Book of Common Prayer
Guds dom
75 För körledaren, ”Fördärva inte”[a]. En psalm av Asaf, en sång.
2 Vi prisar dig, Gud, vi prisar dig!
Ditt namn är nära, dina underverk förkunnas.[b]
3 ”Jag ska välja en bestämd tid,
jag ska döma rättvist.
4 Även om jorden och alla dess invånare skakar,
håller jag dess pelare stadiga. Séla
5 Jag säger till de övermodiga: ’Skryt inte!’
och till de gudlösa: ’Lyft inte hornen[c]!’ ”
6 Lyft inte era horn i höjden,
tala inte så styvnackat.
7 För varken från öster eller väster eller från öknen
kommer upphöjelsen.
8 Gud är den som dömer,
han förnedrar den ene och upphöjer den andre.
9 I sin hand håller Herren en bägare
med skummande, kryddat vin.
Han häller upp,
och alla ogudaktiga på jorden måste dricka,
ända till dräggen.
10 Men jag ska förkunna
och prisa Jakobs Gud i evighet.
11 ”Jag ska hugga av alla gudlösas horn
men upphöja de rättfärdigas.”
Guds triumf
76 För körledaren, till stränginstrument. En psalm av Asaf, en sång.
2 Gud är känd i Juda,
och hans namn är stort i Israel.
3 Hans tält är i Salem,
hans boning på Sion.
4 Där bröt han sönder blixtrande pilar,
sköldar och svärd, krigsvapen. Séla
5 Strålande är du,
mer majestätisk än bergen med rikt byte[d].
6 De modiga kämparna ligger plundrade,
de har somnat för gott.
Ingen krigare kan lyfta sin hand.
7 Vid din tillrättavisning, Jakobs Gud,
stupade både häst och ryttare.
8 Du är den som ska fruktas,
för vem kan stå inför dig när du är vred?
9 Från himlen låter du din dom höras,
och jorden förskräcks och blir stilla,
10 när Gud står upp för att döma
och rädda alla förtryckta på jorden. Séla
11 Människornas vrede vänds till ditt pris,
och du kuvar det som återstår av den.[e]
12 Ge löften åt Herren, er Gud, och uppfyll dem.
Låt alla grannfolk komma med gåvor
till honom som ska fruktas.
13 Han gör furstarna ödmjuka,
och han är fruktad av jordens kungar.
Den gode herden
23 En psalm av David.
Herren är min herde,
ingenting ska fattas mig.
2 Han låter mig vila på gröna ängar
och leder mig till lugna vatten.
3 Han ger mig ny kraft.[a]
Han leder mig på rättfärdighetens vägar
för sitt namns skull.
4 Även om jag vandrar i den mörkaste dal[b],
fruktar jag inget ont,
för du är med mig,
och din käpp och stav tröstar mig.
5 Du dukar ett bord för mig
framför ögonen på mina fiender,
du smörjer mitt huvud med olja,
min bägare flödar över.
6 Din godhet och nåd följer mig i hela mitt liv,
och jag ska få bo i Herrens hus för alltid[c].
Förtröstan på Herren, bön om hjälp
27 Av David.
Herren är mitt ljus och min frälsning.
Vem behöver jag vara rädd för?
Herren är mitt livs fästning.
Vem behöver jag bäva för?
2 När onda människor kommer emot mig
för att slita mig i stycken,
mina motståndare och fiender,
ska de själva snubbla och falla.
3 Även om en armé skulle omringa mig,
behöver jag inte känna någon fruktan.
Om ett krig skulle bryta ut mot mig,
är jag trygg.
4 Det enda jag ber Herren om,
det jag längtar efter,
är att få bo i hans tempel i hela mitt liv,
se Herrens ljuvlighet
och söka honom i hans tempel.
5 Han håller mig skyddad i sin hydda på olyckans dag,
han gömmer mig i sitt tält,
han för mig upp på en klippa.
6 Jag kan lyfta mitt huvud
inför mina fiender som omringar mig.
Med glädjerop vill jag ge mitt offer i hans tält,
och jag vill sjunga till Herrens ära.
7 Hör när jag ropar, Herre,
var nådig mot mig och svara mig!
8 I mitt innersta manar ditt ord: ”Sök Herren!”
Dig, Herre, vill jag söka.[a]
9 Dölj inte ditt ansikte för mig,
visa inte bort din tjänare i vrede!
Du, som varit min hjälp,
förkasta mig inte, överge mig inte,
min frälsnings Gud.
10 Även om min far och mor skulle överge mig,
tar Herren hand om mig.
11 Visa mig din väg, Herre,
led mig på en rak stig
för mina förtryckares skull.
12 Överlämna mig inte åt mina fienders illvilja,
för falska vittnen reser sig mot mig,
och de andas våld.
13 Men jag är övertygad om
att jag ska få möta Herrens godhet i de levandes land.
14 Vänta på Herren, var stark och modig.
Vänta på Herren!
Nyårshögtiden
(4 Mos 29:1-6)
23 Herren talade till Mose: 24 ”Säg till israeliterna: ’På första dagen i sjunde månaden[a] ska ni ha en dag av sabbatsvila, en minnesdag med hornstöt och en helig sammankomst. 25 Arbeta inte då utan frambär eldoffer till Herren.’ ”
Försoningsdagen
(4 Mos 29:7-11)
26 Herren talade till Mose: 27 ”Försoningsdagen infaller på tionde dagen i den sjunde månaden. Ni ska då samlas till en helig sammankomst, ödmjuka er och bära fram eldoffer till Herren. 28 Arbeta inte den dagen, för det är en försoningsdag då ni ska försonas inför Herren, er Gud. 29 Den som inte ödmjukar sig den dagen ska utrotas ur sitt folk. 30 Och jag ska utrota från folket den som arbetar på den dagen. 31 Ni ska inte utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. 32 Det här är nämligen en vilosabbat för er och på den ska ni ödmjuka er. Denna sabbat ska ni hålla från kvällen den nionde i månaden till kvällen därpå.”
Lövhyddefesten
(4 Mos 29:12-39; 5 Mos 16:13-17)
33 Herren talade till Mose: 34 ”Säg till israeliterna: ’Lövhyddefesten ska firas på femtonde dagen, också i den sjunde månaden. Den ska firas inför Herren under sju dagar. 35 Den första dagen är en helig sammankomst. Arbeta inte den dagen. 36 Under sju dagar ska ni bära fram eldoffer till Herren och på den åttonde dagen ska det vara en helig sammankomst och bäras fram ett eldoffer till Herren. Detta är en högtidssamling då inget arbete är tillåtet.
37 Dessa är alltså Herrens högtider som ska utlysas som heliga sammankomster och då eldoffer ska bäras fram till Herren, liksom brännoffer och matoffer, slaktoffer och dryckesoffer varje dag i enlighet med föreskrifterna. 38 Därtill kommer Herrens sabbater och era gåvor, löften och era frivilliga offer som ni ger åt Herren.
39 På femtonde dagen i den sjunde månaden, vid slutet av er skördetid, ska ni fira en högtid under sju dagar inför Herren. Den första och den åttonde dagen i högtiden är vilodagar. 40 Den första dagen ska ni ta frukt från era praktfulla träd liksom palmkvistar och lövrika grenar och pilkvistar och sedan glädja er inför Herren, er Gud, i sju dagar. 41 Fira denna årliga Herrens sjudagarshögtid från generation till generation som en bestående stadga alltid i sjunde månaden. 42 Under dessa sju dagar ska ni israeliter alla bo i hyddor 43 för att era efterkommande ska känna till att jag ledde israeliterna ut ur Egypten och lät dem då bo i hyddor. Jag är Herren, er Gud.’ ”
44 Mose talade så till Israels folk om dessa Herrens högtider.
Paulus vädjar om förbön
3 En sak till, syskon: Be för oss, så att budskapet om Herren snabbt når ut och att människor värderar det lika högt som ni gjorde. 2 Be också att vi ska räddas från onda och fientliga människor, för det är inte alla som tror. 3 Men Herren är trogen. Han ska göra er starka och skydda er från den Onde[a]. 4 Vi litar i Herren på att ni både nu och i framtiden tillämpar allt som vi föreskriver. 5 Må Herren leda era hjärtan till Guds kärlek och Kristus uthållighet.
Varning för dem som lever ett oordnat liv
6 I Herren Jesus Kristus namn uppmanar vi er, syskon, att hålla er borta från de troende som lever ett oordnat liv och inte vill följa den undervisning vi har gett er. 7 Ni vet ju själva att ni bör leva på samma sätt som vi gjorde. Vi levde inget oordnat liv när vi var hos er, 8 och vi levde aldrig på någon annans bekostnad, utan betalade allting själva. Vi kämpade och slet och arbetade dag och natt för att inte bli till någon börda för någon av er. 9 Det hade inte varit fel av oss att be er om hjälp, men vi ville ge er ett exempel att följa.
10 När vi var hos er gav vi er följande regel: ”Den som inte vill arbeta ska heller inte äta.” 11 Men nu har vi hört att det finns sådana bland er som lever ett oordnat liv. De arbetar inte utan sysslar med helt andra saker. 12 På uppdrag av Herren Jesus Kristus befaller och förmanar vi därför dessa människor att arbeta i lugn och stillhet, så att de kan försörja sig själva. 13 Och ni övriga, syskon, tröttna aldrig på att göra det som är rätt.
14 Om någon vägrar att lyda det vi säger i det här brevet, så bör ni uppmärksamma honom och hålla er borta från honom, så att han får skämmas. 15 Men behandla honom inte som en fiende, utan som en troende bror som behöver talas till rätta.
Slutönskan
16 Må fridens Herre själv ge er sin frid, alltid och vad som än händer. Herren ska vara med er alla.
17 Här skriver jag, Paulus, min hälsning, med egen hand. Så här signerar jag alla mina brev, så att de känns igen. Detta är min handstil.
18 Nåd från vår Herre Jesus Kristus åt er alla.
Den trånga porten
(Luk 13:24)
13 Gå in genom den trånga porten. Vägen till fördärvet är bred, och porten dit in är vid, och många är de som väljer den. 14 Men porten till livet är trång, och vägen dit är smal. Det är få som finner den.
Trädet känns igen på frukten
(Luk 6:43-44)
15 Akta er för falska profeter. De kommer till er förklädda till får men är i verkligheten glupska vargar. 16 Ni kan känna igen dem på deras frukt, så som man ju inte plockar vindruvor på törnbuskar eller fikon på tistlar. 17 Ett bra träd bär bra frukt och ett dåligt träd bär dålig frukt. 18 Ett bra träd kan inte bära dålig frukt, och ett dåligt träd kan inte bära bra frukt. 19 Men varje träd som inte bär bra frukt huggs ner och bränns upp. 20 Ni kan känna igen dem på deras frukt.
Sanna lärjungar
21 Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig kommer in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske Faders vilja.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.