Book of Common Prayer
145 Från djupet av mitt hjärta ber jag till dig. Svara mig, Herre, så ska jag följa dina lagar!
146 Fräls mig, ropar jag, för jag lyder dig.
147 Tidigt på morgonen, innan solen har gått upp, ber jag till dig och visar dig att jag litar på dig.
148 Jag håller mig vaken om natten för att tänka på dina löften.
149 Lyssna till mig och ge mig nytt mod, du som är så kärleksfull och god!
150 Nu kommer dessa grymma människor för att anfalla mig,
151 men du är nära mig, Herre. Alla dina bud är grundade på sanningen.
152 Redan som ung lärde jag mig att din vilja aldrig förändras.
153 Se hur jag lider! Rädda mig därför, för jag har inte varit olydig mot dina befallningar!
154 Ja, rädda mig och ge mig livet tillbaka, precis som du har lovat.
155 De ogudaktiga ska inte bli frälsta, för de bryr sig inte om dina lagar.
156 Herre, vad stor din barmhärtighet är! Ge mig nytt mod genom dina rättvisa domar!
157 Mina fiender förföljer mig och försöker att få mig att inte lyda din lag. Men jag håller fast vid den.
158 Jag känner avsky och äckel inför dessa förrädare som sätter sig över dina lagar.
159 Herre, du vet hur mycket jag verkligen älskar dina bud. Ge mig nu livet och hälsan tillbaka!
160 Allt är sant och tillförlitligt i ditt ord. Dina befallningar är eviga.
161 Maktfullkomliga människor har förföljt mig, även om de inte haft någon orsak till det. Bara dina ord gör intryck på mig.
162 Jag är glad över dina lagar, precis som den som finner en värdefull skatt.
163 Jag hatar all slags falskhet, men jag älskar dina lagar!
164 Jag prisar dig sju gånger om dagen, därför att dina lagar är goda och rätta!
165 De som älskar dina lagar lever i fullständig frid och snubblar inte på vägen.
166 Jag väntar på din frälsning, Herre. Därför har jag följt dina lagar.
167 Jag älskar din undervisning, och jag har lyssnat till den.
168 Ja, alla dina befallningar och uppmaningar har jag uppriktigt följt. Du vet även detta, du som vet allt om mig.
169 Herre, lyssna till mina böner! Och låt mig förstå alltmer av ditt ord!
170 Hör mina böner, och rädda mig, som du också lovat!
171 Jag prisar dig för att jag får lära mig dina lagar.
172 Jag ska sjunga en sång om ditt ord för allt vad du befallt är gott.
173 Var därför beredd och grip in och hjälp mig, för jag har valt att göra din vilja!
174 Herre, jag längtar efter din frälsning, och din lag är min stora glädje.
175 Låt mig få leva länge så jag kan prisa dig. Låt dina lagar bli min hjälp!
176 Jag har vandrat bort som ett vilsegånget får. Kom och leta rätt på mig, för jag tillhör dig. Inte någonting av det du befallt har jag glömt.
Lycklig är den som lyder Herren
128 Välsignad är den som fruktar Herren och litar på honom, ja, välsignad är den som lyder honom.
2 Det du förtjänat, ska du kunna njuta av. Det går dig väl och lyckan är på din sida.
3 Din hustru kommer att likna en fruktbar vinstock med många druvor. Och se på alla hennes barn! De sitter runt middagsbordet, lika friska och starka som unga olivträd.
4 Så belönar Herren den som respekterar och ärar honom.
5 Herren ska välsigna dig, han som bor på berget Sion. Så länge du lever ska du se att det går väl för Jerusalem.
6 Må du leva så länge att du kan glädja dig över dina barnbarn. Må Guds frid vila över Israel!
Ständigt förföljda men aldrig utplånade
129 Ända från min tidigaste ungdom, säger Israel, har jag blivit förföljd.
2 Men det är inte ute med mig! Mina fiender har aldrig lyckats utplåna mig!
3-4 Min rygg är sönderslagen av deras piskor. Det är som de kört fram med en plog över mig. Men Herren har visat att man kan lita på honom. Han har krossat kedjorna som dessa Guds fiender hade bundit mig med.
5 Låt alla dem som hatar Jerusalem bli besegrade och ta till flykten.
6-7 Må de bli som gräs i dålig jord, som vissnar och blir brunt när det är halvvuxet. Den som skördar struntar i det, och ingen binder samman det.
8 Och ingen som går förbi dem ropar: Herrens välsignelse är över er! Vi välsignar er i Herrens namn.
En bön mitt I förtvivlan
1-2 Från djupet av mitt hjärta ropar jag förtvivlad till dig om hjälp: Hör mig! Svara mig och hjälp mig!
3 Om du utan barmhärtighet kommer ihåg våra synder, vem kan då bestå?
4 Men du förlåter oss för att vi ska ära och lyda dig.
5 Jag sätter mitt hopp till Herren, och av hela hjärtat väntar jag på att han ska tala till mig.
6 Jag längtar efter Herren mer än vaktposten längtar efter att det äntligen ska bli morgon.
7 Israel, hoppas på Herren! Bara han är kärleksfull och god och beredd att förlåta synder.
8 Han ska själv befria Israel från all dess synd.
Israel är Guds hjord
34 Sedan kom detta budskap till mig från Herren:
2 Du människa, profetera mot Israels herdar, alla dessa ledare, och säg så här till dem: Herren Gud säger till er: Ve er, ni herdar som bara bryr er om ert eget. Ska inte herdar se till att fåren får att äta?
3 Ni äter upp det bästa själva och av ullen gör ni de finaste kläder, medan ni låter er hjord svälta.
4 Ni har inte tagit hand om de svaga, vårdat de sjuka eller förbundit de sårade och inte heller gått ut för att söka upp dem som sprungit bort och kommit vilse. I stället har ni härskat över dem med makt och grymhet.
5 Därför skingrades de och blev utan herde. De har blivit ett lätt byte för alla rovdjur.
6 Mina får strövade genom bergsbygder och över höjder överallt på jorden, men ingen letade efter dem eller var bekymrad för deras skull.
7 Därför ska ni lyssna till de här orden från Herren, ni herdar:
8 Så sant jag lever, säger Herren Gud, övergav ni min hjord och utlämnade fåren till att bli anfallna och dödade. Ni är inga goda herdar, för ni letade inte reda på dem. Ni åt själva och lät dem svälta.
9-10 Därför kommer jag att göra er ansvariga för det som händer min hjord. Jag ska ta ifrån er möjligheten att föda er själva på hjordens bekostnad.
11 Herren Gud säger: Jag kommer att söka efter mina får tills jag finner dem.
12 Jag är en god herde och håller reda på mina får. Jag ska rädda dem och föra dem tillbaka hem från alla de platser dit de blivit utspridda en mörk och dyster dag.
13 Jag ska leda dem tillbaka till deras rätta hem från alla de folk och länder där de befunnit sig. Ja, jag ska leda dem tillbaka till deras eget land, Israel, och ge dem bete på Israels berg och vid floderna, där landet är bördigt och gott.
14 Jag kommer att ge dem fint bete på Israels höjder. Där ska de få ligga i lugn och ro och äta av frodig grönska.
15-16 Jag själv ska vara en herde för mina får och låta dem vila i lugn och ro, säger Herren Gud. Jag ska söka upp alla som gått vilse och föra dem tillbaka hem i trygghet. Jag ska förbinda det som är brutet och bota de sjuka. Men de starka som utnyttjat er och levt väl på er bekostnad ska jag utrota.
Älska inte denna onda värld
12 Jag skriver detta till er alla, mina kära barn, för era synder har blivit förlåtna i Jesus, vår Frälsares, namn.
13 Det gäller er som har vandrat länge med Herren och väl känner honom som är evig. Det gäller er som står starka efter att ha vunnit er kamp mot Satan.
14 Ja, det gäller er som nyligen har lärt känna Gud, vår Far, liksom det gäller er som känner honom väl sedan många år, och er som är starka i er tro och som med Guds ord i er har vunnit er kamp mot Satan.
15 Sluta att älska denna onda värld och allt den erbjuder er. Om ni älskar den visar det att Guds kärlek inte behärskar era liv.
16-17 Allt vad världen har av självförverkligande, habegär och statussymboler kommer nämligen inte från Gud. Det kommer från den onda värld som ska försvinna tillsammans med allt som tillhör den. Men den som fortsätter att göra Guds vilja ska leva i evighet.
5 Dessa tolv sände Jesus iväg med följande instruktioner: Gå inte till samarierna eller till andra folk,
6 utan bara till Israels folk - Guds förlorade får.
7 Gå och tala om för dem att himmelriket är nära.
8 Bota sjuka, väck upp döda, bota leprasjuka och driv ut de onda andarna. Gör allt utan betalning, för också ni har fått det som gåva!
9 Ta inga pengar med er.
10 Inte heller någon väska med extra kläder och skor eller någon vandringsstav. Ni kommer att få mat och allt det ni behöver för det är arbetaren värd.
11 Varje gång ni kommer in i en stad eller en by, så sök upp någon som tar emot er och lyssnar till ert budskap och stanna i hans hem tills ni fortsätter till nästa stad.
12 Om det visar sig vara ett gudfruktigt hem, ge det då er välsignelse.
13 Om det inte är det, behåll välsignelsen för er själva.
14 Och om man inte tar emot er i en stad eller ett hem så bekymra er inte mer om människorna där. Skaka i stället dammet av era fötter och gå därifrån.
15 Men en sak är säker: Människorna i de onda städerna Sodom och Gomorra kommer att få det lättare på domens dag än dem som inte välkomnar er.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®