Book of Common Prayer
Herre, hjälp mig!
70 Herre, befria mig! Skynda dig och kom till min hjälp!
2-4 Låt förvirring drabba dem som försöker döda mig. Avslöja dem och låt dessa skadeglada människor stå där med skammen. Låt dem inte lyckas!
5 Men alla som vänder sig till Herren ska jubla över hans frälsning. De ska ständigt säga: Herren är stor!
6 Jag är fattig och svag, men ändå tänker Herren på mig just nu! Min Gud, du är min hjälpare. Du är min Frälsare! Skynda till min hjälp! Vänta inte längre!
Gammal och orkeslös, men Gud hjälper
1-2 Herre, hos dig söker jag skydd. Låt mig inte gå under! Rädda mig från mina fiender, för du är rättfärdig! Kom till min hjälp! Lyssna till min bön och rädda mig.
3 Var mitt skydd, en stark klippa, dit jag alltid får komma och där jag är skyddad för alla anfall. Du har ju bestämt dig för att rädda mig.
4 Befria mig, Gud, från dessa orättfärdiga och grymma människor som håller mig i sina klor.
5 Herre, du är mitt enda hopp. Jag har trott på dig sedan jag var ung.
6 Ja, du har varit med mig sedan jag föddes och du har alltid hjälpt mig. Därför vill jag prisa dig så länge jag lever.
7 Många som såg min nöd och mitt lidande måste ha tänkt: Gud har förkastat honom. Men du har bevisat din stora makt att beskydda.
8 Dag för dag vill jag prisa och ära dig, Gud, för allt vad du gjort.
9 Ställ mig inte åt sidan nu på ålderns höst. Överge mig inte nu när mina krafter avtar.
10 Mina fiender kommer tillsammans och viskar:
11 Gud har övergett honom! Nu kan vi verkligen komma åt honom. Det finns ingen som kan hjälpa honom längre!
12 Gud, varför är du så långt borta? Kom snart till min hjälp och förgör dem!
13 Med alla medel kämpar de mot mig. Men låt dem bli besegrade, och stå där med skam och vanära.
14 Jag hoppas fortfarande att du ska hjälpa mig. Då ska jag prisa dig ännu mer.
15 Jag kan inte räkna alla de gånger du räddat mig från faror. Varje dag ska jag berätta för alla om hur god du är.
16 För alla ska jag berätta om Herrens, min Guds, kraft. Bara han är rättfärdig och god.
17 Gud, du har varit min lärare från min tidigaste barndom. Jag har alltid vittnat för andra om allt underbart du gör.
18 Överge mig inte nu när jag är gammal och gråhårig. Ge mig tid att berätta för kommande generationer om alla dina fantastiska under.
19 Herre, din kraft och godhet når upp till himlen. Du har visat din storhet. Var finns det en sådan Gud som du?
20 Du har ställt mig inför prövningar och lidande, men du har ändå hållit mig vid liv och bevarat mig från en säker död.
21 Du ska ge mig större ära och anseende än någonsin tidigare. Det är min tröst.
22 Jag vill upphöja dig med musik och berätta om alla dina löften, du Israels helige.
23 Jag vill ropa och jubla av glädje, för du har räddat mig.
24 Dag för dag vill jag berätta för andra om din rättfärdighet och godhet. Alla som har försökt dra olycka över mig har blivit besegrade och kommit på skam.
Gud, ditt tempel ligger i ruiner
74 Gud, varför har du förkastat oss för evigt? Varför är du vred på oss som lever som får på dina egna ängar?
2 Kom ihåg att vi är ditt folk, som du i gamla tider befriade från slaveri och gjorde till din egendom! Du utvalde Jerusalem som ditt hem på jorden!
3 Vandra genom de fruktansvärda ruinerna i staden och se hur fienden har ödelagt ditt tempel!
4 Där har de vrålat ut sitt segerrop och ställt upp sina avgudar som tecken på sin seger.
5-6 Allt ligger i spillror och liknar en skog som skövlats. De kom med sina hammare och yxor och vandaliserade och slog sönder de dyrbara träpanelerna.
7 De satte eld på templet, så att det brann ner till grunden. Ditt tempel, Herre, där vi tillbad dig!
8 Låt oss utplåna varje spår av Gud, sa de, och gick genom hela landet och brände ner alla gudstjänsthus där vi hade tillbett dig.
9-10 Det finns inget kvar som visar att vi är ditt folk. Profeterna är borta. Vem kan säga när allt detta kommer att sluta? Hur länge, Gud, kommer du att tillåta våra fiender att håna dig? Ska de för all framtid få dra ditt namn i smutsen?
11 Varför griper du inte in? Varför står du med händerna i kors? Nej, höj din starka hand och visa din makt!
12 Gud, sedan urminnes tid har du varit vår kung. Du har ofta räddat landet.
13-14 Med din styrka delade du Röda havet. Du krossade sjöodjurets huvud, och dess kropp gav du som mat åt ökenstammarna!
15 På din befallning rann källorna upp för att ge vatten åt ditt folk, för att sedan låta starka strömmar torka ut.
16 Du skapade dag och natt, och månen, stjärnorna och solen tillhör dig.
17 Hela världen är i dina händer. Du skapade också sommaren och vintern.
18 Men se, Herre, hur fienderna hånskrattar åt dig. Se hur oförskämda de är då de hädar ditt namn.
19 Herre, fräls oss! Utlämna inte ditt folk åt dessa rovdjur, för du vet hur hjälplösa vi är.
20 Kom ihåg ditt löfte! Landet är fyllt av mörker, och våldet breder ut sig till varje hörn.
21 Herre, låt inte ditt nertrampade folk ständigt förolämpas! Ge de fattiga och behövande orsak att prisa ditt namn!
22 Res dig, Gud, och försvara oss inför våra fiender. Kom ihåg de förolämpningar dessa upprorsmakare har vräkt ur sig mot dig dag efter dag.
23 Ha inte överseende med dina fienders skrik och smädelser som bara blir värre och värre.
Det lönar sig att vara generös
11 Var generös och ge, för dina gåvor ska senare komma tillbaka till dig.
2 Dela med dig till många, för en dag kan du själv behöva hjälp.
3 När molnen är tunga, blir det regn. När ett träd faller, vare sig det faller åt söder eller norr, så blir det liggande på den plats det fallit.
4 Om du hela tiden väntar på att få så goda förutsättningar som möjligt, får du aldrig något gjort.
5 Guds vägar är hemlighetsfulla och du förstår lika lite av dem som du förstår vilken väg vinden tar, eller hur ett nytt liv börjar i den kvinna som blir gravid.
6 Fortsätt att så ut din säd både morgon och kväll, för du vet inte hur mycket av den som kommer att gro och växa. Kanske alltsammans rentav kommer att göra det.
Njut av livet varje dag
7 Det är underbart att få leva!
8 Var tacksam och glad för varje dag du får leva, oavsett om ditt liv blir långt eller kort! Men kom också ihåg att evigheten är längre än livet här i världen och att allting som gjorts här är förgängligt.
Lev i den helige Andes kraft
16 Jag uppmanar er till att låta den helige Ande bestämma över era liv. Han kommer att tala om för er vart ni ska gå och vad ni ska göra, och då kommer ni inte längre att följa er onda natur.
17 Vi vill nämligen på grund av vår mänskliga natur göra det som är ont och som är raka motsatsen till allt det goda som den helige Ande vill att vi ska göra. Och det goda som vi vill göra, när den helige Ande får sin vilja igenom med oss, står i strid med våra naturliga önskningar. Dessa två krafter inom oss strider ständigt med varandra för att få kontroll över oss och vi tvingas leva i detta spänningstillstånd.
18 Men när vi är ledda av den helige Ande, behöver vi inte längre leva under lagens tvång.
19 Resultatet av våra egna onda begär är tydligt och klart: omoral, orena tankar, utsvävningar,
20 avgudadyrkan, ockultism, hat och fiendskap, avundsjuka och vrede, egoism och habegär, oenighet och intriger, villoläror,
21 maktkamp, dryckenskap, vilda fester och mycket annat. Låt mig få säga det än en gång, att den som lever ett sådant liv kommer inte att ärva Guds rike.
22 Men när den helige Ande får behärska våra liv, skapar han ett helt annat slag av frukt i oss: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet,
23 mildhet och självbehärskning. Detta står inte i strid med de judiska lagarna.
24 De som tillhör Kristus har spikat fast sina naturliga onda begär på hans kors och alltså korsfäst dem där.
Petrus erkänner Jesus som Messias
13 När Jesus kom till Caesarea Filippi frågade han sina lärjungar: Vem säger människorna att jag är?
14 De svarade: En del säger Johannes döparen, andra Elia, andra Jeremia eller någon annan av profeterna.
15 Då frågade han: Vem tror ni att jag är?
16 Simon Petrus svarade: Du är Messias, den levande Gudens Son.
17 Du kan verkligen känna dig lycklig, Simon, Jonas son, sa Jesus. Min Far i himlen har själv uppenbarat detta för dig. Ingen kommer till insikt om det själv.
18 Du är Petrus, en klippa, och på den klippan kommer jag att bygga min församling. Inte ens helvetets makter ska kunna besegra den.
19 Och jag ska ge dig himmelrikets nycklar. De dörrar du låser på jorden ska låsas i himlen. Och de dörrar du öppnar på jorden kommer att öppnas i himlen!
20 Sedan förbjöd han lärjungarna att berätta för andra att han var Messias.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®