Book of Common Prayer
Guds storhet och makt och människans ställning i skapelsen
8 För körledaren, enligt gittit.[a] En psalm av David.
2 Herre, vår Herre,
hur majestätiskt är inte ditt namn över hela jorden!
Din härlighet når högre än alla himlar!
3 Ut ur munnarna på barn och spädbarn har du instiftat makt
för att tysta ovännen och hämnaren.[b]
4 När jag ser din himmel, dina fingrars verk,
månen och stjärnorna, som du har satt där uppe,
5 vad är då en människa, att du tänker på henne,
en människoson[c], att du lägger märke till honom?
6 Du gjorde honom lite lägre än Gud[d]
och krönte honom med härlighet och ära.
7 Du satte honom att härska över allt du har skapat,
du lade allt under hans fötter,
8 får, oxar, vilda djur,
9 himlens fåglar, havets fiskar
och allt som vandrar på havets stigar.
10 Herre, vår Herre,
hur majestätiskt är inte ditt namn över hela jorden!
Herren är kung
47 För körledaren. Av Korachs ättlingar. En psalm.
2 Klappa händer, alla folk!
Höj jubelrop till Gud och gläd er!
3 Herren, den Högste, är fruktansvärd,
han är en stor kung över hela jorden.
4 Han lade nationer under oss,
folk under våra fötter.
5 Han utvalde åt oss vår arvedel,
Jakobs stolthet, som han älskade. Séla
6 Gud har stigit upp under jubelrop,
Herren vid trumpeters ljud.
7 Lovsjung Gud, lovsjung!
Lovsjung vår kung, lovsjung!
8 Gud är kung över hela jorden,
lovsjung honom med en psalm[a].
9 Gud är kung över folken,
han sitter på sin helighets tron.
10 Folkens förnäma samlas
som Abrahams Guds folk.
Jordens mäktiga tillhör Gud,
han är upphöjd över allt.
Herren är ärans kung
24 En psalm av David.
Jorden tillhör Herren och allt som finns där,
världen och alla som bor i den.
2 Han är den som lagt dess grund på haven,
fäst den på strömmande vatten.
3 Vem får gå upp på Herrens berg?
Vem får ställa sig på hans heliga plats?
4 Den som har skuldfria händer och ett rent hjärta,
den som inte vänder sig till meningslösa gudar,[a]
den som aldrig svär falskt.
5 Han får välsignelse av Herren,
rättfärdighet från sin frälsnings Gud.
6 Sådant är det släkte
som söker dig, Jakobs Gud.[b] Séla
7 Slå upp er, ni portar,
höj er, ni eviga dörrar,
och låt härlighetens kung stiga in!
8 Vem är härlighetens kung?
Det är Herren,
stark och mäktig, oslagbar i strid.
9 Slå upp er, ni portar,
höj er, ni eviga dörrar,
och låt härlighetens kung stiga in!
10 Vem är denne härlighetens kung?
Härskarornas Herre,
han är härlighetens kung. Séla
Herren är kung
(1 Krön 16:23-33)
96 Sjung en ny sång till Herrens ära,
sjung till Herrens ära, hela jorden!
2 Sjung till Herrens ära!
Välsigna hans namn!
Ropa ut hans räddning varje dag!
3 Förkunna hans härlighet bland folken,
berätta för alla människor om hans under!
4 För Herren är stor och högt prisad,
värd att frukta, mer än alla gudar.
5 Folkens alla gudar är avgudar,
men Herren har gjort himlen.
6 Majestät och prakt omger honom,
kraft och skönhet finns i hans helgedom.
7 Ge Herren ära, alla folkslag,
erkänn hans majestät och kraft!
8 Ge Herrens höga namn ära,
kom med era offer till hans förgårdar!
9 Tillbe Herren i helig skrud,
darra inför honom, hela jorden!
10 Säg bland folken: ”Herren regerar!”
Världen står fast, den kan inte rubbas.
Han dömer folken med rättvisa.
11 Låt himlen vara glad och jorden jubla,
låt havet brusa och allt som finns i det!
12 Låt fälten glädjas och allt som växer på dem!
Skogens alla träd ska susa av lovsånger
13 inför Herren, ty han kommer för att döma jorden.
Han ska döma världen i rättfärdighet
och folken med trofasthet.
9 Jag såg hur troner blev utplacerade och den Evige bortom all tid[a] tog plats.
Hans kläder var vita som snö,
och hans hår som ren ull.
Hans tron var eldslågor och dess hjul flammande eld.
10 Framför honom flöt en flod av eld.
Tusen och åter tusen betjänade honom.
Tiotusen och åter tiotusen stod inför honom.
Rättegången tog sin början och böcker slogs upp.
11 Jag fortsatte att betrakta det för hornets skrytsamma ords skull. Medan jag betraktade det blev djuret dödat, och dess kropp förstördes och kastades i den brinnande elden. 12 De andra djurens makt togs ifrån dem, men de tilläts att leva ännu en bestämd tid och stund.
13 I mina syner om natten fick jag sedan se någon som liknade en människoson komma på himlens moln. Han närmade sig den Evige bortom all tid och fördes fram inför honom. 14 Åt honom gavs makt, ära och rike. Människor från alla folk, nationer och språk tillbad honom. Hans välde är evigt och ska aldrig ta slut, och hans rike ska aldrig gå under.
Jesus blev människa
5 Den kommande världen som vi talar om ska inte styras av änglar. 6 Det står ett klart vittnesbörd om detta på ett ställe:
”Vad är då en människa att du tänker på henne,
en människoson, att du lägger märke till honom?
7 Du gjorde honom lite lägre än änglarna
och krönte honom med härlighet och ära.
8 Allting lade du under hans fötter.”[a]
Och när han lade allting under honom, utelämnade han ingenting. Vi ser dock ännu inte att allting har lagts under honom. 9 Men vi ser att Jesus, som var lite lägre än änglarna, nu har krönts med härlighet och ära, därför att han var villig att lida och dö. Genom Guds nåd skulle han möta döden för allas skull.
10 När Gud, för vilken och genom vilken allting finns till, ville föra många barn till härlighet, fann han att den som leder många till frälsningen måste fullkomnas genom lidande. 11 Både den som helgar och de som helgas har samma ursprung, och därför skäms inte Jesus för att kalla dem sina syskon[b]. 12 Han säger:
”Jag ska göra ditt namn känt för mina bröder.
Jag ska prisa dig mitt i församlingen.”[c]
13 Vidare:
”Jag hoppas på honom”,
och:
”Se, jag och barnen som Gud har gett mig.”[d]
14 Men när nu barnen är människor av kött och blod, måste också han på samma sätt bli en människa, för att genom sin död kunna bryta djävulens makt, han som var Herre över döden. 15 Så befriade Jesus alla dem som hela livet varit slavar under sin dödsfruktan. 16 Det var ju inte änglar Jesus kom för att hjälpa. Nej, han kom för att hjälpa Abrahams efterkommande[e]. 17 Därför måste han på alla sätt bli lik sina syskon, så att han kunde bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och försona folkets synder. 18 Och eftersom han själv led när han prövades, kan han hjälpa dem som prövas.
Jesus befaller sina lärjungar att sprida budskapet om honom i hela världen
16 De elva lärjungarna gick sedan till det berg i Galileen dit Jesus hade befallt dem att gå. 17 Och när de såg honom föll de ner inför honom, men några tvivlade.
18 Då gick Jesus fram till dem och sa: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden. 19 Gå därför ut till alla folk och gör dem till mina lärjungar. Döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn, 20 och lär dem att följa allt som jag har befallt er. Och jag ska alltid vara med er, ända till tidsålderns slut.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.