Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Psaltaren 146-147

Herren vår hjälpare

146 [a]Halleluja!
    Lova Herren, min själ!
[b]Jag vill lova Herren
        så länge jag lever,
    lovsjunga min Gud
        så länge jag är till.
[c]Lita inte till furstar,
    till människors barn
        som inte kan frälsa.
[d]Deras ande lämnar dem,
        de blir jord igen.
    Den dagen går deras planer
        om intet.

[e]Salig är den som har Jakobs Gud
        till sin hjälpare,
    som sätter sitt hopp
        till Herren sin Gud,
[f]till honom som har gjort
    himmel och jord och hav
        och allt som finns i dem,
    som är trofast för evigt,
som skipar rätt för de förtryckta
    och ger bröd åt de hungriga.

Herren befriar de fångna,
[g]Herren öppnar de blindas ögon,
    Herren reser upp de nerböjda,
        Herren älskar de rättfärdiga,
[h]Herren bevarar främlingar
        och stöder faderlösa och änkor,
    men de gudlösas väg
        gör han krokig.
10 [i]Herren är kung för evigt,
    din Gud, Sion,
        från släkte till släkte.
    Halleluja!

Herrens välgärningar

147 [j]Halleluja!
    Det är gott att lovsjunga vår Gud,
        lovsång är ljuvligt och skönt.

[k]Herren bygger upp Jerusalem,
    han samlar Israels förskingrade.
[l]Han helar dem som har
        förkrossade hjärtan
    och förbinder deras sår.
[m]Han bestämmer stjärnornas antal,
    han nämner dem alla vid namn.
[n]Stor är vår Herre och väldig i kraft,
    hans förstånd är utan gräns.
[o]Herren stöder de ödmjuka,
    men de gudlösa
        slår han till jorden.

Sjung till Herren
        med tacksamhet,
    lovsjung vår Gud till harpa!
[p]Han täcker himlen med moln
        och bereder regn åt jorden,
    han låter gräset gro på bergen
[q]och ger föda åt djuren,
    åt korpens ungar som ropar.
10 [r]Han har inte sin glädje
        i hästens styrka,
    inte sin fröjd i mannens snabbhet[s].
11 Herren har sin glädje i dem
    som vördar honom,
        som hoppas på hans nåd.

12 Jerusalem, prisa Herren,
    Sion, lova din Gud!
13 Han stärker bommarna
        för dina portar,
    han välsignar dina barn i dig.
14 [t]Han ger dina gränser fred,
    han mättar dig med bästa vete.

15 Han sänder sitt budskap till jorden,
    hans ord går ut med hast.
16 [u]Han låter snö falla som ull,
    sprider rimfrost som aska.
17 Han kastar sitt hagel som smulor.
    Vem kan bestå inför hans köld?

18 Han sänder sitt ord
        och det frusna smälter,
    han låter sin vind[v] blåsa
        och vattnet strömmar.
19 [w]Han förkunnar sitt ord för Jakob,
    sina lagar och bud för Israel.
20 [x]Så har han inte gjort
        för något annat folk,
    de känner inte hans domar.
        Halleluja!

Psaltaren 111-113

Herrens storhet och nåd

111 [a][b]Halleluja!
    Jag vill tacka Herren
        av hela mitt hjärta
    i de ärligas råd och församling.
Stora är Herrens gärningar,
    de begrundas av alla
        som älskar dem.
Majestät och härlighet är hans verk,
    hans rättfärdighet består för evigt.

Han gör så att man minns
        hans under,
    nådig och barmhärtig är Herren.
[c]Han ger mat åt dem
        som vördar honom,
    han minns sitt förbund för evigt.
Sina gärningars kraft
        visade han sitt folk
    när han gav dem
        hednafolkens arvedel.
[d]Hans händers verk
        är sanning och rätt,
    alla hans befallningar
        är orubbliga[e].
De står fasta för alltid
        och för evigt,
    fullbordade med sanning
        och rättvisa.

[f]Han har sänt sitt folk befrielse
    och grundat sitt förbund
        för evig tid.
    Heligt och vördat är hans namn.
10 [g]Att vörda Herren
        är början till vishet,
    gott förstånd får alla
        som handlar så.
    Hans lov består för evigt.

Salig är den som vördar Herren

112 [h][i]Halleluja!
    Salig är den som vördar Herren
        och har stor glädje i hans bud.
[j]Hans ättlingar
        blir mäktiga på jorden,
    de ärligas släkte blir välsignat.
[k]Rikedom och välstånd
        råder i hans hus,
    hans rättfärdighet består för evigt.
[l]För de ärliga går han upp
        som ett ljus i mörkret,
    nådig, barmhärtig och rättfärdig.

[m]Det går väl för[n] den
        som är barmhärtig och lånar ut,
    som sköter sina saker
        med rättfärdighet.
[o]Han ska aldrig vackla,
    den rättfärdige blir ihågkommen
        för evigt.
[p]Han är inte rädd för olycksbud,
    hans hjärta är frimodigt
        och litar på Herren.
[q]Hans hjärta är tryggt
        och utan fruktan,
    till sist får han se sina fiender falla.
[r]Han strör ut, han ger åt de fattiga,
    hans rättfärdighet består
        för evigt.
    Hans horn ska höjas högt med ära.

10 [s]Den gudlöse ser det
        och grämer sig,
    han gnisslar tänder
        och tynar bort.
    De gudlösas begär
        blir det ingenting av.

Herrens omsorg om den ringe

113 [t][u]Halleluja!
    Prisa, ni Herrens tjänare,
        prisa Herrens namn!
[v]Välsignat är Herrens namn
    från nu och till evig tid!
[w]Från solens uppgång
        till dess nedgång
    prisas Herrens namn.

[x]Herren är upphöjd över alla folk,
    hans ära når över himlen.
[y]Vem är som Herren vår Gud,
    han som tronar så högt,
[z]som ser ner så djupt –
    vem i himlen och på jorden[aa]?
[ab]Han reser den ringe ur stoftet
    och lyfter den fattige ur dyn
[ac]för att sätta honom bland furstar,
    bland sitt folks furstar.
[ad]Han ger den ofruktsamma ett hem
    som en lycklig mor med barn.
        Halleluja!

Jesaja 1:1-9

Detta är de syner om Juda och Jerusalem som Jesaja, Amos son[a], såg när Ussia[b], Jotam[c], Ahas[d] och Hiskia[e] var kungar i Juda.

Herrens klagan över trolösa Juda

(A) Hör, ni himlar!
    Lyssna, du jord,
        för Herren talar!
    Barn har jag fött upp och fostrat,
        men de har gjort uppror mot mig.
En oxe känner sin ägare,
        en åsna sin herres krubba,
    men Israel känner inget,
        mitt folk förstår ingenting.

Ve dig, du syndiga släkte,
        du skuldtyngda folk,
    ni förbrytares avkomma,
        ni fördärvade barn!
    Ni har övergett Herren,
        föraktat Israels Helige
            och vänt honom ryggen.
Var mer ska man slå er,
        eftersom ni fortsätter i trolöshet?
    Hela huvudet är sjukt
        och hela hjärtat svagt.
Från fotsulan upp till huvudet
        finns inget helt,
    bara blåmärken, skråmor
        och öppna sår
    som inte blivit urkramade,
        förbundna eller lindrade
            med olja.

(B) Ert land är ödelagt,
        era städer nerbrända i eld.
    Era åkrar förtärs i er åsyn
            av främlingar,
    ödelagda som efter
        främlingars framfart.
Dottern Sion står kvar[f]
    som en hydda i en vingård,
        som ett vaktskjul[g] på ett gurkfält,
    som en belägrad[h] stad.
(C) Hade inte Herren Sebaot lämnat kvar
        en liten rest åt oss,
    då hade vi blivit som Sodom,
        vi hade liknat Gomorra[i].[j]

2 Petrusbrevet 3:1-10

Kristi återkomst

(A) Detta är nu det andra brevet som jag skriver till er, mina älskade. I båda har jag med mina påminnelser velat väcka ert rena sinne, (B) så att ni tänker på det som är förutsagt av de heliga profeterna och på budskapet från Herren och Frälsaren som ni har hört från era apostlar.

(C) Framför allt ska ni veta att det i de sista dagarna kommer hånfulla människor som drivs av sina begär och som hånar er (D) och säger: "Hur går det med löftet om hans återkomst? Sedan fäderna dog har ju allt fortsatt precis som det varit sedan skapelsens början."

(E) De bortser medvetet från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som uppstod ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord. (F) Genom vatten och Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under. (G) Men de himlar och den jord som nu finns har genom samma ord sparats åt eld och bevaras fram till den dag då de gudlösa människorna ska dömas och gå under.

(H) Men en sak får ni inte glömma, mina älskade: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag. (I) Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon ska gå förlorad utan att alla ska få tid att omvända sig. 10 (J) Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då ska himlarna försvinna med våldsamt dån och himlakropparna[a] upplösas av hetta och jorden och dess verk inte mer finnas till[b].

Matteusevangeliet 25:1-13

Liknelsen om de tio jungfrurna

25 (A) Då ska himmelriket bli som när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka. De oförståndiga tog sina lampor men tog inte med sig någon olja, medan de kloka tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. När brudgummen dröjde blev de alla dåsiga och somnade.

(B) Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här! Gå ut och möt honom! Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. De oförståndiga sade till de kloka: Ge oss av er olja, våra lampor slocknar! De kloka svarade: Den skulle inte räcka både till oss och till er. Gå i stället till dem som säljer och köp.

10 Men när de hade gått i väg för att köpa kom brudgummen, och de som var redo gick med honom in till bröllopsfesten. Och dörren stängdes. 11 (C) Till slut kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! 12 (D) Men han svarade: Jag säger er sanningen: Jag känner er inte. 13 (E) Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation