Book of Common Prayer
De gudlösas skenbara lycka
אAlef
Gräm dig inte över de onda,
avundas inte dem som gör orätt.
2 (B) Snart torkar de bort[b] som gräs,
vissnar som gröna växter.
בBeth
3 Lita på Herren och gör det goda,
bo i landet och lev i[c] trofasthet,
4 och ha din glädje i Herren.
Då ska han ge dig
vad ditt hjärta begär.
גGimel
5 (C) Anförtro din väg åt Herren
och lita på honom.
Han ska göra det.
6 (D) Han ska låta din rättfärdighet
gå fram som ljuset,
din rätt som middagssolen.
דDaleth
7 (E) Var stilla inför Herren
och vänta på honom.
Gräm dig inte över den
som har framgång,
som gör upp onda planer.
הHe
8 (F) Släpp vreden och lämna ilskan.
Gräm dig inte,
det för bara ont med sig.
9 De onda ska utrotas,
men de som hoppas på Herren
ska ärva landet.
וWaw
10 (G) Ännu en liten tid,
så finns där ingen gudlös.
När du ser på hans plats
är han borta.
11 (H) Men de ödmjuka ska ärva landet
och njuta stor frid.
זZajin
12 (I) Den gudlöse smider planer
mot den rättfärdige,
han gnisslar tänder mot honom.
13 (J) Men Herren ler åt honom,
för han ser att hans stund kommer.
חHeth
14 De gudlösa drar svärdet
och spänner sin båge
för att fälla den svage och fattige,
för att slakta dem
som går på rätta vägar.
15 Men deras svärd
ska gå in i deras eget hjärta,
och deras bågar ska brista.
טTeth
16 (K) Bättre det lilla som en rättfärdig har
än många gudlösas rikedom.
17 (L) De gudlösas armar ska brytas,
men Herren stöder de rättfärdiga.
יJod
18 (M) Herren känner
de oskyldigas dagar,
deras arvslott består för evigt.
19 (N) De behöver inte skämmas
i onda tider,
i hungerns dagar blir de mättade.
כKaf
20 (O) Men de gudlösa ska gå under.
Herrens fiender försvinner
som ängarnas prakt,
de försvinner som rök[d].
לLamed
21 (P) Den gudlöse lånar
och betalar inte tillbaka,
men den rättfärdige är barmhärtig
och generös.
22 (Q) De Herren välsignar
ska ärva landet,
men de han förbannar ska utrotas.
מMem
23 Med Herren
blir en mans steg fasta
och han gläds över hans väg.
24 (R) Om han faller ramlar han inte,
för Herren håller hans hand.
נNun
25 Ung har jag varit
och nu är jag gammal,
men aldrig har jag sett
en rättfärdig övergiven
eller hans barn tigga om bröd.
26 (S) Han är alltid barmhärtig
och lånar ut,
och hans barn är till välsignelse.
סSamek
27 (T) Undvik det onda
och gör det goda,
så får du bo kvar för evigt.
28 (U) Herren älskar det rätta,
han överger inte sina trogna.
עAjin
De blir bevarade för evigt,
men de gudlösas ättlingar
blir utrotade.
29 De rättfärdiga ska ärva landet
och bo där för evigt.
פPe
30 (V) Den rättfärdiges mun talar vishet,
hans tunga säger det som är rätt.
31 (W) Han har sin Guds undervisning
i hjärtat,
hans steg vacklar inte.
צTsade
32 (X) Den gudlöse spejar
på den rättfärdige
och söker tillfälle att döda honom.
33 (Y) Men Herren utlämnar honom inte
i hans hand
och låter honom inte bli fälld
i rätten.
קQof
34 (Z) Hoppas på Herren
och håll dig på hans väg,
så upphöjer han dig
och du får ärva landet.
Du ska se hur de gudlösa utrotas.
רResh
35 (AA) Jag såg en gudlös tyrann,
han bredde ut sig
som ett frodigt rotat träd.[e]
36 (AB) Men han försvann
och nu är han borta,[f]
jag sökte honom
men fann honom inte.
שShin
37 (AC) Betrakta den oskyldige,
se på den ärlige,
det finns en framtid
för fridens man.
38 (AD) Men syndarna går alla under,
de gudlösas framtid blir avskuren.
תTaw
14 Folket bröt då upp från sina tält för att gå över Jordan, och prästerna som bar förbundsarken gick framför folket. 15 (A) När de som bar arken kom till Jordan och prästerna som bar den satte sina fötter i vattenbrynet av Jordan, som under hela skördetiden[a] svämmar över alla sina bräddar, 16 (B) då stannade vattnet som kom uppifrån och blev stående som en mur långt borta, uppe vid Adam, staden som ligger bredvid Saretan.[b] Vattnet som flöt ner mot Hedmarkshavet, Döda havet, blev på så sätt helt avskuret. Och folket gick över mitt emot Jeriko. 17 Prästerna som bar Herrens förbundsark stod stadigt på torr mark mitt i Jordan. Och hela Israel gick över på torr mark tills allt folket hade kommit över Jordan helt och hållet.
Minnesstenar sätts upp
4 När hela folket hade kommit över Jordan sade Herren till Josua: 2 (C) ”Välj ut tolv män bland folket, en man från varje stam, 3 och befall dem och säg: Ta här ur Jordan tolv stenar från stället där prästerna stod stadigt med sina fötter, och bär med dem över och lägg ner dem på den plats där ni ska slå läger i natt.”
4 Då kallade Josua till sig de tolv män som han hade utsett bland Israels barn, en man från varje stam. 5 Och Josua sade till dem: ”Gå framför Herren er Guds ark och gå ut mitt i Jordan. Var och en av er ska lyfta upp en sten på axeln, efter antalet av Israels stammar, 6 (D) så att detta blir ett minnesmärke bland er. När era barn i framtiden frågar: Vad betyder dessa stenar? 7 (E) ska ni svara dem: De betyder att Jordans vatten här skars av i sitt lopp framför Herrens förbundsark. När den fördes över Jordan skars Jordans vatten av. Så ska dessa stenar vara ett minnesmärke[c] för Israels barn till evig tid.”
Den andliga gudstjänsten
12 (A) Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga[a] gudstjänst. 2 (B) Och anpassa er inte efter den här världen[b], utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom.
3 (C) I kraft av den nåd jag har fått säger jag till var och en av er: ha inte högre tankar om er själva än ni bör utan tänk förståndigt, efter det mått av tro som Gud har tilldelat var och en. 4 (D) För liksom vi i en enda kropp har många lemmar och alla lemmarna inte har samma uppgift, 5 (E) så är vi många en enda kropp i Kristus. Men var för sig är vi varandras lemmar.
6 (F) Vi har olika gåvor efter den nåd vi har fått: att profetera i överensstämmelse med tron, 7 (G) att tjäna i vår uppgift, att undervisa i läran, 8 (H) att förmana[c] med uppmuntran och tröst, att dela ut gåvor utan baktankar[d], att vara hängiven som ledare, eller att visa barmhärtighet med glatt hjärta.
Onda planer mot Jesus
26 När Jesus hade avslutat hela detta tal, sade han till sina lärjungar: 2 (A) "Ni vet att om två dagar är det påsk[a]. Då ska Människosonen utlämnas för att bli korsfäst."
3 (B) Översteprästerna och folkets äldste samlades nu i översteprästen Kaifas palats. 4 De planerade att gripa Jesus med list och döda honom. 5 Men de sade: "Inte under högtiden, det får inte bli upplopp bland folket."
En kvinna smörjer Jesus
6 (C) När Jesus var i Betania[b], i Simon den spetälskes hus, 7 kom en kvinna fram till honom. Hon hade en alabasterflaska med dyrbar olja[c], och hon hällde ut den över hans huvud där han låg till bords. 8 När lärjungarna såg det, blev de upprörda och sade: "Varför detta slöseri? 9 Den kunde man ha sålt för mycket pengar och gett till de fattiga."
10 Jesus märkte det och sade till dem: "Varför oroar ni kvinnan? Hon har gjort en god gärning mot mig. 11 (D) De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid. 12 När hon hällde den här oljan över min kropp gjorde hon det inför min begravning[d]. 13 Jag säger er sanningen: Överallt i hela världen där detta evangelium förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."
Judas förråder Jesus
14 (E) Då gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna 15 (F) och sade: "Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?" Då vägde de upp trettio silvermynt[e] åt honom. 16 Från den stunden sökte han efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation