Book of Common Prayer
Omgiven av lögnare
120 I mina svårigheter ropade jag till Gud om hjälp, och han hjälpte mig!
2 Herre, befria mig från alla lögnare och bedragare!
3 Ni lögnare, hur tror ni att ni ska kunna undgå Guds straff?
4 Nej, han ska straffa er med skarpa pilar och bränna er med glödande kol.
5-6 Att bo bland er är värre än att bo bland Meseks och Kedars folk. Alltför länge har jag bott bland folk som hatar fred.
7 Jag, däremot älskar freden, men så fort jag talar om den börjar ni strida.
Herren beskyddar oss
121 Jag ser upp mot bergen. Kan jag vänta mig någon hjälp därifrån?
2 Min hjälp kommer ifrån Herren, som har skapat himmel och jord.
3-4 Han kommer aldrig att tillåta att du snavar och faller, för han vakar alltid över dig. Ja, han som bevarar Israel sover aldrig.
5 Herren bryr sig om dig. Han står vid din sida för att försvara dig.
6 Solen ska inte skada dig om dagen, inte heller månen om natten.
7 Han bevarar dig från allt ont och räddar ditt liv.
8 Han vakar över dig när du kommer och när du går. Ja, han ska bevara dig för evigt.
Fred för Jerusalem
122 Jag blev glad när man sa till mig: Kom, så går vi till Herrens tempel.
2 Och nu är vi här. Vi har gått in genom Jerusalems portar.
3 Jerusalem, du sköna, nyuppförda stad.
4 Hela Israel, ja, hela Herrens folk, har kommit för att tillbe som lagen säger, för att tacka och för att prisa Herren.
5 Jerusalem, över dig regerar Davids kungahus.
6 Be om fred för Jerusalem! Låt det gå väl för alla som älskar dig.
7 Innanför dina murar ska friden härska och tryggheten ska finnas i dina palats.
8 Jag ber om detta för alla mina bröders skull och för alla mina vänner som bor där.
9 Må det också bli fred för Herrens tempels skull!
En bön om barmhärtighet
123 Gud, jag lyfter min blick upp till dig, till dig som sitter på tronen i himlen.
2 På samma sätt som en tjänare förväntansfullt ser sin herre, eller som en slavflicka betraktar sin husfru och lägger märke till minsta vink, så ser vi på dig, vår Gud.
3-4 Visa oss barmhärtighet, Herre, visa oss barmhärtighet! Vi har mött tillräckligt med förakt och hån från de rika och självsäkra.
Vi är fria!
124 Om Herren inte hade stått på vår sida - det kan hela Israel intyga - om Herren inte hade stått på vår sida,
2-3 då skulle våra fiender ha svalt oss levande och utplånat oss i sin ilska.
4-5 Vatten skulle ha övertäckt oss och dragit ner oss i djupen.
6 Välsignad vare Herren, som inte har låtit dem slita oss i stycken.
7 Vi har flytt för livet, som fåglar från jägarens snara. Men snaran har gått sönder, och vi är fria!
8 Vår hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord.
Herren beskyddar sitt folk
125 De som litar på Herren står fasta som berget Sion och kan aldrig rubbas.
2 Liksom bergen omger och skyddar Jerusalem, så omsluter och beskyddar Herren sitt folk.
3 Ogudaktiga härskare ska inte längre regera över vårt land, det land som Gud gav till våra förfäder. Då kunde det gå så illa att de lockade de rättfärdiga till att göra det som är orätt.
4 Herre, gör gott mot dem som är goda, mot alla som är uppriktiga och ärliga.
5 Men de som viker av från den rätta vägen ska du förgöra tillsammans med alla andra förbrytare. Låt Israel få leva i stillhet och fred!
Herren befriade oss
126 När Herren förde oss tillbaka till Jerusalem efter fångenskapen, var det som en dröm!
2 Vi skrattade högt och sjöng av glädje! Till och med andra folk, som inte kände Gud, måste säga: Allt vad Herren gjort för dem är stort och väldigt!
3 Ja, det är verkligen sant! Vi var utom oss av glädje.
4 Herre, åt vår dystra tillvaro gav du mening, på samma sätt som du fyller de uttorkade bäckarna med vatten!
5 De som sår med tårar ska få skörda med glädje.
6 Ja, de går gråtande ut med säden de ska så, men när de kommer tillbaka, jublar de över den stora skörd de fått.
Herren välsignar alla
127 Om inte Herren bygger huset, är byggnadsarbetarnas möda till ingen nytta. Om inte Herren skyddar staden, står vaktposten förgäves på sin plats!
2 Det är meningslöst att släpa och slita från tidiga morgonen till sena kvällen, för Gud ger dem som älskar honom vad de behöver, också när de sover.
3 Också barn är en gåva från Gud. Med dem belönar han alla som älskar honom.
4 En ung mans söner är som skarpa pilar i händerna på en krigare.
5 Lycklig är den man som har sitt koger fyllt med sådana pilar. När fienderna anklagar honom och drar honom inför rätta står hans söner upp för honom.
Det lönar sig att söka efter vishet
1-2 Unga män, lyssna lika noga till mig som ni skulle lyssna till er egen far! Lyssna så att ni blir förståndiga. Det jag säger till er är rätt. Glöm det inte!
3 Jag var mina föräldrars enda barn, och min mor och far vårdade sig ömt om mig.
4 Min far uppmanade mig att alltid tänka på hans ord. Om du följer dem, sa han, kommer du att få ett långt och lyckligt liv.
5 Och lär dig vishet och förnuft, och öva dig i att kunna bedöma saker och ting riktigt.
6 Kläng dig fast vid visheten! Älska den, så ska den bevara dig och beskydda dig!
7 Det finns bara en sak som är viktigare än allt annat i livet: Bli vis och förståndig! Kosta vad det kosta vill!
8-9 Upphöj visheten, så kommer den att upphöja dig. Behåll den så ska den ge dig ära. Den kommer att sätta en värdefull krona på ditt huvud.
10 Min son, lyssna på mig och gör som jag säger, så får du ett långt liv.
11 Jag försöker lära dig för att du ska bli vis, och jag visar dig den rätta vägen.
12 På den vägen ska ingenting kunna hindra dig, och inte ens om du springer ska du snubbla och falla.
13 Följ mina råd. Glöm dem inte! De är själva livet för dig!
14 Gör inte som de ogudaktiga och ta inte dem som exempel,
15 utan undvik dem och håll dig långt borta från allt ont.
16 Dessa människor ligger där sömnlösa om de inte fått göra något ont. De får ingen ro förrän de skadat någon.
17 De äter ondska och dricker våld!
18 Men de goda vandrar alltid i ljuset av Guds stora välbehag. Deras liv liknar en soluppgång. Det blir ljusare tills fullt dagsljus råder.
19 Men de onda snubblar och faller i det täta mörkret.
20 Min son, lyssna till vad jag har att säga dig! Lyssna noga!
21 Ha alltid dessa tankar i sinnet! Låt dem tränga djupt in i ditt medvetande,
22 för de kommer att innebära verkligt liv för dig och ge dig hälsa till hela kroppen.
23 Du bör framför allt vaka över dina tankar, för de påverkar allt annat i livet.
24 Låna inte din mun och dina läppar till lögn eller meningslöst prat.
25 Se rakt fram! Fäst blicken på det som ligger framför.
26 Vaka över dina steg! Håll dig till den rätta vägen, så kan du vara trygg.
27 Se dig inte om vare sig till höger eller vänster, och vik inte av ett steg från den rätta vägen.
Kärleken kommer från Gud
7 Kära vänner, låt oss visa varandra kärlek, för kärleken kommer från Gud. Och de som är kärleksfulla och vänliga visar att de är Guds barn och att de håller på att lära känna honom ännu bättre.
8 Men om en person inte är kärleksfull och vänlig, visar det att han inte känner Gud - för Gud är kärlek.
9 Gud visade hur mycket han älskar oss genom att sända sin ende Son till denna onda värld för att ge oss evigt liv genom hans död.
10 Denna handling visar oss vad verklig kärlek är. Det är inte att vi älskar Gud, utan att han älskar oss och har sänt sin Son som ett offer för våra synder.
11 Kära vänner, eftersom Gud har älskat oss så mycket, borde vi också verkligen älska varandra.
12 Ingen har sett Gud, ändå bor han i oss, när vi älskar varandra, och hans kärlek inom oss växer sig ständigt starkare.
13 Och han har gett oss sin egen helige Ande som ett bevis på att vi lever med honom och han med oss.
14 Dessutom har vi med våra egna ögon sett vad vi nu berättar för hela världen: att Gud sände sin Son som hela världens Frälsare.
15 Den som tror och säger att Jesus är Guds Son har Gud boende i sig och lever med Gud.
16 Vi vet hur mycket Gud älskar oss för vi har lärt känna hans kärlek och vet att det är sant när han talar om för oss att han älskar oss. Gud är kärlek, och den som lever i kärleken lever med Gud, och Gud lever i honom.
17 Och när vi lever med Kristus, växer vår kärlek och blir allt mer fullkomlig. Därför kan vi lugnt möta honom på domens dag och redan nu glädjas åt att han älskar oss, och vi älskar honom.
18 I fullkomlig kärlek finns det inte plats för ångest eller rädsla. De drivs undan av kärleken. Om vi fortfarande är rädda och osäkra har vi inte fullt förtroende för den som älskar.
19 Vi kan inte älska utan att Gud först älskar oss, och vi tar emot hans kärlek.
20 Om någon säger: Jag älskar Gud, och fortsätter att hata sin bror, så ljuger han, för om han inte älskar sin bror, som han har framför sina ögon, hur kan han då älska Gud, som han aldrig har sett?
21 Och Gud själv har sagt att man ska älska inte bara Gud utan också sin bror.
30 Jesus hade stannat utanför byn på den plats där Marta hade mött honom.
31 När judarna, som var i huset för att försöka trösta Maria, såg henne skynda sig ut, trodde de att hon skulle gå till Lasaros grav för att gråta, och de följde efter henne.
32 När Maria kom fram till Jesus föll hon ner vid hans fötter och sa: Herre, om du hade varit här, skulle min bror fortfarande ha varit i livet.
33 När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som följt med henne också grät, blev han djupt rörd:
34 Var har ni begravt honom? frågade han dem.De sa till honom: Kom och se.
35 Och Jesus började gråta.
36 De var mycket nära vänner, sa judarna. Se hur mycket han älskade honom.
Jesus uppväcker Lasaros från döden
37-38 Men många sa: Om den mannen botade en blind, varför kunde han då inte göra så att Lasaros slapp dö? Och återigen blev Jesus upprörd. Sedan kom de till graven, som var en grotta med en tung sten som spärrade öppningen.
39 Jesus sa till dem: Rulla undan stenen.Men Marta, den döde mannens syster, sa: Lukten kommer att vara fruktansvärd för han har varit död i fyra dagar.
40 Jesus svarade: Har jag inte sagt till dig att om du tror ska du få se vilket under Gud kan göra?
41 Då rullade de undan stenen. Sedan såg Jesus upp mot himlen och sa: Far, tack för att du har hört mig.
42 Du hör mig naturligtvis alltid, men jag säger det för alla de människors skull som står här, så att de ska tro att du har sänt mig.
43 Sedan ropade han: Lasaros, kom ut!
44 Och Lasaros kom ut inhöljd i liksvepningen och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sa då till dem: Ta av honom det där och låt honom gå.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®