Book of Common Prayer
Lova Herren i himlen och på jorden
148 Lova Herren i himlen! Prisa honom i höjden!
2 Lova honom, alla hans änglar, hela himlens här!
3 Lova honom, sol och måne och alla lysande stjärnor.
4 Lova honom, ni himlar som finns där ovan! Lova honom, ni dimmor högt ovan molnen!
5 Låt allt som han har skapat lova honom, för han gav order om att de skulle bli till.
6 Han gav dem för alltid deras plats. Hans befallningar kan aldrig upphävas.
7 Lova honom du jord och ni varelser i havens djup.
8 Låt eld och hagel, snö och regn, väder och vind, lyda honom.
9 Låt berg och kullar, fruktträd och cedrar,
10 vilddjur och boskap, ormar och fåglar lova honom.
11 Låt kungar och folk med sina härskare och domare,
12 unga män och flickor,
13 ja, låt alla lova Herren tillsammans. Han, bara han, är värd det. Hans härlighet är mycket större än jorden och himlen.
14 Han har gjort sitt folk starkt och gett det hopp. Därför lovar Israel honom, det folk som står honom närmast.Halleluja! Ja, lova Herren!
Seger och hämnd
149 Halleluja! Ja, prisa Herren! Sjung en ny sång för honom. Sjung lovsånger till honom, allt hans folk!
2 Israel, var glad över din Skapare! Jerusalems invånare, upphöj er kung!
3 Dansa till hans ära och spela på trummor och harpor.
4-5 Herren älskar sitt folk, och de som är förtryckta ska han befria. Därför ska de vara glada. De ska prisa honom natten lång.
6-7 Prisa er Gud med hög röst, ni hans folk! Använd ett skarpt svärd till att straffa de folk som inte vill veta av honom.
8 Bind folkens kungar med kättingar och sätt handbojor på deras ledare,
9 och verkställ deras domar.Detta är en triumfens dag för Guds folk. Halleluja! Lova Herren!
Lova Herren med alla instrument
150 Halleluja! Ja, prisa Herren!Lova honom i hans tempel. Lova honom som har sin tron i den himmel som han i sin makt har skapat.
2 Lova honom för hans väldiga gärningar! Lova hans oöverträffade storhet!
3 Lova honom med basunklang, med gitarrer, lyror och harpor.
4 Lova honom med tamburiner och dans. Lova honom med stränginstrument och flöjter.
5 Lova honom med cymbaler, ja, med ljudande cymbaler.
6 Må allt som lever prisa Herren! Prisa honom också du!Halleluja!
Israels äventyrliga flykt från Egypten
114 När Israels folk för länge sedan drog ut från Egypten och Jakobs släkt lämnade landet vars språk de inte kunde förstå,
2 då blev Juda del av landet, Guds heliga boplats, och Israel hans rike.
3 Röda havet såg folket komma och delade sig för dem, och Jordanfloden stannade upp i sitt lopp.
4 Bergen hoppade som bockar, och de små höjderna som lamm!
5 Vad har hänt med dig, Röda hav, eftersom du delar dig i två delar? Och du Jordan, varför stannade du av?
6 Varför hoppade ni berg som bockar? Och varför skuttade ni små kullar som lamm?
7 Darra, jord, när Jakobs Gud visar sig!
8 Det är ju han som gör klippan till en vattenrik sjö och låter en källa flöda fram bland stenarna.
Den ende sanne guden
115 Ge ära åt ditt namn, Herre, inte till vårt! Se till att alla prisar din godhet och din sanning.
2 Varför tillåter du folk att hånfullt säga: Var finns deras Gud?
3 Vår Gud är ju i himlen, och han gör vad han vill.
4 Deras gudar är bara föremål av silver och guld som människor gjort.
5 De kan varken tala eller se, trots att de har ögon och mun!
6 Inte heller kan de höra eller lukta
7 eller använda sina händer och fötter! De ger inga ljud ifrån sig.
8 Lika stela och döda som dessa gudar är, ska de som tillber dem bli.
9 Israels folk, lita på Herren! Han är er hjälp och ert skydd.
10 Arons präster, lita på Herren! Han är er hjälp och ert skydd.
11 Alla ni som fruktar honom, lita på honom! Han skyddar och bevarar er.
12 Herren har inte glömt oss, utan han ska också i framtiden välsigna oss. Hans välsignelse ska vila över Israels folk och Arons präster.
13 Han välsignar var och en som fruktar honom, oavsett om han är obetydlig eller inflytelserik.
14 Må Herren ge många barn till er och era ättlingar.
15 Må ni bli välsignade av Herren, som har skapat både himmel och jord.
16 Himlen tillhör Herren, men han har överlämnat jorden åt människorna.
17 De döda kan inte längre sjunga lovsånger till Herren, för där de nu är tiger man för alltid.
18 Men vi kan det! Vi kan prisa honom nu och för all framtid! Lova Gud! Halleluja!
7 Ändå började det gamla lagsystemet, som ledde till döden, med en sådan härlighet att människorna inte kunde stå ut med att se Moses ansikte. För när han gav dem Guds lag, som de skulle lyda, lyste hans ansikte av Guds egen härlighet, även om glansen snart bleknade.
8 Ska inte vi vänta oss en mycket större härlighet i dessa dagar, när den helige Ande ger oss liv?
9 Om den plan som leder till dom var härlig, hur mycket härligare är inte den frälsningsplan som gör människorna rättfärdiga inför Gud?
10 Den första härligheten, som lyste från Moses ansikte, bleknar i själva verket när den jämförs med den överväldigande härligheten i budskapet om Jesus Kristus.
11 Och om den lag som var tidsbestämd bleknade till ingenting fast den var fylld av himmelsk härlighet, så måste ju härligheten i Guds nya frälsningsplan vara ännu mycket större, för den är evig.
12 Eftersom vi vet att denna nya härlighet aldrig kommer att försvinna, kan vi predika utan att vara rädda
13 och behöver inte göra som Mose, som hängde ett skynke över sitt ansikte så att israeliterna inte kunde se hur härligheten avtog.
14 Inte bara Moses ansikte var dolt, utan hans folks sinnen och förstånd var också överhöljda och förblindade. Till och med nu när Skrifterna läses tycks det vara som om judarnas inre är täckt med en tjock slöja, eftersom de inte kan inse och förstå Skriftens verkliga mening. Denna missförståndets slöja kan nämligen bara tas bort genom tron på Kristus.
15 Ja, än i dag när de läser Moses skrifter är deras inre ögon blinda, och de tror att enda möjligheten att bli frälst är att lyda de tio budorden.
16 Men så fort någon vänder sig från sina synder till Herren tas slöjan bort.
17 Herren är Anden, som ger dem liv, och där han finns, där finns det frihet från lagen.
18 Vi kristna har ingen slöja över våra ansikten. Vi kan vara speglar, som klart återspeglar Herrens härlighet. Och allt eftersom Herrens Ande arbetar inom oss, blir vi mer och mer lika honom.
Petrus erkänner Jesus som Messias
18 En dag när Jesus var ensam och bad, och hans lärjungar var i närheten, kom han fram till dem och frågade: Vem säger folket att jag är?
19 Johannes döparen, svarade de, men andra säger Elia eller någon annan av de gamla profeterna som uppstått från de döda.
20 Då frågade han dem: Vem tror ni att jag är? Petrus svarade: Du är Kristus - den som alla väntat på.
Jesus förutsäger för första gången att han ska dö
21 Han gav dem stränga order att inte tala om detta för någon.
22 Människosonen måste lida mycket, sa han, och de judiska ledarna - de äldste, översteprästerna och laglärarna - kommer att ta avstånd från honom och döda honom, men tre dagar senare kommer han att uppstå!
23 Sedan sa han till alla: Den som vill följa mig måste säga nej till sina egna önskningar och begär, och bära sitt kors varje dag och hålla sig tätt intill mig!
24 Den som förlorar sitt liv för min skull ska vinna det, men den som strävar efter att rädda sitt liv ska förlora det.
25 Och vad tjänar man på att vinna hela världen, om man samtidigt förlorar sitt eget jag?
26 När jag, Människosonen, kommer i min härlighet och i Faderns och de heliga änglarnas härlighet, ska jag skämmas för alla som nu skäms för mig och mina ord.
27 Men tro mig: Några av er som står här nu kommer att leva och se Guds rike med egna ögon!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®