Book of Common Prayer

Räddad från en säker död

^1-2 Jag vill prisa dig, Herre, för du har räddat mig från mina fiender. Du vägrar att låta dem triumfera över mig.

³ Herre, min Gud, jag bad till dig, och du gjorde mig frisk.

⁴ Jag var mer död än levande. Ändå räddade du mig från en säker död och gav mig livet tillbaka.

⁵ Sjung era sånger för honom alla ni som fått uppleva hans nåd! Prisa hans heliga namn!

⁶ Hans vrede varar bara ett ögonblick, men hans nåd varar för livet! Gråten kan plåga oss om natten, men när morgonen gryr kommer glädjen.

^7-8 När jag hade framgång sa jag till mig själv: Ingen kan hindra mig nu! Herren har visat mig sin nåd. Han har gjort mig lika stadig som ett berg! Men då vände du bort ditt ansikte från mig, och jag blev skräckslagen och greps av panik.

⁹ Jag ropade till dig, Herre! Jag bad och ropade:

¹⁰ Herre, vad vinner du genom att låta mig dö? Hur ska jag då kunna prisa dig inför alla mina vänner? Kan en död berätta för världen om din trofasthet?

¹¹ Hör mig, Herre! Ge mig nåd, och hjälp mig!

¹² Då förvandlade du min sorgesång till glädjedans! Ja, du tog av mig sorgdräkten och klädde mig i festkläder.

¹³ Då blev det lätt att sjunga lovsånger till Herren och jag vill inte tiga med vad du har gjort för mig. Herre, min Gud, jag vill tacka dig i evighet!

Befriad från synd och skuld

^1-2 Vilken lycka för dem som fått sin skuld förlåten! Vilken glädje när synderna plånas ut! Vilken befrielse det blir för dem som har bekänt sina synder och fått dem utplånade av Gud.

³ Det fanns en period i mitt liv, när jag ville hålla det hemligt vilken syndare jag var. Men min oärlighet gjorde mig olycklig, och varje dag blev en missräkning.

⁴ Både dag och natt straffade du mig. Min livskraft torkade upp som vatten en varm sommardag.

⁵ Till slut bekände jag alla mina synder för dig. Jag ville inte längre tiga med allt orätt jag gjort. Jag sa för mig själv: Jag ska bekänna allt inför Herren.Och du förlät mig verkligen, och all min skuld försvann.

⁶ Därför ska alla som tror bekänna sina synder inför Gud, medan det ännu är tid att få förlåtelse. Då kommer domen inte att drabba dem.

⁷ Hos dig känner jag mig säker, och du tillåter inte att ångest och nöd griper tag i mig. Därför sjunger jag högt om din frälsning.

⁸ Du sa till mig: Jag vill undervisa dig och leda dig på den väg du ska gå. Jag ska ge dig råd och jag ska följa dig med min blick.

⁹ Var därför inte som hästar eller åsnor, som måste ha betsel i munnen för att hålla sig på vägen!

¹⁰ Många sorger drabbar ogudaktiga människor, men en bestående kärlek omger dem som litar på Herren.

¹¹ Ni som tillhör Herren, var glada och jubla högt. Gud lyssnar till er. Sjung av glädje.

Längtan efter Gud

^1-2 Som hjorten längtar efter friskt vatten, så längtar jag efter dig, min Gud.

³ Jag törstar efter dig, du den levande Guden. Var kan jag finna dig, vart ska jag gå för att tillbe dig?

⁴ Jag gråter dag och natt och ropar till dig om hjälp, och hela tiden frågar mina fiender hånfullt: Var är din Gud?

^5-6 Fatta mod, min själ! Kom ihåg alla de gånger (hur skulle jag förresten kunna glömma dem!), när vi gick i procession till templet, och vi sjöng med glädje och prisade Herren. Varför är jag så deprimerad? Varför är jag så orolig och ledsen? Jag sätter mitt hopp till Gud! Jag ska åter tacka honom. Ja, än en gång ska jag få prisa honom för hans hjälp.

⁷ Ändå står jag här dyster och nere, men jag ska tänka på din godhet mot detta underbara land, där Jordan flyter fram och där bergen Hermon och Misar reser sig.

⁸ Hans svallande vågor slår över mig, och sorgefloderna sköljer över mig som dånande vattenfall.

⁹ Och ändå slösar Herren dag efter dag sin trofasta kärlek på mig. Under natten sjunger jag sånger och ber till honom, den Gud som ger mig liv.

¹⁰ Gud, min klippa! Jag ropar till dig: Varför har du övergett mig? Varför måste jag utstå dessa anfall från mina fiender?

¹¹ Deras förolämpningar har brutit ner mig, när de gång efter gång hånat mig och frågat: Var är din Gud?

¹² Men, min själ, tappa inte modet! Bli inte upprörd! Hoppas bara på Gud. Jag vet att jag på nytt ska få orsak att prisa honom för allt han gör. Han är min hjälp! Han är min Gud!(Fortsättning av föregående psalm)

43 Gud, försvara mig mot dessa hjärtlösa och svekfulla människors anklagelser för jag är oskyldig!

² Du, o Gud, är min enda tillflykt. Varför har du ställt mig åt sidan? Varför måste jag känna av mina fienders förtryck?

³ Sänd ditt ljus och din sanning! Låt dem leda mig till ditt tempel på Sion, ditt heliga berg!

⁴ Där ska jag med jublande glädje gå till Guds altare och prisa honom. Med min harpa ska jag spela inför min Gud.

⁵ Min själ, varför är du så orolig och ledsen? Lita på Gud! Jag ska än en gång prisa honom för hans underbara hjälp. Han ska få mig att be igen, för han är min Gud!

²¹ På detta sätt ska jag uppenbara min härlighet bland folken, och alla ska se bestraffningen av Gog och förstå att jag står bakom den.

²² Från den tiden och framöver ska Israels folk förstå att jag är Herren, deras Gud.

²³ Folken ska förstå att Israel fördes bort i fångenskap på grund av sin synd. De var otrogna mot sin Gud. Därför vände jag bort mitt ansikte från dem och lät deras fiender förgöra dem.

²⁴ Jag vände bort mitt ansikte från dem och straffade dem efter deras orenhet.

²⁵ Men nu, säger Herren Gud, ska jag göra slut på mitt folks fångenskap och visa dem barmhärtighet och ge dem deras rikedomar tillbaka, för jag är mån om mitt rykte.

²⁶ Deras förräderi och skam tillhör det förgångna. De kommer att få bo i fred och trygghet i sitt eget land, utan att någon stör eller skrämmer dem.

²⁷ Jag ska föra dem hem från deras fienders land, och min härlighet ska bli synlig för alla folk när jag gör det. Genom dem kommer jag att visa min helighet inför alla folk.

²⁸ Då ska Israel förstå att jag är Herren, deras Gud, den som både sände dem i landsflykt och kallade dem tillbaka hem. Jag ska inte lämna någon av dem kvar bland de andra folken,

²⁹ och jag kommer aldrig att dölja mitt ansikte för dem igen. Jag ska gjuta ut min Ande över dem, säger Herren Gud.

Tack för gåvan

¹⁰ Jag är glad och tacksam till Herren för att ni hjälper mig än en gång. Jag vet att ni alltid har varit ivriga att skicka mig vad ni har kunnat, men på sistone har ni ju inte haft någon möjlighet till det.

¹¹ Jag kan fördenskull inte säga att det har gått någon större nöd på mig, för jag har lärt mig att vara lycklig med vad jag har.

¹² Jag kan konsten att leva på nästan ingenting, och jag vet hur det är att leva när man har allt. Jag har lärt mig hemligheten att vara nöjd i alla situationer, vare sig jag är mätt eller hungrig, vare sig jag har mer än jag behöver eller saknar allt.

¹³ Jag kan göra allt som Gud ber mig om, tack vare Kristus, som ger mig styrka och kraft.

¹⁴ Trots detta har ni gjort rätt i att hjälpa mig i mina nuvarande svårigheter.

¹⁵ Ni vet ju mycket väl att när jag först kom med de goda nyheterna till er och sedan for min väg och lämnade Makedonien, så var det bara ni filipper som stödde mig ekonomiskt. Ingen annan församling gjorde detta.

¹⁶ Till och med när jag var i Thessalonike sände ni mig hjälp två gånger.

¹⁷ Men fastän jag sätter värde på era gåvor, gläder jag mig mest över den välförtjänta lön som ni kommer att få på grund av er omsorg om mig.

¹⁸ För tillfället har jag allt jag behöver ja, mer än så! Jag har fått ta emot den generösa gåva ni sände mig när Epafroditos kom. Det är en offergåva som Gud ser på med glädje och välbehag.

¹⁹ Och han kommer att fylla alla era behov med sin härlighets rikedomar, på grund av vad Jesus Kristus har gjort för oss.

²⁰ Äran tillhör Gud, vår Far, i evigheternas evighet. Amen.Paulus

Jesus ber för alla som kommer att följa honom

²⁰ Jag ber inte bara för dessa, utan också för alla som i framtiden kommer att tro på mig på grund av dessa människors vittnesbörd.

²¹ Min bön för dem alla är att de ska vara ett, på samma sätt som du och jag är det, Far. Som du är i mig och jag är i dig, så ska de vara i oss.

²² Jag har gett dem den härlighet du gav åt mig, att vara ett liksom vi är ett, och att ha samma fullkomliga enhet som vi -

²³ jag i dem och du i mig. Då ska världen förstå att du har sänt mig och att du älskar dem lika mycket som du älskar mig.

²⁴ Far, jag vill att alla dessa som du gett mig ska bli kvar hos mig, så att de kan se den härlighet du gav mig, därför att du älskade mig innan världen kom till.

²⁵ Rättfärdige Fader, världen känner dig inte, men det gör jag, och dessa lärjungar vet att du har sänt mig.

²⁶ Och jag har uppenbarat dig för dem och ska fortsätta att uppenbara dig, så att den mäktiga kärlek du har visat mig kan vara i dem, och jag i dem.