Book of Common Prayer
En hyllningsdikt till kungen på bröllopsdagen.[a]
45 För körledaren, enligt Shoshannim. Maskil.[b] Av Korachs ättlingar. En kärlekssång.
2 Mitt hjärta flödar över av sköna tankar,
jag reciterar en sång till kungen.
Min tunga är som en skicklig skrivares penna.
3 Du är den skönaste av människor.
Dina läppar är smorda med ljuvlighet.
Därför ska Gud välsigna dig för evigt.
4 Bind svärdet vid din sida, du mäktige,
i ditt majestät och din prakt.
5 Dra ut i triumf i din prakt,
för sanningen, ödmjukheten och rättfärdigheten!
Låt din starka hand lära ut stora gärningar![c]
6 Dina pilar är vassa,
de träffar kungens fiender i hjärtat.
Folken faller ner inför dina fötter.
7 Gud, din tron består i tid och evighet.
Din kungaspira är rättens spira.
8 Du älskar rättfärdighet
och hatar det onda.
Därför, Gud, har din Gud
smort dig[d] med glädjens olja,
mer än dina medbröder.
9 Dina kläder doftar av myrra, aloe och kassia.
I dina elfenbenspalats gläds du åt strängmusik.
10 Kungadöttrar finns bland dina ärade kvinnor,
på din högra sida står drottningen i guld från Ofir.
11 Hör nu, min dotter, lyssna!
Glöm ditt folk och din släkt.
12 Kungen gläder sig åt din skönhet.
Visa respekt för honom, för han är din herre.
13 Dottern av Tyros[e] kommer till dig med gåvor,
de rika i folket vädjar till din välvilja[f].
14 Kungens dotter står där i sin härlighet,
klädd i bländande kläder som är vävda av guld.
15 I färggrant vävda kläder förs hon fram till kungen,
med sina bröllopstärnor i släptåg, fram till dig.
16 Under glädje och jubel förs de fram
i procession in i kungapalatset.
17 Dina söner kommer att ta dina förfäders plats,
och du ska göra dem till härskare över hela jorden.
18 Jag ska låta ditt rykte gå från generation till generation.
Folken ska prisa dig för all framtid, i all evighet.
Herren är kung
47 För körledaren. Av Korachs ättlingar. En psalm.
2 Klappa händer, alla folk!
Höj jubelrop till Gud och gläd er!
3 Herren, den Högste, är fruktansvärd,
han är en stor kung över hela jorden.
4 Han lade nationer under oss,
folk under våra fötter.
5 Han utvalde åt oss vår arvedel,
Jakobs stolthet, som han älskade. Séla
6 Gud har stigit upp under jubelrop,
Herren vid trumpeters ljud.
7 Lovsjung Gud, lovsjung!
Lovsjung vår kung, lovsjung!
8 Gud är kung över hela jorden,
lovsjung honom med en psalm[a].
9 Gud är kung över folken,
han sitter på sin helighets tron.
10 Folkens förnäma samlas
som Abrahams Guds folk.
Jordens mäktiga tillhör Gud,
han är upphöjd över allt.
Guds stad
48 En sång, en psalm. Av Korachs ättlingar.
2 Herren är stor och högt prisad
i vår Guds stad, på sitt heliga berg.
3 Det reser sig vackert och högt,
hela jordens fröjd,
berget Sion i norr,
den store kungens stad.
4 Gud är i dess palats,
som en tillflykt har han visat sig.
5 Kungar slöt sig samman,
tillsammans tågade de fram.
6 De såg och förvånades,
de förskräcktes och tog till flykten.
7 De greps av skräck
som en barnaföderskas ångest.
8 Du krossade dem
som östanvinden krossar skeppen från Tarshish.
9 Det vi har hört får vi se i härskarornas Herres stad,
i vår Guds stad.
Gud upprättar den för evigt. Séla
10 Vi begrundar din nåd, Gud,
här i ditt tempel.
11 Liksom ditt namn, Gud,
når ditt lov till jordens ändar.
Din högra hand är full av rättfärdighet.
12 Sions berg gläder sig,
Juda städer jublar över dina domslut.
13 Gå runt Sion, vandra omkring det,
räkna alla dess torn!
14 Lägg märke till dess murar,
betrakta dess palats
så att ni kan berätta om dem för kommande generationer.
15 Denne Gud är vår Gud alltid och för evigt.
Han ska leda oss så länge vi lever.
Mannen med mätsnöret
2 När jag lyfte blicken fick jag se en man som hade ett mätsnöre i handen. 2 ”Vart är du på väg?” frågade jag honom.
Han svarade: ”Till Jerusalem, för att mäta dess bredd och längd.”
3 Då gick ängeln som talade med mig iväg, och en annan ängel kom emot honom 4 och sa: ”Skynda dig och säg till den unge mannen där: ’Jerusalem ska bli en stad utan murar, på grund av det stora antalet människor och djur där. 5 Jag själv, säger Herren, ska vara en eldsmur omkring staden, och jag ska vara dess härlighet därinne.’
Herrens kallelse
6 Kom, kom! Fly från landet i norr, säger Herren, för jag har skingrat er i alla väderstreck, säger Herren.
7 Kom, Sion! Fly, du som bor hos dotter Babylon!” 8 För så säger härskarornas Herre: ”Efter sin härlighet har han sänt mig[a] om folken som plundrat er: –Den som rör vid er rör vid min[b] ögonsten–. 9 Ja, jag ska lyfta min hand mot dem, och de ska bli ett byte för sina slavar. Då ska ni inse att härskarornas Herre har sänt mig.
10 Ropa och var glad, dotter Sion! Jag kommer för att bo hos dig, säger Herren. 11 Vid den tiden ska många folk sluta sig till Herren och bli mitt folk. Jag ska bo hos dig. Då ska du inse att härskarornas Herre har sänt mig till dig. 12 Herren ska ärva Juda som sin del av den heliga marken och än en gång utvälja Jerusalem. 13 Var stilla inför Herren, hela mänskligheten, för han har rest sig från sin heliga boning.”
Brevet till församlingen i Laodikeia
14 Skriv till budbäraren[a] för församlingen i Laodikeia:
’Så säger han som är Amen[b], det trovärdiga, sanna vittnet, ursprunget till Guds skapelse:
15 Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm! Jag önskar att du var det ena eller det andra.[c] 16 Men eftersom du är ljum och varken kall eller varm, så ska jag spy ut dig ur min mun. 17 Du säger: ’Jag är rik, jag har blivit förmögen, och har inte behov av något mer!’ Du inser inte att du är eländig och bedrövlig och fattig och blind och naken. 18 Därför vill jag ge dig rådet att köpa guld av mig som har renats i eld, så att du blir rik, och vita kläder så att du kan dölja din skamliga nakenhet, och salva, så att du kan smörja dina ögon och se.[d]
19 Jag tillrättavisar och fostrar alla som jag älskar. Skynda dig därför och vänd om! 20 Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag komma in till honom, och vi ska äta tillsammans.
21 Den som segrar ska få sitta bredvid mig på min tron, på samma sätt som jag sitter bredvid min Fader på hans tron. 22 Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna.’ ”
Liknelsen om fikonträdet
32 Lär er en liknelse från fikonträdet: När kvisten blir mjuk och löven börjar spricka ut, då vet ni att sommaren snart är här. 33 På samma sätt kan ni veta att han är nära, utanför dörren, när ni ser allt detta hända. 34 Sannerligen säger jag er: detta släkte ska inte gå under innan allt detta händer.[a] 35 Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.
Var beredda
(Mark 13:32-37; Luk 21:34-36; 17:26-27; 17:34-35; 12:39-46)
36 Ingen känner till dagen eller timmen, inte ens änglarna i himlen, eller ens Sonen. Bara Fadern vet det. 37 När Människosonen kommer tillbaka ska det vara som på Noas dagar. 38 Dagarna innan floden kom åt man och drack och gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken. 39 Ingen anade någonting förrän floden kom och dränkte dem allihop. Så kommer det också att vara när Människosonen återvänder. 40 Då ska två män vara tillsammans på åkern; den ena tas med, den andra lämnas kvar. 41 Två kvinnor ska mala mjöl tillsammans på en handkvarn; den ena tas med, den andra lämnas kvar.
42 Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag er Herre kommer! 43 Ni ska veta att om husägaren bara visste vilken tid på natten tjuven tänkte komma, skulle han hålla sig vaken och hindra honom från att bryta sig in. 44 Var därför också ni beredda, för Människosonen kommer tillbaka när ni minst av allt väntar det.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.