Book of Common Prayer
Lova Herren, alla folk
117 [a]Lova Herren, alla hednafolk,
prisa honom, alla folk![b]
2 [c]Väldig är[d] hans nåd över oss,
och Herrens sanning består
för evigt.
Halleluja!
Tacksamhet för Herrens hjälp
118 [e]Tacka Herren, för han är god,
evig är hans nåd.
2 [f]Så ska Israel säga:
evig är hans nåd.
3 Så ska Arons hus säga:
evig är hans nåd.
4 Så ska de
som vördar Herren säga:
evig är hans nåd.
5 [g]I min nöd ropade jag till Herren,
och Herren svarade
och gav mig rymlig plats.
6 [h]Herren är med mig,
jag är inte rädd.
Vad kan en människa göra mig?
7 [i]Herren är med mig,
han är min hjälpare.
Jag ska se i triumf
på dem som hatar mig.
8 [j]Det är bättre att fly till Herren
än att lita till människor,
9 [k]det är bättre att fly till Herren
än att lita till furstar.
10 Alla hednafolk omringade mig,
men i Herrens namn
avvärjde jag[l] dem.
11 De omringade mig
och inringade mig,
men i Herrens namn
avvärjde jag dem.
12 De omringade mig som bin,
men slocknade som eld i törne.
I Herrens namn
avvärjde jag dem.
13 De stötte mig hårt
för att få mig på fall,
men Herren hjälpte mig.
14 [m]Herren är min styrka
och min lovsång,
han blev min frälsning.
15 [n]Fröjderop om frälsning
hörs i de rättfärdigas hyddor:
"Herrens högra hand
gör mäktiga ting!
16 Herrens högra hand upphöjer[o],
Herrens högra hand
gör mäktiga ting!"
17 [p]Jag ska inte dö,
utan leva och förkunna
Herrens gärningar.
18 Hårt har Herren tuktat mig,
men han utlämnade mig inte
åt döden.
19 [q]Öppna för mig
rättfärdighetens portar,
jag vill gå in genom dem
och tacka Herren.
20 Detta är Herrens port,
de rättfärdiga går in genom den.
21 Jag tackar dig
för att du svarade mig
och blev min frälsning.
22 [r]Stenen som husbyggarna
förkastade
har blivit en hörnsten.[s]
23 Herren har gjort den till detta,
underbart är det i våra ögon.
24 [t]Detta är dagen
som Herren har gjort,[u]
låt oss jubla och glädjas i dag[v]!
25 O, Herre, fräls[w]!
O, Herre, ge framgång!
26 [x]Välsignad är han
som kommer i Herrens namn!
Vi välsignar er från Herrens hus.[y]
27 [z]Herren är Gud,
och han gav oss ljus.
Ordna er i högtidsled
med lövrika kvistar
fram till altarets horn.[aa]
Salig är den som vördar Herren
112 [a][b]Halleluja!
Salig är den som vördar Herren
och har stor glädje i hans bud.
2 [c]Hans ättlingar
blir mäktiga på jorden,
de ärligas släkte blir välsignat.
3 [d]Rikedom och välstånd
råder i hans hus,
hans rättfärdighet består för evigt.
4 [e]För de ärliga går han upp
som ett ljus i mörkret,
nådig, barmhärtig och rättfärdig.
5 [f]Det går väl för[g] den
som är barmhärtig och lånar ut,
som sköter sina saker
med rättfärdighet.
6 [h]Han ska aldrig vackla,
den rättfärdige blir ihågkommen
för evigt.
7 [i]Han är inte rädd för olycksbud,
hans hjärta är frimodigt
och litar på Herren.
8 [j]Hans hjärta är tryggt
och utan fruktan,
till sist får han se sina fiender falla.
9 [k]Han strör ut, han ger åt de fattiga,
hans rättfärdighet består
för evigt.
Hans horn ska höjas högt med ära.
10 [l]Den gudlöse ser det
och grämer sig,
han gnisslar tänder
och tynar bort.
De gudlösas begär
blir det ingenting av.
Herrens omsorg om den ringe
113 [m][n]Halleluja!
Prisa, ni Herrens tjänare,
prisa Herrens namn!
2 [o]Välsignat är Herrens namn
från nu och till evig tid!
3 [p]Från solens uppgång
till dess nedgång
prisas Herrens namn.
4 [q]Herren är upphöjd över alla folk,
hans ära når över himlen.
5 [r]Vem är som Herren vår Gud,
han som tronar så högt,
6 [s]som ser ner så djupt –
vem i himlen och på jorden[t]?
7 [u]Han reser den ringe ur stoftet
och lyfter den fattige ur dyn
8 [v]för att sätta honom bland furstar,
bland sitt folks furstar.
9 [w]Han ger den ofruktsamma ett hem
som en lycklig mor med barn.
Halleluja!
15 (A) Sanningen har försvunnit,
och den som undviker det onda
blir plundrad.
Detta såg Herren,
och han var missnöjd med
att det inte fanns någon rättvisa.
16 (B) Han såg att ingen steg fram,
han var förundrad
över att ingen grep in.
Då hjälpte honom hans egen arm,
och hans rättfärdighet
stödde honom.
17 (C) Han klädde sig i rättfärdighet
som pansar
och satte frälsningens hjälm
på sitt huvud.
Han klädde sig i hämndens dräkt
som klädsel
och svepte sig i lidelse
som en mantel.
18 Efter deras gärningar
ska han löna dem,
med vrede över hans motståndare,
hämnd över hans fiender.
Han ska löna kustländerna
för vad de har gjort.
19 (D) Så ska man frukta Herrens namn
i väster
och hans härlighet
där solen går upp.
När fienden bryter fram
som en flod,
ska Herrens Ande
driva honom på flykten.
20 (E) Återlösaren ska komma till Sion
och till dem i Jakob som vänder om
från sitt uppror,
säger Herren.[a]
21 (F) Detta är mitt förbund med dem, säger Herren: Min Ande som är över dig och mina ord som jag har lagt i din mun ska inte vika ur din mun eller ur dina barns eller barnbarns mun, från nu och till evig tid, säger Herren.
Brevet till Smyrna
8 (A) Och skriv till ängeln för församlingen i Smyrna:
Så säger den förste och den siste, han som var död och som lever igen: 9 (B) Jag känner ditt lidande och din fattigdom – men du är rik! – och hur du hånas av dem som kallar sig judar men inte är annat än en Satans synagoga. 10 (C) Var inte rädd för vad du ska få utstå. Se, djävulen kommer att sätta några av er i fängelse för att ni ska prövas, och ni kommer att lida i tio dagar. Var trogen intill döden, så ska jag ge dig livets krona.
11 (D) Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna! Den som segrar ska inte skadas av den andra döden.
Brevet till Pergamon
12 (E) Och skriv till ängeln för församlingen i Pergamon:
Så säger han som har det skarpa tveeggade svärdet: 13 (F) Jag vet var du bor, där Satan har sin tron[a]. Och du håller fast vid mitt namn och har inte förnekat tron på mig, inte ens under dagarna då Antipas, mitt trogna vittne, blev mördad hos er där Satan bor.
14 (G) Men jag har en sak emot dig: att du har några där som håller fast vid Bileams lära[b], han som lärde Balak att gillra en fälla för Israels barn så att de åt kött från avgudaoffer och var otrogna. 15 (H) På samma sätt har också du några som håller fast vid nikolaiternas lära. 16 (I) Vänd därför om! Annars kommer jag snart till dig och strider mot dem med min muns svärd.
17 (J) Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna! Den som segrar ska jag ge av det dolda mannat[c]. Och jag ska ge honom en vit sten[d], och på stenen är skrivet ett nytt namn som ingen känner utom den som får det.
46 Så kom han tillbaka till Kana i Galileen där han hade gjort vattnet till vin. En kunglig ämbetsman hade en son som låg sjuk i Kapernaum. 47 När han fick höra att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, gick han till honom och bad att han skulle komma ner och bota hans son som var döende. 48 (A) Jesus sade till honom: "Om ni inte får se tecken och under, tror ni inte." 49 Ämbetsmannen sade: "Herre, kom innan mitt barn dör!" 50 Jesus svarade: "Gå, din son lever." Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom och gick.
51 Medan han ännu var på väg, möttes han av sina tjänare som berättade att hans son levde. 52 Han frågade vid vilken tid han hade blivit bättre, och de svarade: "I går vid sjunde timmen släppte febern." 53 (B) Då förstod fadern att det hade hänt vid just den tid då Jesus sade till honom: "Din son lever." Och han kom till tro med hela sin familj.[a] 54 (C) Detta var nu det andra tecknet som Jesus gjorde sedan han kommit från Judeen till Galileen.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation