Book of Common Prayer
Lova Herren i himlen och på jorden
148 Lova Herren i himlen! Prisa honom i höjden!
2 Lova honom, alla hans änglar, hela himlens här!
3 Lova honom, sol och måne och alla lysande stjärnor.
4 Lova honom, ni himlar som finns där ovan! Lova honom, ni dimmor högt ovan molnen!
5 Låt allt som han har skapat lova honom, för han gav order om att de skulle bli till.
6 Han gav dem för alltid deras plats. Hans befallningar kan aldrig upphävas.
7 Lova honom du jord och ni varelser i havens djup.
8 Låt eld och hagel, snö och regn, väder och vind, lyda honom.
9 Låt berg och kullar, fruktträd och cedrar,
10 vilddjur och boskap, ormar och fåglar lova honom.
11 Låt kungar och folk med sina härskare och domare,
12 unga män och flickor,
13 ja, låt alla lova Herren tillsammans. Han, bara han, är värd det. Hans härlighet är mycket större än jorden och himlen.
14 Han har gjort sitt folk starkt och gett det hopp. Därför lovar Israel honom, det folk som står honom närmast.Halleluja! Ja, lova Herren!
Seger och hämnd
149 Halleluja! Ja, prisa Herren! Sjung en ny sång för honom. Sjung lovsånger till honom, allt hans folk!
2 Israel, var glad över din Skapare! Jerusalems invånare, upphöj er kung!
3 Dansa till hans ära och spela på trummor och harpor.
4-5 Herren älskar sitt folk, och de som är förtryckta ska han befria. Därför ska de vara glada. De ska prisa honom natten lång.
6-7 Prisa er Gud med hög röst, ni hans folk! Använd ett skarpt svärd till att straffa de folk som inte vill veta av honom.
8 Bind folkens kungar med kättingar och sätt handbojor på deras ledare,
9 och verkställ deras domar.Detta är en triumfens dag för Guds folk. Halleluja! Lova Herren!
Lova Herren med alla instrument
150 Halleluja! Ja, prisa Herren!Lova honom i hans tempel. Lova honom som har sin tron i den himmel som han i sin makt har skapat.
2 Lova honom för hans väldiga gärningar! Lova hans oöverträffade storhet!
3 Lova honom med basunklang, med gitarrer, lyror och harpor.
4 Lova honom med tamburiner och dans. Lova honom med stränginstrument och flöjter.
5 Lova honom med cymbaler, ja, med ljudande cymbaler.
6 Må allt som lever prisa Herren! Prisa honom också du!Halleluja!
Israels äventyrliga flykt från Egypten
114 När Israels folk för länge sedan drog ut från Egypten och Jakobs släkt lämnade landet vars språk de inte kunde förstå,
2 då blev Juda del av landet, Guds heliga boplats, och Israel hans rike.
3 Röda havet såg folket komma och delade sig för dem, och Jordanfloden stannade upp i sitt lopp.
4 Bergen hoppade som bockar, och de små höjderna som lamm!
5 Vad har hänt med dig, Röda hav, eftersom du delar dig i två delar? Och du Jordan, varför stannade du av?
6 Varför hoppade ni berg som bockar? Och varför skuttade ni små kullar som lamm?
7 Darra, jord, när Jakobs Gud visar sig!
8 Det är ju han som gör klippan till en vattenrik sjö och låter en källa flöda fram bland stenarna.
Den ende sanne guden
115 Ge ära åt ditt namn, Herre, inte till vårt! Se till att alla prisar din godhet och din sanning.
2 Varför tillåter du folk att hånfullt säga: Var finns deras Gud?
3 Vår Gud är ju i himlen, och han gör vad han vill.
4 Deras gudar är bara föremål av silver och guld som människor gjort.
5 De kan varken tala eller se, trots att de har ögon och mun!
6 Inte heller kan de höra eller lukta
7 eller använda sina händer och fötter! De ger inga ljud ifrån sig.
8 Lika stela och döda som dessa gudar är, ska de som tillber dem bli.
9 Israels folk, lita på Herren! Han är er hjälp och ert skydd.
10 Arons präster, lita på Herren! Han är er hjälp och ert skydd.
11 Alla ni som fruktar honom, lita på honom! Han skyddar och bevarar er.
12 Herren har inte glömt oss, utan han ska också i framtiden välsigna oss. Hans välsignelse ska vila över Israels folk och Arons präster.
13 Han välsignar var och en som fruktar honom, oavsett om han är obetydlig eller inflytelserik.
14 Må Herren ge många barn till er och era ättlingar.
15 Må ni bli välsignade av Herren, som har skapat både himmel och jord.
16 Himlen tillhör Herren, men han har överlämnat jorden åt människorna.
17 De döda kan inte längre sjunga lovsånger till Herren, för där de nu är tiger man för alltid.
18 Men vi kan det! Vi kan prisa honom nu och för all framtid! Lova Gud! Halleluja!
Jeremia varnar för falska profeter
1-2 När kung Jekonja och drottningmodern, hovmännen, officerarna från de olika stammarna och hantverkarna hade blivit bortförda till Babylon av Nebukadnessar, skrev Jeremia ett brev från Jerusalem till de judiska äldste, prästerna, profeterna och till allt folket.
4 Herren, härskarornas Gud, sänder detta budskap till alla fångar från Jerusalem, som han har låtit föra bort till Babylon:
5 Bygg hus och ställ in er på att stanna! Plantera vingårdar, för ni kommer att vara där många år.
6 Gift er och skaffa barn och se till att de sedan gifter sig, så att ni får många barnbarn. Föröka er! Se till att ni inte blir färre!
7 Arbeta för fred och framgång i Babylon. Be för landet. Om Babylon har fred så har ni det också.
8 Herren, härskarornas Gud, säger: Låt inte lura er av de falska profeter och medier som finns bland er. Hör inte på alla de drömmar de har,
9 för de profeterar lögn i mitt namn. Jag har inte sänt dem, säger Herren.
10 Sanningen är denna: Ni kommer att få stanna en mansålder i Babylon. Men sedan ska jag leda er hem igen, som jag har lovat.
11 Jag vet vilka planer jag har för er, säger Herren. Det är goda planer och inte onda, för jag vill ge er en framtid och ett hopp.
12 När ni ber ska jag lyssna.
13 Ni ska finna mig när ni söker mig, om ni verkligen gör det uppriktigt och allvarligt.
14 Ja, säger Herren, jag ska låta er finna mig, och jag ska göra slut på ert slaveri, upprätta er på nytt och samla er från alla de länder jag spred ut er till. Jag ska leda er tillbaka hem igen till ert eget land.
Paulus leds genom en syn till Makedonien
6 Sedan reste de genom Frygien och Galatien. Den helige Ande hade nämligen sagt till dem att inte resa till den turkiska provinsen Asien den här gången.
7 Därför följde de gränsen till Mysien och fortsatte därefter till Bithynien, men Jesu Ande tillät dem inte att resa in i den provinsen.
8 I stället fortsatte de genom Mysien till staden Troas.
9 Den natten fick Paulus se en syn. I sin dröm såg han en man borta i Makedonien i Grekland som ropade och bad: Kom över hit och hjälp oss.
10 Det avgjorde saken! Vi bestämde oss för att resa till Makedonien. Vi kunde nämligen bara dra den slutsatsen att Gud ville sända oss dit för att predika de goda nyheterna där.
Lydia från Thyatira blir kristen
11 Vi gick ombord på en båt i Troas och seglade direkt till Samothrake och nästa dag till Neapolis.
12 Till slut nådde vi Filippi, en romersk koloni alldeles innanför den makedoniska gränsen. Där stannade vi i flera dagar.
13 På sabbatsdagen gick vi ut ur staden till en flodstrand, där vi visste att en del människor brukade träffas för att be. Vi undervisade några kvinnor som kom dit vad Skriften säger.
14 En av dem hette Lydia, en affärskvinna från Thyatira, som sålde purpurtyg. Hon hade en uppriktig tro på Gud, och när hon lyssnade till oss öppnade Herren hennes hjärta, så att hon tog emot allt som Paulus sa.
15 Hon lät döpa sig tillsammans med hela sin familj, och sedan bad hon oss att bli hennes gäster. Om ni verkligen tror att jag tillhör Herren, sa hon, så kom och bo i mitt hem. Och hon gav sig inte förrän vi lydde.
Jesus sänder ut sjuttio lärjungar
10 Jesus valde nu ut sjuttio lärjungar och skickade dem i förväg, två och två, till alla städer och byar som han senare tänkte besöka.
2 Innan de begav sig iväg, sa han till dem: Be skördens Herre att sända ut fler arbetare för att hjälpa er, för skörden är stor och arbetarna få.
3 Gå nu, och kom ihåg att jag sänder ut er som lamm bland vargar.
4 Ta inte med er några pengar eller någon säck med kläder, eller ens ett extra par skor. Och ta väl vara på tiden.
5 När ni kommer in i ett hem så ge det er välsignelse.
6 Om man tar emot den så kommer den att stanna kvar över det hemmet. Annars återvänder den till er.
7 Flytta inte från hus till hus när ni kommer till en plats, utan stanna där man tar emot er och ät och drick det som ställs fram åt er. Tveka inte när man visar er gästfrihet, för arbetaren är värd sin lön.
8-9 Om man i en stad välkomnar er, så följ dessa två regler: Ät det som sätts fram åt er och bota de sjuka. När ni botar dem ska ni säga: 'Nu börjar Guds rike bland er!'
10 Men om man i en stad inte vill veta av er så gå ut på gatorna och säg:
11 'Ni har dömt er själva. Till och med dammet från era gator borstar vi av våra fötter. Det ska vittna mot er. Men ni ska ha klart för er att Guds rike är nära!'
12 Till och med det gudlösa Sodom kommer på domens dag att få det bättre än en sådan stad.
De sjuttio återvänder
17 När de sjuttio lärjungarna återvände rapporterade de glädjestrålande: Herre, till och med de onda andarna lyder oss när vi använder ditt namn.
18 Ja, sa han till dem, jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt!
19 Och jag har gett er makt över fiendens alla styrkor, och makt att trampa på ormar och skorpioner och krossa dem. Inget ska skada er.
20 Men det viktiga är inte att de onda andarna lyder er, utan att era namn är skrivna i himlen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®