Book of Common Prayer
Märkt av döden och glömd av vänner
1-2 Gud välsignar dem som tar hand om fattiga och svaga. Han hjälper dem när de råkar ut för svårigheter.
3 Han skyddar dem och håller dem vid liv. I hela landet ska man tala om deras lycka, och Gud kommer inte att utlämna dem till deras fiender.
4 Han vårdar dem när de är sjuka och lindrar deras plågor och bekymmer.
5 Därför ber jag till dig: Herre, var nådig mot mig och gör mig frisk igen, för jag har bekänt mina synder!
6 Mina fiender känner inget medlidande med mig. De önskar att jag ska dö och säger skadeglada: Snart är han borta, och ingen kommer att komma ihåg honom.
7 De är så vänliga när de kommer och besöker mig, men i verkligheten är de glada när de ser att jag ligger och vrider mig i mina plågor.
8 Och bakom min rygg viskar de till varandra:
9 Han är dödssjuk och kommer aldrig mer upp ur sängen!
10 Till och med min bäste vän har vänt sig emot mig, honom som jag så fullständigt litade på och som så ofta åt tillsammans med mig!
11 Herre, överge mig inte! Gör mig frisk, så att jag kan göra upp räkningen med mina fiender!
12 Om du inte låter dem segra över mig, utan låter mig leva, då vet jag att du älskar mig.
13 Du hjälper mig, eftersom jag bara gjort vad som är rätt, och jag ska få vara i din närhet för evigt.
14 Välsignad är Herren, Israels Gud, som är till från evighet till evighet. Amen, ja, amen!
Tröst mot våld och förtal
David skrev denna psalm som en protest mot att hans fiende Doeg dödade 85 präster och deras familjer.1-3 Du kallar dig hjälte, eller hur? Du skryter om dina ogudaktiga handlingar mot Guds folk.
4 Din tunga är vass som en rakkniv, och det onda du gör har du planerat väl.
5 Du älskar det onda mer än det goda!
6 Du älskar lögn mer än sanning! Du älskar att skvallra, och du kan säga vad som helst bara för att skada andra. Å, vilken lögnhals du är!
7 Men Gud kommer att slå ner dig för gott. Han kommer att dra iväg med dig från ditt hem och släpa dig bort från de levandes land.
8 De som älskar Gud kommer att se det och bli förskräckta. Men sedan kommer de att skratta och säga:
9 Titta, så går det för den som inte hoppas på Gud, utan i stället litar på sin rikedom och går allt längre i sin ondska.
10 Men jag är som ett olivträd, som vårdas av Herren. För all framtid litar jag på Guds barmhärtighet.
11 Herre, jag vill alltid tacka dig för vad du gjort. Inför alla dem som älskar dig vill jag tala om hur god du är!
Utlämnad åt fiender
44 Gud, vi har hört om de stora under du gjorde för länge sedan.
2-3 Våra förfäder har berättat om hur du drev ut de främmande folken från detta land och gav det till oss. Du skingrade folken som bodde där, men vårt folk lät du breda ut sig och blomstra.
4 Vi vann inte seger genom vår egen styrka och med våra egna vapen, utan genom din mäktiga kraft, och du log mot oss och hjälpte oss eftersom du älskade oss.
5 Du är min kung och min Gud. Under ditt befäl segrade ditt folk,
6 för det är bara genom din kraft och genom ditt namn som vi kan trampa ner våra fiender.
7 Jag litar inte på mina vapen. De kan inte rädda mig.
8 Bara du kan ge oss seger över fienderna som hatar oss.
9 Jag är stolt över min Gud. Herre, jag kan aldrig tacka dig nog!
10 Och trots detta har du visat bort oss för en tid. När våra trupper drog ut till strid följde du inte med.
11 Attacken från våra fiender var så stark att vi måste fly. De intog vårt land och plundrade det.
12 Du tillät att vi slaktades som får, och de som kom undan med livet spreds ut bland främmande folk.
13 Du sålde oss för en struntsumma som om vi inte hade något värde alls.
14 Grannfolken skrattar och hånar oss för allt det onda du har gjort oss.
15 Du har sett till att ordet jude har blivit ett öknamn, föraktat och till en skam bland folken, avskytt av alla.
16-17 Jag är ständigt hånad och förolämpad och får hela tiden lyssna till hur mina fiender förbannar mig.
18 All denna olycka har kommit över oss, Herre, trots att vi aldrig har glömt dig. Och vi har inte överträtt ditt förbund.
19 Våra hjärtan har inte övergett dig! Inte med ett enda steg har vi vikit av från din väg.
20 Om vi hade gjort det, skulle vi ha förstått varför du lämnade oss bland schakaler i ödemarken och sände oss in i mörker och död.
21 Om vi hade glömt att tillbe vår Gud och i stället hade bett till andra gudar,
22 skulle då inte Gud genast ha vetat om det? Jo, för han känner varenda hemlig tanke.
23 Men nu är det för att vi tjänar dig som man förföljer och dödar oss! Vi är som får som väntar på att bli slaktade.
24 Vakna, Herre! Res dig upp! Varför sover du? Är vi förkastade för evigt?
25 Varför gömmer du dig för oss? Ser du inte vår sorg och vårt förtryck?
26 Förolämpade ligger vi med ansiktet i smutsen.
27 Grip in, Herre, och kom till vår hjälp! Rädda oss eftersom du älskar oss.
13 Och om ni mycket noga följer alla hans bud, som jag ger er i dag, och om ni älskar Herren, er Gud, av hela ert hjärta och hela er själ och tillber honom,
14 ska han också i fortsättningen låta regnet komma i rätt tid, både det tidiga och det sena regnet, så att landet kan bära underbara skördar av säd, vin och olivolja.
15 Han kommer att ge er saftiga betesmarker för boskapen, och ni själva ska också få äta er mätta.
16 Vänd er inte bort från Gud genom att tillbe avgudar.
17 Den som gör det uppväcker Herrens fruktansvärda vrede, och han kommer då att stänga till himlen så att det inte regnar och inte blir någon skörd. Ni kommer att mycket snart bli utrotade från detta goda land, som Herren har gett er.
18 Var därför mycket noga med att bevara de här buden i era hjärtan. Bind dem runt ert finger och fäst dem på er panna som påminnelse!
19 Lär era barn dem! Tala om dem där hemma, när ni är på vandring, när ni går till sängs och när ni stiger upp.
Ambassadörer för Kristus
11 På grund av den djupa respekt för Herren som vi alltid känner inom oss, arbetar vi intensivt för att vinna andra. Gud känner oss och vet att vi är uppriktiga i detta, och jag hoppas att ni också verkligen är medvetna om det.
12 Försöker vi klappa oss själva på axeln igen? Nej, jag vill bara att ni ska ha skäl nog att känna er stolta över oss, så att ni kan svara de predikanter som gör sig till och skryter med hur bra de ser ut och hur bra de predikar, men som inte är ärliga och uppriktiga.
13-14 Är vi galna när vi säger sådant om oss själva? Om så är fallet, så är det för att ge äran åt Gud. Och om vi är vid sunda vätskor så är det till er nytta. Vad vi än gör så gör vi det inte för vår egen skull, utan därför att vi styrs av Kristi kärlek. Eftersom vi är övertygade om att Kristus har dött för oss alla, tror vi också att vi har dött bort från det gamla liv som vi levde förr.
15 Han har dött för alla, så att alla som lever ? det vill s¤ga har f¦tt evigt liv fr¦n honom ? inte l¤ngre ska leva f´r sig sj¤lva, utan f´r Kristus som har d´tt och uppst¦tt f´r dem.
16 Sluta därför att värdera andra kristna efter vad världen tycker om dem eller efter deras yttre. En gång i tiden gjorde jag fel och bedömde Kristus på det sättet. Jag såg honom bara som en vanlig människa som jag själv. Nu ser jag det på ett helt annat sätt.
17 När någon blir kristen, blir han en fullständigt ny människa invärtes. Han är inte densamme längre. Ett nytt liv har börjat!
18 Allt detta nya kommer från Gud som har fört oss tillbaka till gemenskap med honom genom det som Kristus Jesus har gjort. Och Gud har gett oss den förmånen att vi ska uppmana alla människor att komma in i ett rätt förhållande till honom.
19 Det var Gud som genom Kristus återförenade världen med sig själv, och han anklagar inte längre människan för hennes synder utan utplånar dem. Detta är det underbara budskap som han har gett oss för att vi ska berätta det för andra.
20 Vi är Kristi ambassadörer. Gud använder oss för att tala till er. Vi ber er, som om Kristus själv var här och bad er att ta emot den kärlek han erbjuder er, och låta er försonas med Gud.
21 För Gud lade våra synder på den syndfrie Kristus. I utbyte lät han sedan sin godhet flöda över oss!
6 Som Guds medarbetare ber vi er att inte låta detta underbara budskap om Guds stora godhet gå er ur händerna.
2 Gud säger: Er bön nådde mig när frälsningens port stod vidöppen, och på frälsningens dag kom jag till er hjälp. Just nu är Gud beredd att välkomna er. I dag är han beredd att frälsa er.
Om tro och förlåtelse
17 Det kommer alltid att hända sådant som gör att folk förlorar tron, varnade Jesus en dag sina lärjungar. Det kan inte vara på annat sätt. Men stackars den människa som gör sig skyldig till det.
2-3 Det skulle vara mycket bättre för henne att bli kastad i havet med en tung sten om halsen, än att möta den dom som väntar dem som förför någon av dessa som tror på mig med ett barns förtroende. Jag varnar er!Om din bror har syndat så tillrättavisa honom och förlåt honom om han sörjer över sin synd.
4 Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och varje gång ångrar sig och ber om förlåtelse, så ska du förlåta honom.
5 En dag sa lärjungarna till Herren: Vi behöver mer tro. Tala om för oss hur vi ska få det.
6 Mer tro, svarade Jesus. Om ni bara hade tro som ett litet senapsfrö, så skulle den vara tillräckligt stor för att rycka upp mullbärsträdet där borta med rötterna och kasta det i havet. Det skulle genast lyda er befallning.
7-9 Föreställ er att någon av er har en tjänare som kommer hem efter att ha plöjt eller efter att ha vallat får. Säger han då till tjänaren: 'Kom och sätt dig här vid bordet. Nu ska jag se till att du får något att äta.' Nej han säger: 'Klä om dig och gör i ordning kvällsmaten åt mig, och ställ den på bordet. Sedan, när jag har ätit, kan du själv äta och dricka.' Kan tjänaren vänta sig ett särskilt tack för det? Sist och slutligen har han ju bara gjort det som tillhör hans arbetsuppgifter.
10 Detsamma gäller er. När ni gjort allt jag befallt er ska ni säga: Vi är bara vanliga tjänare, och vi har bara gjort vad man kan förvänta sig av oss.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®