Book of Common Prayer
145 Från djupet av mitt hjärta ber jag till dig. Svara mig, Herre, så ska jag följa dina lagar!
146 Fräls mig, ropar jag, för jag lyder dig.
147 Tidigt på morgonen, innan solen har gått upp, ber jag till dig och visar dig att jag litar på dig.
148 Jag håller mig vaken om natten för att tänka på dina löften.
149 Lyssna till mig och ge mig nytt mod, du som är så kärleksfull och god!
150 Nu kommer dessa grymma människor för att anfalla mig,
151 men du är nära mig, Herre. Alla dina bud är grundade på sanningen.
152 Redan som ung lärde jag mig att din vilja aldrig förändras.
153 Se hur jag lider! Rädda mig därför, för jag har inte varit olydig mot dina befallningar!
154 Ja, rädda mig och ge mig livet tillbaka, precis som du har lovat.
155 De ogudaktiga ska inte bli frälsta, för de bryr sig inte om dina lagar.
156 Herre, vad stor din barmhärtighet är! Ge mig nytt mod genom dina rättvisa domar!
157 Mina fiender förföljer mig och försöker att få mig att inte lyda din lag. Men jag håller fast vid den.
158 Jag känner avsky och äckel inför dessa förrädare som sätter sig över dina lagar.
159 Herre, du vet hur mycket jag verkligen älskar dina bud. Ge mig nu livet och hälsan tillbaka!
160 Allt är sant och tillförlitligt i ditt ord. Dina befallningar är eviga.
161 Maktfullkomliga människor har förföljt mig, även om de inte haft någon orsak till det. Bara dina ord gör intryck på mig.
162 Jag är glad över dina lagar, precis som den som finner en värdefull skatt.
163 Jag hatar all slags falskhet, men jag älskar dina lagar!
164 Jag prisar dig sju gånger om dagen, därför att dina lagar är goda och rätta!
165 De som älskar dina lagar lever i fullständig frid och snubblar inte på vägen.
166 Jag väntar på din frälsning, Herre. Därför har jag följt dina lagar.
167 Jag älskar din undervisning, och jag har lyssnat till den.
168 Ja, alla dina befallningar och uppmaningar har jag uppriktigt följt. Du vet även detta, du som vet allt om mig.
169 Herre, lyssna till mina böner! Och låt mig förstå alltmer av ditt ord!
170 Hör mina böner, och rädda mig, som du också lovat!
171 Jag prisar dig för att jag får lära mig dina lagar.
172 Jag ska sjunga en sång om ditt ord för allt vad du befallt är gott.
173 Var därför beredd och grip in och hjälp mig, för jag har valt att göra din vilja!
174 Herre, jag längtar efter din frälsning, och din lag är min stora glädje.
175 Låt mig få leva länge så jag kan prisa dig. Låt dina lagar bli min hjälp!
176 Jag har vandrat bort som ett vilsegånget får. Kom och leta rätt på mig, för jag tillhör dig. Inte någonting av det du befallt har jag glömt.
Lycklig är den som lyder Herren
128 Välsignad är den som fruktar Herren och litar på honom, ja, välsignad är den som lyder honom.
2 Det du förtjänat, ska du kunna njuta av. Det går dig väl och lyckan är på din sida.
3 Din hustru kommer att likna en fruktbar vinstock med många druvor. Och se på alla hennes barn! De sitter runt middagsbordet, lika friska och starka som unga olivträd.
4 Så belönar Herren den som respekterar och ärar honom.
5 Herren ska välsigna dig, han som bor på berget Sion. Så länge du lever ska du se att det går väl för Jerusalem.
6 Må du leva så länge att du kan glädja dig över dina barnbarn. Må Guds frid vila över Israel!
Ständigt förföljda men aldrig utplånade
129 Ända från min tidigaste ungdom, säger Israel, har jag blivit förföljd.
2 Men det är inte ute med mig! Mina fiender har aldrig lyckats utplåna mig!
3-4 Min rygg är sönderslagen av deras piskor. Det är som de kört fram med en plog över mig. Men Herren har visat att man kan lita på honom. Han har krossat kedjorna som dessa Guds fiender hade bundit mig med.
5 Låt alla dem som hatar Jerusalem bli besegrade och ta till flykten.
6-7 Må de bli som gräs i dålig jord, som vissnar och blir brunt när det är halvvuxet. Den som skördar struntar i det, och ingen binder samman det.
8 Och ingen som går förbi dem ropar: Herrens välsignelse är över er! Vi välsignar er i Herrens namn.
En bön mitt I förtvivlan
1-2 Från djupet av mitt hjärta ropar jag förtvivlad till dig om hjälp: Hör mig! Svara mig och hjälp mig!
3 Om du utan barmhärtighet kommer ihåg våra synder, vem kan då bestå?
4 Men du förlåter oss för att vi ska ära och lyda dig.
5 Jag sätter mitt hopp till Herren, och av hela hjärtat väntar jag på att han ska tala till mig.
6 Jag längtar efter Herren mer än vaktposten längtar efter att det äntligen ska bli morgon.
7 Israel, hoppas på Herren! Bara han är kärleksfull och god och beredd att förlåta synder.
8 Han ska själv befria Israel från all dess synd.
Goda råd
6 Min son, om du går i borgen för någon du knappast känner och på så sätt tar på dig ansvaret för dennes skuld, har du verkligen skaffat dig problem.
2 Är du bunden till det löfte du gett?
3 Då ger jag dig bara ett enda råd: Försök att så fort som möjligt bli fri från det! Ge dig inte förrän du är fri från denne man.
4 Vänta inte! Gör det omedelbart, och unna dig inte någon vila förrän du gjort det!
5 Försök med alla medel att komma ur denna fälla precis som en hjort som flyr från jägaren eller en fågel som klarar sig ur snaran.
6 Lär dig av myrorna, du som är lat. Lär dig av deras arbete och bli vis!
7 De har ingen ledare över sig, som ser till att de arbetar,
8 men trots det arbetar de intensivt hela sommaren och samlar mat för vintern.
9 Men du vill bara sova! När ska du egentligen vakna?
10 Låt mig sova lite till! Bara lite till!, säger du.
11 Men medan du sover smyger sig fattigdomen på dig. Nöden drabbar dig medan du sitter med armarna i kors.
12-13 Jag ska beskriva en fördärvad och ogudaktig människas beteende för dig. För det första ljuger hon alltid. Hon blinkar med ögonen och gör sina gester för att på så sätt bedra dig.
14 För det andra är hennes inre fyllt av svek. Hon har alltid något ont i sinnet, och hon sprider missnöje omkring sig.
15 Därför ska olycka plötsligt träffa henne. Totalt oväntat kommer slutet och hon har inte en chans att komma undan.
16-19 Det finns nämligen sex saker som Herren hatar - nej, de är sju:överlägsenhetlögnmordonda planerbegär att göra orättfalska vittnesbördatt underblåsa stridigheter bröder emellan.
Gud är liv
5 Om ni tror att Jesus är Kristus, Guds Son och er Frälsare, då är ni Guds barn. Och alla som älskar Fadern älskar också hans barn.
2 Därför kan ni få reda på hur mycket ni älskar Guds barn - era bröder och systrar i Herren - genom att se hur mycket ni älskar och lyder Gud.
3 Att älska Gud innebär att göra vad han säger till oss, och det är egentligen inte alls svårt,
4 för allt som kommer från Gud övervinner världen. Vi kan besegra världen genom vår tro.
5 Ingen kan vinna denna kamp utan att tro att Jesus verkligen är Guds Son.
6-8 Vi vet att han är det, för Gud bekräftade det när Jesus döptes och när han gick för att möta döden. Ja, både vattnet i dopet och blodet på korset vittnar om honom. Och den helige Ande, som alltid är sann, säger det också. Vi har alltså tre vittnen: den helige Andes röst i våra hjärtan, rösten från himlen vid Kristi dop och blodet på korset. Och de säger alla samma sak: att Jesus Kristus är Guds Son.
9 Vi accepterar ju vittnesmål av människor i våra domstolar. Skulle vi då inte tro Gud när han vittnar om att Jesus är hans Son?
10 Alla som tror honom vet inom sig att det är sant. Den som inte tror vad Gud säger om sin Son påstår ju faktiskt att Gud ljuger.
11 Vad är det då Gud har sagt? Jo, han har gett oss evigt liv och att det livet finns i hans Son.
12 Den som i tro lever i gemenskap med Guds Son han har därför livet, men den som inte tror på Sonen har inte livet.
De religiösa ledarna planerar att döda Jesus
45 Många av de judar som var på besök hos Maria och såg vad Jesus gjorde, trodde då till slut på honom.
46 Men några gick bort till fariseerna och rapporterade vad som hänt.
47 Då sammankallade översteprästerna och fariseerna ett råd för att diskutera situationen.Vad ska vi göra?, sa de till varandra. Den här mannen gör ju verkligen under.
48 Om vi låter honom fortsätta kommer hela folket att ställa sig på hans sida, och då kommer den romerska armén att gripa in och utplåna både oss och vårt land.
49 Och en av dem, Kajafas, som var överstepräst det året, sa: Ni fattar ingenting!
50 För oss är det bäst om en man dör för folket, än att ett helt folk går under.
51 Denna profetia om att Jesus skulle dö för hela folket kom från Kajafas, översteprästen. Han sa det inte av sig själv, utan Gud lade orden i hans mun.
52 Det var en förutsägelse om att Jesus skulle dö inte bara för Israel, utan för alla Guds barn som är spridda runt världen.
53 Från den stunden var de judiska ledarna fast beslutna att avrätta Jesus.
54 Jesus avslutade nu sin offentliga verksamhet och lämnade Jerusalem. Han gick till utkanten av öknen, till staden Efraim, och stannade där med sina lärjungar.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®