Book of Common Prayer
33 Han förvandlar floder till öken,
vattenkällor till torr mark
34 och det bördiga landet till saltöken,
för dess invånares ondska.
35 Han gör ökenlandet till sjöar
och det uttorkade landet till vattenkällor.
36 Han låter de hungriga bosätta sig där
och bygga en stad att bo i.
37 De sår sina åkrar,
planterar sina vingårdar
och får sedan rika skördar.
38 Han välsignar dem, och de får många barn.
Han låter inte heller deras boskapshjordar minska.
39 Om de blir färre, blir förödmjukade[a]
och nedtryckta av bekymmer och sorg,
40 öser han olycka över härskarna
och låter dem irra omkring i en väglös öken.
41 Men han lyfter de fattiga ur deras förtryck
och låter deras familjer föröka sig som hjordar.
42 De rättsinniga ser det och gläder sig,
medan all ondska måste tiga.
43 Den som är vis bör lägga detta på minnet
och tänka på Herrens nådegärningar.
Lovprisning, bön om seger med Guds kraft
(Ps 57:8-12; 60:7-14)
108 En sång, en psalm av David.
2 Gud, mitt hjärta är orubbligt.
Jag vill sjunga och spela
av hela min själ till din ära[b].
3 Vakna upp, harpa och lyra!
Jag vill väcka morgonrodnaden.
4 Herre, jag vill prisa dig bland folken,
inför alla människor vill jag sjunga lovsång till dig.
5 Din nåd är stor, högre än himlen når den,
din trofasthet upp till skyarna.
6 Gud, du är upphöjd över himlen!
Visa din höghet över hela jorden!
7 Befria dina älskade,
rädda oss med din starka hand, hjälp oss.
8 Gud har talat i sin helgedom:
”Jag ska triumfera,
dela ut Shekem och mäta upp Suckotdalen.
9 Gilead är mitt och Manasse är mitt,
Efraim är min hjälm och Juda min spira.
10 Moab är mitt tvättfat,
mot Edom ska jag kasta min sko,
och över filistéerna ska jag höja ett segerrop.”
11 Vem kan leda mig till den befästa staden?
Vem kan leda mig till Edom?
12 Har inte du, Gud, förkastat oss
och inte längre velat gå ut med våra härar?
13 Hjälp oss nu mot fienden,
för människor kan inte rädda.
Lovprisning till Skaparen och Herren
33 Jubla i Herren, ni rättfärdiga,
för det hör till de rättsinniga att prisa honom!
2 Prisa Herren med lyra,
sjung lovsång till honom med tiosträngad harpa!
3 Sjung en ny sång för honom,
spela ljuvligt och ropa av glädje!
4 Herrens ord är tillförlitligt,
allt han gör sker i trofasthet.
5 Han älskar rätt och rättfärdighet.
Jorden är full av Herrens nåd.
6 Genom Herrens ord blev himlarna till,
dess här genom hans muns ande.
7 Han samlade havsvattnen till en plats,
han lade djupen där de skulle förvaras.
8 Låt alla i hela världen frukta Herren,
alla jordens invånare visa vördnad för honom.
9 För han talade, och det blev till,
han befallde, och det stod där.
10 Herren gör folkens planer om intet,
han avvisar deras målsättningar.
11 Herrens plan består för evigt,
hans avsikter från generation till generation.
12 Lyckligt är det folk vars Gud Herren är,
det folk som han har utvalt till sitt eget!
13 Från himlen blickar Herren ner,
han ser varje människa.
14 Han betraktar från sin boning
alla som bor på jorden,
15 han som har skapat allas hjärtan
och vakar över allt de gör.
16 Ingen kung kan räddas av en stor armé,
ingen kämpe kommer undan för sin stora styrka.
17 Stridshästar ger falska hopp om räddning.
De är starka, men de kan inte rädda någon.
18 Men Herrens ögon följer dem som fruktar honom
och hoppas på hans nåd.
19 Han räddar dem från döden
och håller dem vid liv under hungersnöd.
20 Vi väntar på Herren,
han är vår hjälp och sköld.
21 I honom har vi vår innerliga glädje.
Vi förtröstar på hans heliga namn.
22 Herre, låt din nåd vila över oss,
för vi hoppas bara på dig.
Israel talar arrogant mot Gud
13 Ni har använt hårda ord mot mig, säger Herren. Ändå undrar ni: ’Vad har vi talat mot dig?’
14 Ni har sagt: ’Det är meningslöst att tjäna Gud. Vad har vi för nytta av att följa hans befallningar och gå sörjande inför härskarornas Herre? 15 Nej, nu är det de fräcka vi ska prisa lyckliga. De som gör det onda har framgång, och de som utmanar Gud slipper undan!’ ”
Den trogna resten
16 Men då talade de som fruktade Herren med varandra. Herren lyssnade, han hörde. En minnesbok skrevs inför honom för dem som fruktar Herren och ärar hans namn.
17 ”De ska vara mina, säger härskarornas Herre, min egendom på den dag då jag griper in. Jag ska skona dem som en far skonar sin son som tjänar honom. 18 Då ska ni åter se skillnaden mellan den rättfärdige och den gudlöse, mellan den som tjänar Gud och den som inte gör det.
Herrens dag
4 Se, dagen kommer, och den ska brinna som en ugn. Alla fräcka och de som gör det onda ska då bli till halm, och dagen som kommer ska bränna upp dem, säger härskarornas Herre Sebaot. Varken rot eller gren ska lämnas kvar. 2 Men för er som fruktar mitt namn ska rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då ska ni gå ut och hoppa som kalvar som släpps ut ur sitt stall. 3 Då ska ni trampa ner de onda, de ska bli som stoft under era fötter på den dag då jag griper in, säger härskarornas Herre.
4 Kom ihåg den lag jag gav min tjänare Mose på Horeb, bud och stadgar för hela Israel.
5 Jag ska sända profeten Elia till er, innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer. 6 Han ska vända fädernas hjärtan till barnen och barnens hjärtan till fäderna, så att jag inte slår landet med förbannelse när jag kommer.”
Bönens kraft
13 Om någon av er får lida, ska han be. Och om någon är glad, ska han sjunga glädjesånger. 14 Om någon är sjuk, ska han kalla på församlingens ledare, och de ska be för honom och smörja honom med olja i Herrens namn.[a] 15 Deras bön, som bes i tro, ska göra den sjuke frisk, och Herren ska resa upp honom. Och om den sjuke har syndat ska han bli förlåten. 16 Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra, så att ni kan bli botade.[b] Den rättfärdiges bön har stor verkan.
17 Elia var en människa precis som vi. Men när han ivrigt bad att det inte skulle regna, då regnade det inte i landet på tre och ett halvt år. 18 När han sedan bad igen, då kom regnet från himlen, och jorden gav sin skörd.[c]
Rädda den som har kommit bort från Jesus
19 Mina syskon, om någon av er har kommit bort från sanningen och någon för honom tillbaka, 20 så ska ni veta att den som lyckas föra en syndare tillbaka från hans villoväg, han räddar den personen från döden och gör så att många synder blir förlåtna.
Liknelsen om farisén och tullindrivaren
9 Till några som litade på sin egen rättfärdighet och som såg ner på andra människor berättade Jesus denna liknelse:
10 ”Två män gick till templet för att be. En av dem var farisé, den andre var tullindrivare. 11 Farisén stod för sig själv och bad: ’Tack Gud för att jag inte är som andra, de som stjäl, gör orätt och är otrogna i sitt äktenskap, eller som tullindrivaren där borta! 12 Jag fastar två gånger i veckan och jag ger en tiondel[a] av allt jag tjänar.’ 13 Men tullindrivaren stod en bit bort och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog händerna mot bröstet och ropade: ’Gud, var nådig mot mig syndare!’ 14 Jag säger er att han var det, inte den andre, som gick hem rättfärdig. För den som upphöjer sig själv ska förödmjukas, men den som ödmjukar sig ska upphöjas.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.