Hosea 12-14

Svenska Folkbibeln

12 Efraim jagar efter vind, hela dagen far han efter östanväder,
lögn och våld tilltar.
    Med Assur sluter de förbund,
och olja förs till Egypten.
² Men Herren skall gå till rätta med Juda
och bestraffa Jakob efter hans vägar.
Efter hans gärningar skall han vedergälla honom.
³ I moderlivet grep han sin bror i hälen,
när han blivit man kämpade han med Gud.
⁴ Ja, han kämpade med ängeln
    och vann seger,
han grät och bad honom om nåd.
    I Betel mötte han honom,
och där talade han med oss,
⁵ Herren, härskarornas Gud,
    Herren är hans namn.^[a]
6 Så vänd om till din Gud,
    håll fast vid kärlek och rätt
och vänta ständigt på din Gud.

⁷ Handlaren har falsk våg i sin hand
och älskar orätt vinning.
⁸ Efraim säger: "Jag har förvisso blivit rik,
jag har skaffat mig en förmögenhet.
I allt mitt hårda arbete
    skall man inte finna någon orätt,
något som är synd."

⁹ Jag är Herren, din Gud,
    alltsedan du var i Egyptens land.
Jag skall på nytt låta dig bo i tält
    liksom vid era högtidsdagar.
¹⁰ Jag har talat till profeterna,
    jag har givit dem många syner,
och genom profeterna har jag talat i liknelser.

¹¹ Är Gilead ett ogärningsnäste?
    Då skall de bli till intet.
Offrar de tjurar i Gilgal?
    Då skall deras altaren bli stenrösen
längs åkerns plogfåror.
¹² Jakob flydde till Arams land,
    Israel tjänade för en kvinna,
för en kvinnas skull vaktade han hjorden.
¹³ Genom en profet förde Herren Israel upp ur Egypten,
och genom en profet blev folket bevarat.
¹⁴ Efraim har uppväckt bitter vrede.
    Hans Herre skall låta hans blodskulder drabba honom
och låta hans smädelser falla tillbaka på honom själv.

⁴ Jag är Herren, din Gud,
    alltsedan du var i Egyptens land.
Du skall inte veta av någon annan Gud än mig,
och ingen annan frälsare finns än jag.
⁵ Det var jag som vårdade dig i öknen,
i den brännande torkans land.
⁶ Men ju bättre bete de fick,
    desto mättare blev de,
och när de var helt mätta,
    blev deras hjärtan högmodiga,
och så glömde de mig.
⁷ Då blev jag för dem som ett lejon,
    lik en leopard lurar jag vid vägen.
⁸ Jag kommer över dem som en björninna
som har berövats sina ungar.
    Jag river sönder det som omger deras hjärtan,
och jag slukar dem på platsen som en lejoninna.
Markens vilddjur skall slita dem i stycken.
⁹ Det är ditt fördärv, Israel,
    att du är emot mig, din hjälp.
¹⁰ Var är din kung?
    Var finns den som skulle rädda dig i alla dina städer?
Och var är dina domare, om vilka du sade:
Ge mig en kung och furstar?
¹¹ Jag gav dig en kung i min vrede,
    och i min förbittring tar jag bort honom.
¹² Efraims missgärning är samlad som i en pung,
och hans synd är förvarad.
¹³ Födslovånda skall komma över honom.
Men han är en oförståndig son,
    som inte vill komma ut ur moderlivet när tiden är inne.

¹⁴ Från dödsrikets våld skall jag friköpa dem,
från döden skall jag återlösa dem.
    Du död, var är dina plågor?
Du dödsrike, var är din ödeläggelse?
Ånger är fördold för mina ögon.
¹⁵ Bäst han står där frodig bland sina bröder,
skall en östanvind komma, ett Herrens väder
som stiger upp från öknen.
    Då skall hans brunn torka upp
och hans källa sina ut.
    Den vinden rövar bort skatten
av alla dyrbara föremål.

14 Samaria skall stå med skuld, ty hon har varit upprorisk mot sin Gud.
Invånarna skall falla för svärd,
    deras späda barn skall bli krossade,
deras havande kvinnor uppristade.

⁵ Jag vill hela dem från deras avfall,
    jag vill älska dem av fri vilja,
ty min vrede har vänt sig ifrån dem.
⁶ Jag skall bli som dagg för Israel,
    han skall blomstra som en lilja,
han skall skjuta rötter som Libanon.
⁷ Hans avkomlingar skall breda ut sig,
han skall bli lik ett olivträd i fägring,
han skall dofta som Libanon.
⁸ De som bor i hans skugga skall återvända.
De skall odla säd
    och grönska som vinstockar.
Minnet av honom skall vara som Libanons vin.

⁹ Efraim, vad har jag mer med avgudar att skaffa?
Jag skall bönhöra honom och ta mig an honom.
Jag är som en grönskande cypress,
    hos mig finner du din frukt.
¹⁰ Den som är vis förstår detta,
    den som är förståndig besinnar det.
Ty Herrens vägar är rätta,
    och på dem vandrar de rättfärdiga,
men överträdarna kommer där på fall.