Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Psaltaren 45

En hyllningsdikt till kungen på bröllopsdagen.[a]

45 För körledaren, enligt Shoshannim. Maskil.[b] Av Korachs ättlingar. En kärlekssång.

Mitt hjärta flödar över av sköna tankar,
    jag reciterar en sång till kungen.
    Min tunga är som en skicklig skrivares penna.

Du är den skönaste av människor.
    Dina läppar är smorda med ljuvlighet.
Därför ska Gud välsigna dig för evigt.

Bind svärdet vid din sida, du mäktige,
    i ditt majestät och din prakt.
Dra ut i triumf i din prakt,
    för sanningen, ödmjukheten och rättfärdigheten!
    Låt din starka hand lära ut stora gärningar![c]
Dina pilar är vassa,
    de träffar kungens fiender i hjärtat.
    Folken faller ner inför dina fötter.
Gud, din tron består i tid och evighet.
    Din kungaspira är rättens spira.
Du älskar rättfärdighet
    och hatar det onda.
Därför, Gud, har din Gud
    smort dig[d] med glädjens olja,
    mer än dina medbröder.
Dina kläder doftar av myrra, aloe och kassia.
    I dina elfenbenspalats gläds du åt strängmusik.
10 Kungadöttrar finns bland dina ärade kvinnor,
    på din högra sida står drottningen i guld från Ofir.

11 Hör nu, min dotter, lyssna!
    Glöm ditt folk och din släkt.
12 Kungen gläder sig åt din skönhet.
    Visa respekt för honom, för han är din herre.
13 Dottern av Tyros[e] kommer till dig med gåvor,
    de rika i folket vädjar till din välvilja[f].
14 Kungens dotter står där i sin härlighet,
    klädd i bländande kläder som är vävda av guld.
15 I färggrant vävda kläder förs hon fram till kungen,
    med sina bröllopstärnor i släptåg, fram till dig.
16 Under glädje och jubel förs de fram
    i procession in i kungapalatset.

17 Dina söner kommer att ta dina förfäders plats,
    och du ska göra dem till härskare över hela jorden.

18 Jag ska låta ditt rykte gå från generation till generation.
    Folken ska prisa dig för all framtid, i all evighet.

Psaltaren 47-48

Herren är kung

47 För körledaren. Av Korachs ättlingar. En psalm.

Klappa händer, alla folk!
    Höj jubelrop till Gud och gläd er!

Herren, den Högste, är fruktansvärd,
    han är en stor kung över hela jorden.
Han lade nationer under oss,
    folk under våra fötter.
Han utvalde åt oss vår arvedel,
    Jakobs stolthet, som han älskade. Séla

Gud har stigit upp under jubelrop,
    Herren vid trumpeters ljud.
Lovsjung Gud, lovsjung!
    Lovsjung vår kung, lovsjung!
Gud är kung över hela jorden,
    lovsjung honom med en psalm[a].

Gud är kung över folken,
    han sitter på sin helighets tron.
10 Folkens förnäma samlas
    som Abrahams Guds folk.
Jordens mäktiga tillhör Gud,
    han är upphöjd över allt.

Guds stad

48 En sång, en psalm. Av Korachs ättlingar.

Herren är stor och högt prisad
    i vår Guds stad, på sitt heliga berg.
Det reser sig vackert och högt,
    hela jordens fröjd,
berget Sion i norr,
    den store kungens stad.
Gud är i dess palats,
    som en tillflykt har han visat sig.

Kungar slöt sig samman,
    tillsammans tågade de fram.
De såg och förvånades,
    de förskräcktes och tog till flykten.
De greps av skräck
    som en barnaföderskas ångest.
Du krossade dem
    som östanvinden krossar skeppen från Tarshish.

Det vi har hört får vi se i härskarornas Herres stad,
    i vår Guds stad.
    Gud upprättar den för evigt. Séla

10 Vi begrundar din nåd, Gud,
    här i ditt tempel.
11 Liksom ditt namn, Gud,
    når ditt lov till jordens ändar.
    Din högra hand är full av rättfärdighet.
12 Sions berg gläder sig,
    Juda städer jublar över dina domslut.

13 Gå runt Sion, vandra omkring det,
    räkna alla dess torn!
14 Lägg märke till dess murar,
    betrakta dess palats
så att ni kan berätta om dem för kommande generationer.

15 Denne Gud är vår Gud alltid och för evigt.
    Han ska leda oss så länge vi lever.

1 Moseboken 37:12-24

12 En gång vallade Josefs bröder sin fars hjordar vid Shekem. 13 Då sa Israel till Josef: ”Dina bröder är som du vet i Shekem för att låta hjordarna beta där. Jag vill skicka dig till dem.” ”Ja, far”, svarade Josef. 14 Israel fortsatte: ”Gå och ta reda på hur de har det och hur det står till med djuren, och kom sedan tillbaka och rapportera för mig.”

Så skickade Israel iväg honom från Hebrondalen. Väl framme i Shekem 15 fann en man honom medan han letade på fälten. ”Vem letar du efter?” frågade mannen. 16 ”Jag letar efter mina bröder och deras hjordar”, svarade Josef. ”Kan du tala om för mig var de är?” 17 ”Ja”, sa mannen till honom. ”De är inte här längre. Jag hörde dina bröder säga att de tänkte gå till Dotan.” Då fortsatte Josef till Dotan och hittade dem där.

18 När bröderna på avstånd såg att Josef var på väg till dem, bestämde de sig för att döda honom.

19 ”Här kommer drömmaren”, sa de till varandra. 20 ”Kom, så dödar vi honom och kastar honom i brunnen och säger att ett rovdjur har ätit upp honom. Sedan får vi se vad det blir av hans drömmar!”

21 När Ruben hörde detta, ville han rädda Josef ur deras händer. ”Nej, vi får inte döda honom”, sa han. 22 ”Spill inte blod”, fortsatte han. ”Kasta honom i stället i brunnen här i öknen, men rör honom inte.” Ruben tänkte nämligen rädda honom från de andra och låta honom återvända till sin far.

23 När Josef kom fram, drog de av honom hans vackra dräkt som han hade på sig 24 och tog honom och kastade honom i brunnen som var tom på vatten.

1 Korintierbrevet 1:20-31

20 Så var finns nu de visa? Och de skriftlärda och denna tidsålderns tänkare? Har inte Gud gjort denna världens vishet till dårskap? 21 I sin vishet lärde inte världen känna Gud i hans vishet, och därför bestämde Gud att genom dårskapen i vår förkunnelse rädda dem som tror. 22 Judarna kräver tecken och grekerna söker vishet. 23 Men vi förkunnar den korsfäste Kristus, som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap. 24 Men för de kallade, vare sig de är judar eller greker, är Kristus Guds kraft och Guds vishet. 25 Guds dårskap är visare än människorna och hans svaghet starkare än människorna.

26 Syskon, tänk på hur det var när ni själva blev kallade. Det var inte många av er som mänskligt sett räknades som visa, inte många som hade inflytande eller kom från en fin familj. 27 Nej, Gud valde ut det som är dåraktigt i världens ögon, för att de visa skulle få skämmas, och Gud valde ut det som är svagt i världens ögon, för att de starka skulle få skämmas. 28 Det som har låg status och som världen ser ner på, det som inte är något, det utvalde Gud, för att göra om intet det som anses vara något, 29 för att ingen ska kunna skryta inför Gud.

30 Det är tack vare honom som ni är i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet, vår befrielse, 31 som det står skrivet: ”Den som vill skryta, ska skryta över Herren.”[a]

Markus 1:14-28

Jesus talar till folket i Galileen

(Matt 4:12-17; Luk 4:14-15)

14 När Johannes sedan sattes i fängelse, kom Jesus till Galileen för att sprida evangeliet från Gud.

15 Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Guds rike är nära. Vänd om och tro på evangeliet!”

De första lärjungarna

(Matt 4:18-22; Luk 5:2-11)

16 En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare.

17 Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.” 18 De lämnade genast sina nät och följde honom.

19 När han gick lite längre bort fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät. 20 Han kallade genast på dem också, och de lämnade då sin far Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.

Jesus undervisar med makt

(Luk 4:31-37)

21 De kom nu till Kafarnaum, och när det blev sabbat[a] gick de till synagogan, där Jesus undervisade. 22 De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt, och inte som de skriftlärda.

23 I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa: 24 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”

25 Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” 26 Då började den orena anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.

27 De blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de orena andarna lyder hans order!”

28 Och ryktet om honom spred sig snabbt genom hela Galileen.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.