Book of Common Prayer
Krossad av sjukdom och synd
1-2 Herre, du har låtit mig känna av din vrede.
3 Dina pilar har genomborrat mig. Dina slag krossar mig.
4-5 Min kropp är sjuk, eftersom du är ond på mig. Mina synder anklagar mig och har brutit ner min hälsa. De är en börda, som jag inte orkar bära.
6 Mina sår stinker och är fyllda med var.
7 Jag går böjd och plågas av smärta varje dag.
8 Mina njurar bränner, ja, hela min kropp är sjuk.
9 Jag är uttröttad, nedbruten och förtvivlad.
10 Herre, du vet vad jag längtar efter! Tänk att än en gång få hälsan tillbaka. Du hör varje suck.
11 Mitt hjärta slår oregelbundet, min styrka avtar och jag börjar bli blind.
12 Mina vänner håller sig borta från mig och är rädda för min sjukdom, ja, till och med min egen familj håller sig på avstånd.
13 Under tiden försöker mina fiender att döda mig. De tänker att ruinera mig och använder hela dagarna till att fundera ut hur det ska kunna ske.
14-15 Men jag lyssnar inte till deras hotelser. Jag håller tyst, för jag har inget att säga.
16 Jag väntar på dig, Herre. Svara mig!
17 Tillåt inte att mina fiender triumferar över mig, och att de gläder sig över min olycka!
18 Gång på gång är jag nära att falla, och jag plågas hela tiden av smärta.
19 Jag bekänner min synd. Jag sörjer över vad jag har gjort.
20 Mina fiender förföljer mig med all kraft och fortsätter att hata mig utan orsak.
21 De lönar gott med ont och angriper mig, därför att jag står för det som är rätt.
22 Lämna mig inte, Herre! Gå inte bort,
23 utan skynda dig att hjälpa mig, min Frälsare!
25 Jag har helt tappat modet. Ja, jag är totalt uppgiven. Håll mig vid liv genom ditt ord.
26 Jag berättade för dig om mina planer, och du svarade mig. Ge mig nu ditt råd!
27 Låt mig förstå vad det är du vill, så jag kan se dina under!
28 Jag gråter hämningslöst. Mitt hjärta är tungt av sorg. Säg något upp-muntrande till mig!
29-30 Bevara mig när jag är i fara. Hjälp mig att orubbligt följa dina lagar. Jag har ju beslutat mig för att göra det rätta.
31 Jag släpper inte tanken på dina befallningar. Herre, låt mig inte fördärva alltsammans!
32 Om du bara gör mig villig att lyda dig, kan jag bättre följa dina lagar.
33-34 Tala bara om för mig vad jag ska göra, så gör jag det. Så länge jag lever vill jag lyda dig av hela mitt hjärta.
35 Se till att jag går på rätta vägar, för jag vet verkligen hur underbara de är.
36 Ge mig kärlek till ditt ord och låt inte mitt habegär ta överhanden.
37 Vänd mig bort från det som är värdelöst och utan mening, och bevara mitt liv.
38 Säg mig än en gång att dina löften gäller mig, för jag litar på dig och tjänar dig.
39 Jag är så rädd att bli hånad för att jag lyder dina lagar, även om de är rätta och goda.
40 Jag längtar efter att lyda dem!När du håller vad du lovat, så får jag liv på nytt.
41-42 Ja, Herre, du älskar mig och har lovat att frälsa mig! Hjälp mig nu i din godhet och kärlek. Då kommer jag att kunna svara dem som hånar mig, för att jag litar på det du sagt.
43 Må jag aldrig glömma dina ord! Till dem sätter jag mitt hopp!
44-46 Därför ska jag fortsätta att alltid lyda dig. Det kommer att göra mig fri. Till och med för kungar kommer jag att tala om vad din lag säger utan att skämmas.
47 Vad jag älskar dina bud! Vad jag är glad över dina befallningar!
48 Jag sträcker mig efter dem och vill att de fyller mitt liv.
Daniel tyder skriften på väggen
5 Kung Belsassar inbjöd tusen av sina främsta män till en stor fest, där vinet flödade.
2-4 Medan Belsassar festade och drack kom han att tänka på de guld- och silverbägare som för länge sedan hade tagits från templet i Jerusalem och förts till Babylon under Nebukadnessars regering. Han gav order om att dessa bägare skulle hämtas till festen. Belsassar och hans furstar, hans hustrur och bihustrur drack vin ur dem och prisade samtidigt sina avgudar av guld och silver, koppar och järn, trä och sten.
5 Plötsligt fick de se fingrar från en mans hand skriva på väggen mitt emot den stora ljusstaken. Kungen själv såg handen när den skrev.
6 Han blev likblek i ansiktet av skräck, knäna skakade och benen gav vika under honom.
7 Hämta hit trollkarlarna och astrologerna! vrålade han. Hämta alla visa män och rådgivare! Den som kan läsa skriften på väggen och tala om för mig vad den betyder ska bli klädd i den röda kungliga manteln, få en guldkedja kring sin hals och bli den tredje mannen i riket med stor makt och inflytande!
8 Men när de visa männen kommit var det ingen av dem som kunde förstå skriften, än mindre tala om vad den betydde.
9 Kungen blev alltmer hysterisk. Hans ansikte var förvridet av skräck och hans ämbetsmän uppskakade.
10 Men när kungamodern fick höra vad som hänt, skyndade hon sig till festsalen och sa till Belsassar: Var bara lugn, Ers Majestät. Bli inte så upphetsad över det här!
11 Det finns en man i riket som har den helige gudens ande i sig. På din far Nebukadnessars tid visade han sig vara vis och förståndig - nästan som om han själv varit en gud. Han blev satt över alla spåmän, trollkarlar och astrologer i hela Babylon.
12 Skicka efter denne Daniel, eller Beltesassar, som kungen kallade honom, för hans sinne är fyllt av gudomlig kunskap och insikt. Han kan tyda drömmar och lösa gåtor och svåra problem. Han kommer att tala om för dig vad skriften betyder.
Gud är liv
5 Om ni tror att Jesus är Kristus, Guds Son och er Frälsare, då är ni Guds barn. Och alla som älskar Fadern älskar också hans barn.
2 Därför kan ni få reda på hur mycket ni älskar Guds barn - era bröder och systrar i Herren - genom att se hur mycket ni älskar och lyder Gud.
3 Att älska Gud innebär att göra vad han säger till oss, och det är egentligen inte alls svårt,
4 för allt som kommer från Gud övervinner världen. Vi kan besegra världen genom vår tro.
5 Ingen kan vinna denna kamp utan att tro att Jesus verkligen är Guds Son.
6-8 Vi vet att han är det, för Gud bekräftade det när Jesus döptes och när han gick för att möta döden. Ja, både vattnet i dopet och blodet på korset vittnar om honom. Och den helige Ande, som alltid är sann, säger det också. Vi har alltså tre vittnen: den helige Andes röst i våra hjärtan, rösten från himlen vid Kristi dop och blodet på korset. Och de säger alla samma sak: att Jesus Kristus är Guds Son.
9 Vi accepterar ju vittnesmål av människor i våra domstolar. Skulle vi då inte tro Gud när han vittnar om att Jesus är hans Son?
10 Alla som tror honom vet inom sig att det är sant. Den som inte tror vad Gud säger om sin Son påstår ju faktiskt att Gud ljuger.
11 Vad är det då Gud har sagt? Jo, han har gett oss evigt liv och att det livet finns i hans Son.
12 Den som i tro lever i gemenskap med Guds Son han har därför livet, men den som inte tror på Sonen har inte livet.
Jesus botar Petrus svärmor och många andra
38 Sedan lämnade han synagogan och gick hem till Simon. Simons svärmor låg då svårt sjuk i hög feber, och alla bad honom att bota henne.
39 Då gick han fram till sängkanten och lutade sig över henne och befallde med stränga ord att febern skulle lämna henne. Genast blev hon feberfri, och hon steg till och med upp och lagade mat åt dem.
40 På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla i staden med sina sjuka till Jesus. Och han lade sina händer på var och en av dem och botade deras olika sjukdomar.
41 Några var besatta av onda andar, men dessa andar for på hans befallning ut ur dem och ropade: Du är Guds Son. Men eftersom andarna visste vem han var, förbjöd han dem att säga något mer.
Jesus predikar över hela Galileen
42 Tidigt nästa morgon gick han därifrån och sökte sig till en enslig plats. Folket letade överallt efter honom. Till slut hittade de honom och gjorde allt för att han inte skulle lämna dem utan stanna i Kafarnaum.
43 Men han sa till dem: Jag måste predika de glada nyheterna om Guds rike på andra platser också. Det är därför jag har kommit.
44 Och han fortsatte att predika i synagogorna i Judeen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®