Book of Common Prayer
Märkt av döden och glömd av vänner
1-2 Gud välsignar dem som tar hand om fattiga och svaga. Han hjälper dem när de råkar ut för svårigheter.
3 Han skyddar dem och håller dem vid liv. I hela landet ska man tala om deras lycka, och Gud kommer inte att utlämna dem till deras fiender.
4 Han vårdar dem när de är sjuka och lindrar deras plågor och bekymmer.
5 Därför ber jag till dig: Herre, var nådig mot mig och gör mig frisk igen, för jag har bekänt mina synder!
6 Mina fiender känner inget medlidande med mig. De önskar att jag ska dö och säger skadeglada: Snart är han borta, och ingen kommer att komma ihåg honom.
7 De är så vänliga när de kommer och besöker mig, men i verkligheten är de glada när de ser att jag ligger och vrider mig i mina plågor.
8 Och bakom min rygg viskar de till varandra:
9 Han är dödssjuk och kommer aldrig mer upp ur sängen!
10 Till och med min bäste vän har vänt sig emot mig, honom som jag så fullständigt litade på och som så ofta åt tillsammans med mig!
11 Herre, överge mig inte! Gör mig frisk, så att jag kan göra upp räkningen med mina fiender!
12 Om du inte låter dem segra över mig, utan låter mig leva, då vet jag att du älskar mig.
13 Du hjälper mig, eftersom jag bara gjort vad som är rätt, och jag ska få vara i din närhet för evigt.
14 Välsignad är Herren, Israels Gud, som är till från evighet till evighet. Amen, ja, amen!
Tröst mot våld och förtal
David skrev denna psalm som en protest mot att hans fiende Doeg dödade 85 präster och deras familjer.1-3 Du kallar dig hjälte, eller hur? Du skryter om dina ogudaktiga handlingar mot Guds folk.
4 Din tunga är vass som en rakkniv, och det onda du gör har du planerat väl.
5 Du älskar det onda mer än det goda!
6 Du älskar lögn mer än sanning! Du älskar att skvallra, och du kan säga vad som helst bara för att skada andra. Å, vilken lögnhals du är!
7 Men Gud kommer att slå ner dig för gott. Han kommer att dra iväg med dig från ditt hem och släpa dig bort från de levandes land.
8 De som älskar Gud kommer att se det och bli förskräckta. Men sedan kommer de att skratta och säga:
9 Titta, så går det för den som inte hoppas på Gud, utan i stället litar på sin rikedom och går allt längre i sin ondska.
10 Men jag är som ett olivträd, som vårdas av Herren. För all framtid litar jag på Guds barmhärtighet.
11 Herre, jag vill alltid tacka dig för vad du gjort. Inför alla dem som älskar dig vill jag tala om hur god du är!
Utlämnad åt fiender
44 Gud, vi har hört om de stora under du gjorde för länge sedan.
2-3 Våra förfäder har berättat om hur du drev ut de främmande folken från detta land och gav det till oss. Du skingrade folken som bodde där, men vårt folk lät du breda ut sig och blomstra.
4 Vi vann inte seger genom vår egen styrka och med våra egna vapen, utan genom din mäktiga kraft, och du log mot oss och hjälpte oss eftersom du älskade oss.
5 Du är min kung och min Gud. Under ditt befäl segrade ditt folk,
6 för det är bara genom din kraft och genom ditt namn som vi kan trampa ner våra fiender.
7 Jag litar inte på mina vapen. De kan inte rädda mig.
8 Bara du kan ge oss seger över fienderna som hatar oss.
9 Jag är stolt över min Gud. Herre, jag kan aldrig tacka dig nog!
10 Och trots detta har du visat bort oss för en tid. När våra trupper drog ut till strid följde du inte med.
11 Attacken från våra fiender var så stark att vi måste fly. De intog vårt land och plundrade det.
12 Du tillät att vi slaktades som får, och de som kom undan med livet spreds ut bland främmande folk.
13 Du sålde oss för en struntsumma som om vi inte hade något värde alls.
14 Grannfolken skrattar och hånar oss för allt det onda du har gjort oss.
15 Du har sett till att ordet jude har blivit ett öknamn, föraktat och till en skam bland folken, avskytt av alla.
16-17 Jag är ständigt hånad och förolämpad och får hela tiden lyssna till hur mina fiender förbannar mig.
18 All denna olycka har kommit över oss, Herre, trots att vi aldrig har glömt dig. Och vi har inte överträtt ditt förbund.
19 Våra hjärtan har inte övergett dig! Inte med ett enda steg har vi vikit av från din väg.
20 Om vi hade gjort det, skulle vi ha förstått varför du lämnade oss bland schakaler i ödemarken och sände oss in i mörker och död.
21 Om vi hade glömt att tillbe vår Gud och i stället hade bett till andra gudar,
22 skulle då inte Gud genast ha vetat om det? Jo, för han känner varenda hemlig tanke.
23 Men nu är det för att vi tjänar dig som man förföljer och dödar oss! Vi är som får som väntar på att bli slaktade.
24 Vakna, Herre! Res dig upp! Varför sover du? Är vi förkastade för evigt?
25 Varför gömmer du dig för oss? Ser du inte vår sorg och vårt förtryck?
26 Förolämpade ligger vi med ansiktet i smutsen.
27 Grip in, Herre, och kom till vår hjälp! Rädda oss eftersom du älskar oss.
1 Från Paulus, utvald av Gud och utsänd av Jesus Kristus, och från broder Timotheos.
2 Till de trofasta kristna bröderna, Guds folk i staden Kolossai.Jag önskar att Gud, Herrens Jesu Kristi Far och vår Far, ska slösa sina välsignelser över er och fylla er med sin frid.
Paulus ber för de troende i Kolossai
3 När vi ber för er tackar vi alltid honom,
4 för vi har hört om er stora tro på Herren och hur mycket ni älskar hans folk.
5 Ni ser också fram mot det glädjefulla hopp ni har i himlen, och det har ni gjort ända sedan det glada budskapet första gången predikades för er.
6 Samma goda nyheter som kom till er, går nu ut över hela världen. Överallt förvandlar de människors liv på samma sätt som ni blev förvandlade när ni hörde dem första gången och lärde er förstå Guds stora godhet mot syndare.
7 Det var vår älskade medarbetare Epafras som kom med de goda nyheterna till er. Han är en Jesu Kristi tjänare som har gjort mycket för oss och är till stor hjälp för oss också här.
8 Det är han som har berättat för oss om er stora kärlek till andra människor, en kärlek som den helige Ande har gett er.
9 Ända sedan vi först hörde talas om er, har vi bett att Gud ska hjälpa er förstå vad han vill att ni ska göra och ge er vishet i andliga frågor.
10 Då kan ni alltid leva så som Gud vill, och han blir ärad genom er. Då kan ni göra gott mot andra och lära känna Gud bättre för varje dag.
11 Vi ber också att ni ska bli fyllda av hans mäktiga kraft, så att ni kan fortsätta framåt vad som än händer, alltid fyllda av Herrens glädje.
12 Var alltid tacksamma till Fadern, som låter också er få del av allt det underbara som tillhör dem som lever i ljusets rike.
13 Han har befriat oss från det mörker och den hopplöshet som tillhör Satans välde och fört oss in i sin älskade Sons rike.
14 Det var genom att Sonen friköpte oss med sitt blod som vi blev fria och fick våra synder förlåtna.
Lärjungarna plockar vete på sabbatsdagen
6 En sabbatsdag, när Jesus och hans lärjungar gick genom några sädesfält, ryckte lärjungarna av ax som de gnuggade mellan händerna för att kunna äta vetekornen.
2 Men ett par fariseer som såg det sa: Det där är olagligt! Dina lärjungar rycker av ax. De bryter mot den judiska lagen, eftersom det är förbjudet att skörda på sabbaten.
3 Då svarade Jesus dem: Läser ni inte Skriften? Har ni aldrig hört vad kung David gjorde när han och hans män blev hungriga?
4 Han gick in i templet och tog skådebröden, de speciella bröd som placerats inför Herren, och åt av dem, trots att det var olagligt. Och han delade också med sig till de andra.
5 Och Jesus tillade: Jag är herre till och med över sabbaten.
Jesus botar en man med vanställd hand på sabbatsdagen
6 En annan sabbatsdag undervisade han i synagogan. Då satt en man där med en missbildad högerhand.
7 Laglärarna och fariseerna iakttog Jesus noga för att se om han skulle bota mannen, för de var ivriga att komma på något att anklaga honom för.
8 Men han förstod precis vad de tänkte! Och han sa till mannen med den missbildade handen: Kom och ställ dig här så alla kan se dig. Mannen gjorde som Jesus sa till honom.
9 Sedan vände Jesus sig till fariseerna och laglärarna och sa: Jag vill fråga er något. Vad är rätt att göra på sabbaten, det som är gott eller det som är ont? Att rädda liv eller utsläcka liv?
10 Han såg på dem en efter en och sa sedan till mannen: Sträck fram handen. Och när han gjorde det blev den normal igen.
11 Då blev Jesu fiender rasande och började prata med varandra om hur de skulle kunna röja honom ur vägen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®