Book of Common Prayer

Staden där folken föds på nytt

87 ^(A) En psalm, en sång av Koras söner.

FJÄRDE BOKEN

Guds evighet och vår förgänglighet

90 ^(A) En bön av gudsmannen Mose.

Evig är hans nåd

³¹ Men Kaleb^[a] lugnade folket inför Mose och sade: ”Låt oss genast dra dit upp och inta landet. Sannerligen, vi kan göra det!”

³² Men männen som hade gått upp med honom sade: ”Vi kan inte dra upp mot det folket, för de är för starka för oss.” ³³ Inför Israels barn talade de illa om landet där de hade spejat och sade: ”Landet som vi har vandrat igenom och spejat i är ett land som förtär sina inbyggare, och allt folk som vi såg där var resliga män. ^34 (A) Vi såg också jättarna där – Anaks barn^[b] kom från jättestammen – och vi var som gräshoppor i våra egna ögon, och så var vi också i deras ögon.”

Folket gör uppror

14 Då började hela församlingen ropa och skrika, och folket grät den natten. ^2 (B) Alla Israels barn klagade på Mose och Aron, och hela församlingen sade till dem: ”Om vi ändå hade fått dö i Egyptens land, eller om vi ändå hade fått dö här i öknen! ³ Varför leder Herren oss in i detta land där vi kommer att falla för svärd och våra hustrur och barn blir fiendens byte? Vore det inte bättre för oss att vända tillbaka till Egypten?” ⁴ Och de sade till varandra: ”Vi väljer en ledare och vänder tillbaka till Egypten.”

⁵ Då föll Mose och Aron ner på sina ansikten inför Israels barns hela folk och församling. ⁶ Och Josua, Nuns son, och Kaleb, Jefunnes son, som var med bland dem som hade spejat i landet, rev sönder sina kläder ⁷ och sade till hela Israels församling: ”Landet som vi har vandrat igenom och spejat i är ett mycket, mycket gott land. ⁸ Om Herren har behag till oss, ska han föra oss in i det landet och ge det åt oss, ett land som flödar av mjölk och honung. ⁹ Men var inte upproriska mot Herren och var inte rädda för folket i landet, för de ska bli som en munsbit för oss. Deras beskydd har vikit ifrån dem, men Herren är med oss. Var inte rädda för dem.”

¹⁰ Men hela församlingen ropade att man skulle stena dem. Då visade sig Herrens härlighet i uppenbarelsetältet för alla Israels barn. ¹¹ Och Herren sade till Mose: ”Hur länge ska detta folk förakta mig? Och hur länge ska de vägra tro på mig trots alla de tecken jag har gjort ibland dem? ^12 (C) Jag ska slå dem med pest och utrota dem, men dig vill jag göra till ett folk som är större och mäktigare än dem.”

Mose medlar för folket

¹³ Mose sade till Herren: ”Egyptierna har ju hört att du med din kraft har fört detta folk ut från dem hit upp, ^14 (D) och de har talat om det för dem som bor här i landet. De har hört att du, Herre, är mitt ibland detta folk, att du, Herre, visar dig ansikte mot ansikte, att din molnsky står över dem och att du går framför dem i en molnpelare om dagen och i en eldpelare om natten. ¹⁵ Om du dödar detta folk, alla på en gång, kommer hednafolken som hört talas om dig att säga: ^16 (E) ’Herren lyckades inte föra in detta folk i det land som han med ed hade lovat dem, och därför har han slaktat dem i öknen.’

¹⁷ Nej, låt nu Herrens kraft visa sig stor, så som du själv har sagt: ^18 (F) Herren är sen till vrede och rik på nåd, han förlåter missgärning och överträdelse men låter ingen bli ostraffad, utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde led. ¹⁹ Förlåt nu folkets missgärning efter din stora nåd, så som du har låtit din förlåtelse följa detta folk allt ifrån Egypten och ända hit.”

Herren förlåter och straffar

²⁰ Då sade Herren: ”Jag förlåter dem enligt ditt ord. ^21 (G) Men så sant jag lever och så sant Herrens härlighet uppfyller hela jorden: ²² Av alla de män som har sett min härlighet och sett de tecken jag har gjort i Egypten och i öknen, och som nu tio gånger har frestat mig och inte lyssnat till min röst, ^23 (H) av dem ska ingen få se det land som jag med ed har lovat deras fäder. Ingen av dem som har föraktat mig ska få se det. ^24 (I) Men i min tjänare Kaleb är en annan ande, och han har i allt följt mig. Därför ska jag föra honom in i det land där han nu har varit, och hans avkomlingar ska ta det i besittning. ²⁵ Men eftersom amalekiterna och kananeerna bor i dalen, så vänd er i morgon åt ett annat håll och dra ut i öknen mot Röda havet^[c].”

Inför Gud är alla syndare

^9 (A) Hur är det då? Har vi någon fördel? Inte alls. Vi har ju redan anklagat alla, både judar och greker, för att stå under syndens välde. ¹⁰ Som det står skrivet:^[a]

^19 (C) Men vi vet att allt som lagen säger är riktat till dem som står under lagen, för att varje mun ska tystas och hela världen stå skyldig inför Gud. ^20 (D) Ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Vad som ges genom lagen är insikt om synd.

Jesus undervisar om äktenskapet

19 ^(A) När Jesus hade avslutat detta tal, lämnade han Galileen och gick på andra sidan Jordan till Judeens område^[a]. ² Mycket folk följde honom, och han botade dem där.

³ Några fariseer kom fram till honom för att pröva honom och sade: "Får man skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst^[b]?" ⁴ Han svarade: "Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna^{[c] 5 (B)} och sade: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött?^{[d] 6 (C)} Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman får alltså människan inte skilja åt."

^7 (D) De frågade honom:^[e] "Varför har då Mose befallt att mannen ska ge henne ett skilsmässobrev och skicka bort henne?" ⁸ Han svarade: "Det var för att era hjärtan är så hårda som Mose tillät er att skiljas från era hustrur. Men från början var det inte så. ^9 (E) Jag säger er: Den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än sexuell synd och gifter sig med en annan, han begår äktenskapsbrott."

¹⁰ Hans lärjungar sade till honom: "Om det är så i relationen mellan mannen och hustrun, då är det bättre att inte gifta sig." ^11 (F) Han svarade dem: "Alla kan inte ta emot det här ordet, utan bara de som har fått den gåvan: ¹² Det finns de som inte kan gifta sig^[f] för att de är födda sådana, och de som inte kan det för att människor har gjort dem sådana. Och det finns andra som väljer att inte gifta sig för himmelrikets skull. Den som kan förstå detta bör ta det till sig."