Book of Common Prayer
Herre, jag behöver dig!
En psalm av David, då han gömde sig i Judeens öken.1-2 Gud, min Gud! Vad jag längtar efter dig! Jag behöver dig! Jag törstar efter dig i detta förtorkade och plågade land, där det inte finns en droppe vatten. Vad jag längtar efter att finna dig!
3 Jag önskar att jag kunde gå in i din helgedom för att se din makt och härlighet.
4 Din kärlek och nåd betyder mer för mig än mitt eget liv. Därför vill jag prisa dig!
5 Så länge jag lever tackar jag dig. Och jag lyfter mina händer i bön.
6 Jag är mätt och tillfredsställd som efter en festmåltid. Därför prisar jag dig med stor glädje.
7 När jag ligger vaken om natten tänker jag på dig.
8 Du har alltid hjälpt mig, och under dina skyddande vingars skugga kan jag vara glad!
9 Jag klamrar mig fast vid dig, och din starka högra arm skyddar mig.
10 Alla de som tänker döda mig kommer att fara ner i jordens djup.
11 De kommer att dödas i striden och bli uppätna av vargar.
12 Men kungen kan vara glad över segern, och alla som tror på honom får också vara glada, medan lögnarna tystas ned.
Gud har befriat Israel
98 Sjung en ny sång till Herren, ja, berätta om allt det väldiga han gjort! För genom sin väldiga kraft och helighet har han vunnit seger.
2-3 Alla folk, som känner honom, vet att han har befriat Israel. Han har bevisat att man kan lita på hans löften. Han har fullföljt sitt löfte om att vara god mot Israel. Hela jorden har sett hur Gud har frälst sitt folk.
4 Därför brister jorden ut i lovsång och höjer glädjerop till Gud.
5 Sjung lovsånger och spela på harpor.
6 Blås i kornetter, och låt trumpeter och horn ljuda! Spela upp en jubelsymfoni inför Herren, vår kung!
7 Låt haven brusa och allt som finns däri! Låt jorden och alla som bor på den jubla och ropa: Äran tillhör Herren!
8-9 Låt vågorna klappa sina händer av glädje! Låt bergen sjunga glädjesånger inför Herren! Han kommer för att döma alla folk med fullkomlig rättvisa!
Lova Herren för hans kärlek
103 Av hela mitt hjärta prisar jag Guds heliga namn.
2 Ja, jag välsignar Herren och glömmer inte allt det underbara han har gjort för mig.
3 Han förlåter mig alla mina synder. Han helar mig från alla sjukdomar.
4 Han räddar mig undan en säker död. Hans kärlek och godhet omger mig.
5 Han fyller mitt liv med allt som är gott, och därför känner jag mig ung och stark som en örn.
6 Han står vid sitt ord, och därför ger han rättvisa åt alla som behandlas orättvist.
7 Han är vår Gud, som uppenbarade sin vilja och natur för Mose och Israels folk.
8 Han är barmhärtig och kärleksfull, också mot dem som inte förtjänar det. Hans kärlek är gränslös.
9 Det dröjer innan han blir vred. Han är fylld av godhet och kärlek. Han går aldrig omkring med ett horn i sidan till någon. Han är inte långsint.
10 Han har inte bestraffat oss även om vi varit förtjänta av det.
11 Hans kärlek till oss som fruktar och ärar honom är lika stor som himlen är hög över jorden.
12 Och våra synder har han kastat bort, lika långt bort som öster är från väster.
13 Han är som en far för oss. Han är kärleksfull och förstående mot dem som lyder honom.
14 Och ändå vet han hur förgängliga vi är, att vi bara är som damm.
15 Det är med våra dagar som med blommorna och gräset som grönskar.
16 Ökenvinden drar fram och de är spårlöst försvunna.
17-18 Men Herrens godhet varar i evighet mot dem som lyder honom. Hans nåd och frälsning ges till generation efter generation, till alla dem som håller hans förbund och lyder hans bud.
19 Herren har rest sin tron i himlen. Därifrån regerar han över allt som finns.
20 Välsigna Herren, ni hans mäktiga änglar som lyder hans befallningar.
21 Ja, välsigna Herren, ni himmelska väsen som alltid tjänar honom och gör hans vilja.
22 Må allt som är skapat välsigna Herren överallt där han härskar. Och själv vill jag av hela mitt hjärta välsigna honom!
7 Saul fick snart reda på att David var i Kegila.Bra! utropade han. Nu har vi honom! Gud har gett David åt mig nu när han har stängt in sig i en stad med starka portar.
8 Saul mobiliserade därför hela sin armé för att belägra Kegila och tillfångata David och hans män.
9 När David fick reda på Sauls plan bad han prästen Ebjatar att ta fram prästkläderna, för han ville fråga Herren vad de skulle göra.
10 Herre, Israels Gud, sa David. Jag har hört att Saul tänker komma och förgöra Kegila, därför att jag är här.
11 Kommer Kegilas män att överlämna mig åt honom? Och tänker verkligen Saul komma hit, som jag har hört? Herre, Israels Gud, svara mig!Herren svarade: Ja, han kommer.
12 Och kommer Kegilas män att utlämna mig till Saul? frågade David.Och Herren svarade: Ja, de kommer att utlämna dig.
13 David och hans cirka sex hundra man lämnade därför Kegila och vandrade från plats till plats. Men när Saul fick veta att David hade flytt, brydde han sig inte om att dra ut.
14 David bodde nu i ökengrottorna i bergslandet Sif. Saul sökte dagligen efter honom, men Herren lät honom inte lyckas.
15 En dag, när David var nära Hores, fick han reda på att Saul var på väg för att döda honom.
16 Jonatan, Sauls son, gick nu för att leta reda på David, och när han fann honom uppmuntrade han David i hans tro på Gud.
17 Var inte rädd, tröstade Jonatan honom. Min far kommer aldrig att hitta dig! Du ska bli Israels kung, och jag kommer att bli din närmaste man. Det vet min far också.
18 De bekräftade sedan förbundet med varandra. David stannade i Hores, och Jonatan återvände hem.
33 Vilken underbar Gud vi har! Hur stor är inte hans visdom och kunskap och rikedom! Det är helt omöjligt för oss att förstå hans beslut och metoder.
34 För vem av oss kan känna till Herrens tankar? Vem vet tillräckligt för att kunna ge honom råd?
35 Och vem kan någonsin offra tillräckligt mycket till Herren så han kan vänta sig att få något igen?
36 Allt utan undantag kommer från Gud. Allt finns till på grund av hans makt, och allt är till för att ära Gud. Äran tillhör honom i evighet!
Livets mening
12 Och nu ber jag er, kära bröder, att ni på grund av Guds godhet gläder honom genom att ge er själva som ett levande och heligt offer till honom.
2 Följ inte världens beteenden och vanor, utan var nya och annorlunda människor med det nya livets friskhet i allt ni gör och tänker. Då förstår ni att välja det som är gott och som tillfredsställer Gud.
Liknelsen om de förvaltade pengarna
14 Hur det förhåller sig med himmelriket kan man också förstå av berättelsen om mannen som for utomlands. Han samlade sina tjänare och gav dem i uppdrag att förvalta hans förmögenhet medan han var borta.
15 Till den ene gav han fem tusen kronor, till den andre två tusen kronor och till den tredje tusen kronor, allt i proportion till deras förmåga. Sedan reste han.
16 Mannen som hade fått fem tusen kronor började genast köpa och sälja och tjänade snart ihop ytterligare fem tusen kronor.
17 Mannen med två tusen kronor gjorde likadant och tjänade ytterligare två tusen kronor.
18 Men mannen som fick tusen kronor grävde en grop i marken och gömde pengarna där för att de skulle vara i säkert förvar.
19 Efter lång tid kom deras arbetsgivare tillbaka från resan. Han kallade då på männen och bad dem redovisa pengarna.
20 Den man som hade fått hand om fem tusen kronor gav honom tio tusen kronor.
21 Då berömde hans arbetsgivare honom för hans pålitlighet. 'Du har förvaltat denna summa väl
22 Sedan kom mannen som tagit emot två tusen kronor och redovisade: 'Du gav mig två tusen kronor att förvalta, och jag har fördubblat dem.'
23 'Utmärkt!
24-25 Sedan kom mannen med de tusen kronorna och sa: 'Jag vet att du är en sträng man, och jag tänkte att hur mycket jag än tjänar så tar du det ifrån mig. Jag vågade inte att ge mig in i några som helst affärer. Därför grävde jag ner pengarna i jorden. Här får du dem tillbaka!'
26 Men hans arbetsgivare svarade: 'Din late bedragare! Eftersom du visste att jag skulle kräva mer tillbaka än du hade fått,
27 borde du åtminstone satt in pengarna på banken, så att jag hade kunnat få ränta på dem.
28 Ta ifrån honom pengarna och ge dem till den man som har tio tusen kronor.
29 För den som väl använder det han fått, ska få mer och han ska leva i överflöd. Men den ansvarslöse ska bli fråntagen till och med det lilla ansvar han har.
30 Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta och skära tänder i sin förtvivlan.'
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®