Book of Common Prayer
Varning för stolthet och skrytsamhet
1-2 Vi tackar dig, Herre! Vi tackar dig! Dina stora under är bevis på att du bryr dig om oss.
3 Ja, säger Herren, när den tid, som jag bestämt, är inne, ska jag straffa de onda!
4 Fastän jorden skakar och alla dess innevånare darrar av rädsla så är dess grund stadig, för jag själv har satt den på plats!
5 Jag varnade de stolta för att vara så storordiga,
6 och jag sa till de ogudaktiga att sluta med sitt skryt.
7-8 För framgång och makt kommer inte genom någon människa, utan enbart från Gud. Han befordrar den ene och avsätter den andre.
9 I sin hand håller Herren en bägare med starkt, bedövande vin. Det är hans vredesdom, som alla som föraktat honom måste dricka. De måste tömma bägaren till sista droppen.
10 Men jag ska prisa Jakobs Gud i evighet.
11 Jag ska göra slut på de ogudaktigas ondska, säger Herren, och i stället ska jag ge makt och anseende till de gudfruktiga.
Gud segrar
1-2 I Juda känner alla Gud och i hela Israel ärar man hans namn.
3 Hans hem är i Jerusalem. Han bor på berget Sion.
4 Där bröt han sönder pilar, svärd och sköldar, ja alla våra fienders vapen.
5 De eviga bergen kan inte jämföras med dig i härlighet! Våra mäktigaste fiender är besegrade.
6 De stolta krigarna ligger slagna framför oss och har somnat för alltid. Ingen av dem kan lyfta ett finger emot oss.
7 När du, Jakobs Gud, gick till rätta med dem, stupade både hästar och ryttare.
8 Inte undra på att alla fruktar dig! Vem kan vara i din närhet Gud, när du är vred?
9 Från himlen hördes din dom, och då blev människorna stumma och stela av skräck.
10 Du stod upp för att straffa dem som gjort det som är orätt, och för att försvara de ödmjuka på jorden.
11 Samtidigt kommer människornas meningslösa raseri och vrede att bara göra din härlighet större.
12 Uppfyll alla de löften som ni har gett till Herren, er Gud. Och ni folk runt omkring Israel, ära honom med gåvor och frukta honom.
13 Han gör de som härskar ödmjuka, och de som har makt känner fasa inför honom.
Den gode herden
1-2 Herren är min herde, och därför har jag allt vad jag behöver. Han låter mig vila på gröna ängar och leder mig till källor med friskt vatten.
3 Han ger mig ständigt ny styrka till kropp och själ. Han leder mig på rätta vägar och hjälper mig leva efter sin vilja.
4 Även om jag vandrar genom dödens mörka dal, behöver jag inte vara rädd, för du finns bredvid mig, och din käpp och stav hjälper mig på vägen.
5 Du ger mig god mat mitt framför ögonen på mina fiender, ja, jag får vara din hedersgäst. Du fyller min bägare till brädden, och dina välsignelser flödar över!
6 Din godhet, vänskap och kärlek följer mig i hela mitt liv, och jag ska alltid få bo i ditt hus.
Vänta på Herren
27 Herren är mitt ljus och min frälsning. Vem behöver jag vara rädd för?
2 När onda människor kommer emot mig och anfaller mig ska de snubbla och falla!
3 Ja, även om en väldig armé skulle omringa mig, behöver jag inte känna någon fruktan! Jag är säker på att Gud kommer att rädda mig.
4 Det enda jag vill ha av Gud, det som jag längtar efter mer än något annat, är förmånen att få bo i hans tempel i hela mitt liv. Jag vill känna hans närvaro varje dag och få glädjas över hans fullkomlighet och ära.
5 När svårigheterna kommer tänker jag vara i hans tempel. Där kommer han att gömma mig. Han ska sätta mig på en hög klippa,
6 utom räckhåll för de fiender som omringar mig. Med glädjerop vill jag ge honom mitt offer och jag vill sjunga till hans ära.
7 Lyssna när jag ropar, Herre! Var barmhärtig och sänd mig den hjälp jag behöver!
8 Jag hörde när du sa: Mitt folk, vänd er direkt till mig, och jag svarade: Herre, jag kommer.
9 Göm dig inte för mig, så att jag får svårt att finna dig! Bli inte förargad på mig, och visa inte bort din tjänare. Hittills har du hjälpt mig i alla svårigheter. Lämna mig inte nu! Överge mig inte, min frälsnings Gud.
10 Nej, även om min far och mor skulle överge mig, så tar du hand om mig och tröstar mig!
11 Säg mig vad jag ska göra, Herre, och gör det helt klart för mig, för jag är omgiven av fiender!
12 Låt dem inte få tag på mig, Herre! Låt mig inte falla i deras händer! De anklagar mig ju för sådant som jag aldrig har gjort, och de är alltid så utstuderat grymma.
13 Men jag vet att Herren ska befria mig än en gång, och att jag ska få leva och se hur god han är.
14 Var inte otålig! Vänta på Herren, så ska han komma och rädda dig! Var stark och modig. Sätt ditt hopp till Herren, så ska han hjälpa dig!
Basunhögtiden
23-24 Basunhögtiden ska firas i mitten av september, då allt folket ska mötas till en stor fest för att be till Herren. Det är en minneshögtid, och man ska sammankalla till högtiden genom att blåsa i basun.
25 Arbeta inte på den högtidsdagen, utan frambär eldsoffer till Herren.
Försoningsdagen
26-27 Försoningsdagen infaller nio dagar senare. Allt folket ska då samlas inför Herren och sörja över sin synd. De ska bära fram eldsoffer till Herren.
28 Arbeta inte den dagen, för det är en särskild försoningsdag inför Herren, er Gud.
29 Den som inte använder den dagen till att ångra sig och sörja över sin synd ska uteslutas ur gemenskapen med sitt folk.
30-31 Och jag ska låta döda den som arbetar på den dagen. Detta är en lag som gäller Israel från generation till generation.
32 Det här är nämligen en vilosabbat, och på den ska ni ödmjuka er och ångra det onda. Denna försoningshögtid börjar den ena kvällen och pågår till kvällen därpå.
Lövhyddohögtiden
33-34 Lövhyddohögtiden ska firas fem dagar senare, den sista september. Den ska firas inför Herren under sju dagar.
35 Den första dagen ska folket mötas till en helig sammankomst. Arbeta inte den dagen!
36 På var och en av de sju dagarna i högtiden ska ni bära fram ett eldsoffer till Herren, och på den åttonde dagen ska det vara ännu en helig sammankomst för folket, då det på nytt ska bära fram ett eldsoffer till Herren. Detta är en glädjehögtid då inget tungt arbete är tillåtet.
37 Dessa är alltså de regelbundna årliga högtiderna. Under dem ska folket mötas till heliga sammankomster, och eldsoffer ska bäras fram till Herren.
38 De här årliga högtiderna ska firas förutom era regelbundna sabbater. Offren under högtiderna ska ges utöver era regelbundna gåvor och löften.
39 Den sista september, vid slutet av er skördetid, ska ni fira en högtid under sju dagar inför Herren. Kom ihåg att den första och den sista dagen i högtiden är vilodagar.
40 Den första dagen ska ni ta frukt från träden, liksom palmkvistar och lövrika grenar att bygga hyddor av, och sedan glädja er inför Herren er Gud i sju dagar.
41 Denna årliga sjudagarshögtid ska firas generation efter generation.
42 Under dessa sju dagar ska ni alla, som är infödda israeliter, bo i hyddor.
43 Detta ska ni göra för att Israels folk, generation efter generation, ska komma ihåg att jag ledde er ut ur Egypten och lät er bo i hyddor. Jag är Herren er Gud.
44 Mose berättade alltså för Israels folk om dessa årliga Herrens högtider.
Be för oss!
3 Kära bröder, när jag nu kommer till slutet av detta brev, vill jag uppmana er alla att be för oss. Be först att budskapet från Herren snabbt blir spritt och att det segrar vart det än kommer, så att människor överallt blir vunna genom det, på samma sätt som när det kom till er.
2 Be också att vi blir räddade ur onda människors våld, för alla älskar inte Herren.
3 Men Herren är trofast! Han ska göra er starka och skydda er från Satans alla attacker.
4 Vi litar också på att Herren hjälper er både nu och i framtiden att praktisera allt vad ni har lärt er genom vår undervisning.
5 Vi ber också att Herren ska hjälpa er fram till en rikare erfarenhet av Guds kärlek och av det tålamod som Kristus ger.
Var flitiga
6 Nu följer en befallning, kära bröder, som jag ger i vår Herres, Jesu Kristi namn: Håll er borta från kristna som inget vill göra och bara driver omkring och inte följer det exempel som vi gav er.
7 Ni vet mycket väl att ni bör följa vårt föredöme. Gick vi någonsin omkring och drev? Nej!
8 Och vi tog heller aldrig emot mat från någon utan att göra rätt för oss. I stället arbetade vi dag och natt för att få ihop de pengar vi behövde för vårt uppehälle, så att vi inte skulle ligga er till last.
9 Visserligen hade vi rätt att be er om mat, men vi ville visa er att ni bör arbeta själva och tjäna till ert uppehälle.
10 Medan vi ännu var hos er gav vi er också denna regel: Den som inte arbetar ska inte äta.
11 Ändå har vi hört att några av er är lata och vägrar att arbeta och i stället slösar bort tiden med skvaller.
12 I Herrens, Jesu Kristi namn, ber vi dessa människor, ja, vi befaller dem att leva ett ordentligt liv, börja arbeta och förtjäna sitt eget uppehälle.
13 Och er andra, kära bröder, uppmanar jag att aldrig tröttna på att göra det goda.
14 Om någon vägrar att lyda vad vi säger i detta brev, så låt det bli känt vem det är och håll er borta från honom, så att han får skämmas.
15 Men se inte på honom som en fiende utan tala till honom som en bror som behöver varnas.
Personlig hälsning
16 Gud, som är fridens Gud, ska vara med er, vad som än händer. Herren ska vara med er alla.
17 Här följer min hälsning, som jag skriver med egen hand, så som jag gör i slutet av alla mina brev, för att bevisa att de verkligen kommer från mig. Detta är min egen handstil.
18 Må välsignelse från vår Herre, Jesus Kristus, vara med er alla.HälsningarPaulus
Om vägen till himlen
13 Man kan bara komma in i himlen genom den trånga porten. Vägen till helvetet däremot är bred, och dess port är vid nog för de stora skaror som väljer denna bekväma väg.
14 Men porten till livet är trång, och vägen är smal. Det är därför bara några få finner den.
Av frukten känner man trädet
15 Akta er för falska lärare. De kommer förklädda som oskyldiga får, men i verkligheten är de glupska vargar som vill slita sönder er.
16 Ni kan upptäcka dem genom deras handlingssätt, på samma sätt som man känner igen ett träd på dess frukt. Man plockar ju inte vindruvor på törnbuskar eller fikon på tistlar.
17 Olika slags fruktträd känner man lätt igen genom att titta på deras frukt.
18 Det träd, som bär frukt som smakar bra, bär aldrig oätlig frukt. Och det träd som ger dålig frukt kan inte samtidigt ge god frukt.
19 De träd, som bär frukt som man inte kan äta, hugger man ner och bränner upp.
20 Det är alltså på frukten man känner igen ett träd eller en person.
Om att bygga på stadig grund
21 Inte alla som talar som gudfruktiga människor är gudfruktiga. De kanske kallar mig 'Herre
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®