A A A A A
Bible Book List

Daniel 3-4 Svenska Folkbibeln (SFB)

De tre männen i den brinnande ugnen

Kung Nebukadnessar lät göra en staty av guld, sextio alnar hög och sex alnar bred. Den lät han ställa upp på Duraslätten i Babels hövdingdöme. Sedan sände han bud och kallade samman satraper,[a] landshövdingar och ståthållare, fogdar, skattmästare, domare, lagtolkare och alla andra makthavare i hövdingdömena, för att de skulle komma till invigningen av den staty kung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.

Då samlades satraperna, landshövdingarna och ståthållarna, fogdarna, skattmästarna, domarna, lagtolkarna och alla andra makthavare i hövdingdömena till invigningen av den staty som kung Nebukadnessar hade låtit ställa upp. När de stod framför den, utropade en härold med hög röst: "Detta är befallningen till er, ni folk och stammar och tungomål: När ni hör ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare, säckpipor och alla andra slags instrument, skall ni falla ner och tillbe den staty av guld som kung Nebukadnessar har låtit ställa upp. Men den som inte faller ner och tillber, han skall genast kastas i den brinnande ugnen."

Så snart allt folket hörde ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare och alla andra slags instrument föll de ner, alla folk, stammar och tungomål, och tillbad den staty av guld som kung Nebukadnessar hade låtit ställa upp.

Men strax därefter kom några kaldeiska män fram och anklagade judarna. De tog till orda och sade till kung Nebukadnessar: "Må konungen leva för evigt! 10 Konungen har befallt att alla människor skall falla ner och tillbe statyn av guld, när de hör ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare, säckpipor och alla andra slags instrument, 11 och att var och en som inte faller ner och tillber skall kastas i den brinnande ugnen. 12 Men nu finns här några judiska män, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, som du har satt att förvalta Babels hövdingdöme. Dessa män sätter sig över ditt påbud, o konung. De dyrkar inte dina gudar och tillber inte den staty av guld som du har låtit ställa upp."

13 Då befallde Nebukadnessar i vrede och förbittring att man skulle föra fram Sadrak, Mesak och Abed-Nego. När man hade fört fram dem inför kungen 14 sade Nebukadnessar till dem: "Är det sant att ni, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, inte dyrkar mina gudar och inte tillber den staty av guld som jag har låtit ställa upp? 15 Allt är nu väl om ni faller ner och tillber den staty som jag har låtit göra, när ni hör ljudet av horn, pipor, cittror, lyror, psaltare, säckpipor och alla andra slags instrument. Men om ni inte tillber, skall ni i samma stund kastas i den brinnande ugnen, och vilken gud skall då kunna rädda er ur mina händer?" 16 Då svarade Sadrak, Mesak och Abed-Nego kungen: "O Nebukadnessar, vi behöver inte svara dig på detta. 17 Om det blir så, är vår Gud, som vi dyrkar, mäktig att befria oss ur den brinnande ugnen och att befria oss ur din hand, o konung. 18 Men om inte, så skall du veta, o konung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar och att vi inte vill tillbe den staty av guld som du har låtit ställa upp."

19 Då fylldes Nebukadnessar av vrede mot Sadrak, Mesak och Abed-Nego, så att hans ansiktsuttryck förvandlades. Han befallde att man skulle göra ugnen sju gånger hetare än man någonsin hade sett den vara. 20 Och han befallde några av de starkaste männen i hans här att binda Sadrak, Mesak och Abed-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen. 21 Så bands dessa iförda sina underkläder, livrockar, mössor och andra kläder och kastades i den brinnande ugnen. 22 Men eftersom kungens befallning hade varit så sträng och ugnen därför hade blivit oerhört starkt upphettad, blev de män som förde Sadrak, Mesak och Abed-Nego dit upp själva dödade av eldslågorna, 23 när de kastade de tre männen Sadrak, Mesak och Abed-Nego bundna i den brinnande ugnen.

24 Då blev kung Nebukadnessar förskräckt. Han steg hastigt upp och frågade sina rådsherrar: "Var det inte tre män vi band och kastade i elden?" De svarade kungen: "Jo visst, o konung." 25 Då sade han: "Ändå ser jag nu fyra män som går lösa och lediga inne i elden, och de är helt oskadda. Och den fjärde ser ut som en gudason." 26 Sedan gick Nebukadnessar fram till den brinnande ugnens öppning och ropade: "Sadrak, Mesak och Abed-Nego, ni den högste Gudens tjänare, kom ut, kom hit!" Då gick Sadrak, Mesak och Abed-Nego ut ur elden. 27 Och satraperna, landshövdingarna, ståthållarna och kungens rådsherrar samlades där och såg att elden inte hade haft någon makt över männens kroppar och att håret på deras huvuden inte hade svetts och att deras kläder inte skadats. Man kunde inte ens känna att de luktade bränt.

28 Nebukadnessar tog då till orda och sade: "Lovad vare Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, som sände sin ängel och räddade sina tjänare. De förtröstade så på honom att de överträdde kungens befallning och vågade sina liv för att inte tvingas dyrka eller tillbe någon annan gud än sin egen Gud. 29 Härmed befaller jag nu att vem det vara må av alla folk och stammar och tungomål, som säger något ovärdigt om Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud, han skall slitas i stycken, och hans hus skall göras till en sophög. För det finns ingen Gud som kan hjälpa så som han."

30 Därefter lät kungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego få stor ära och makt i Babels hövdingdöme.

Nebukadnessars dröm om det avhuggna trädet

31 Kung Nebukadnessar till alla folk och stammar och tungomål som finns på hela jorden. Jag önskar er fred och framgång. 32 Jag finner för gott att härmed kungöra de tecken och under som den högste Guden har gjort med mig.

33 Stora är hans tecken,
    mäktiga hans under.
Hans rike är ett evigt rike,
    hans välde varar från släkte till släkte.

Jag, Nebukadnessar, levde i lugn och ro i mitt hus och var lycklig i mitt palats. Då fick jag en dröm som skrämde mig. Jag oroades av drömbilder på min bädd och av syner jag såg. Därför befallde jag att man skulle hämta till mig alla de vise i Babel, för att de skulle tala om drömmens uttydning för mig. Spåmännen, besvärjarna, kaldeerna och stjärntydarna kom, och jag berättade drömmen för dem, men de kunde inte ge mig uttydningen. Slutligen kom också Daniel inför mig, han som hade fått namnet Beltesassar efter min guds namn. Heliga gudars ande bor i honom, och jag berättade drömmen för honom på detta sätt: "Beltesassar, du som är den främste bland spåmännen, jag vet att heliga gudars ande bor i dig och att ingen hemlighet är för svår för dig. Säg mig vad jag såg i min dröm och vad den betyder!

Detta var den syn jag hade på min bädd: Jag såg i min syn ett träd stå mitt på jorden, och det var mycket högt. Trädet var stort och väldigt och så högt att det räckte upp till himlen och syntes till jordens ände. Lövverket var vackert och trädet bar mycket frukt så att det hade föda åt alla. Markens djur fann skugga under det och himlens fåglar bodde på grenarna. Allt levande fick sin mat från det.

10 Vidare såg jag i den syn jag hade på min bädd, hur en helig väktare steg ner från himlen. 11 Han ropade med hög röst och sade: Hugg ner trädet och hugg av grenarna, riv bort lövverket och strö ut frukten, så att djuren som ligger under trädet flyr sin väg och fåglarna flyger bort från grenarna. 12 Men stubben med rötterna skall lämnas kvar i jorden bland markens gräs, bunden med kedjor av järn och koppar. Av himlens dagg skall den fuktas och ha sin del med djuren bland markens örter. 13 Hans hjärta skall förvandlas så att det inte mer är en människas hjärta, och ett djurs hjärta skall ges åt honom. Sju tider skall gå fram över honom. 14 Så är det förordnat genom väktarna, och så är det befallt i denna sak av de heliga, för att de levande skall veta att den Högste råder över människors riken och ger dem åt vem han vill. Ja, han upphöjer den ringaste bland människor till att härska över dem. 15 Sådan var den dröm som jag, kung Nebukadnessar, hade. Men du, Beltesassar, uttyd den nu, för ingen av alla de vise i mitt rike kan ge mig uttydningen, men du kan det, ty heliga gudars ande bor i dig."

16 Då stod Daniel, som också kallades Beltesassar, en stund bestört, full av oroliga tankar. Men kungen tog till orda igen och sade: "Beltesassar, låt inte drömmen och vad den betyder skrämma dig." Beltesassar sade: "Min herre, o att drömmen hade gällt dem som hatar dig, och dess betydelse dina fiender. 17 Trädet som du såg, som var stort och väldigt och så högt att det räckte upp till himlen och syntes över hela jorden, 18 och som hade ett så vackert lövverk och bar så mycket frukt att det hade föda åt alla, trädet som markens djur bodde under och på vars grenar himlens fåglar hade sina nästen, 19 det är du själv, o konung. Du har ju blivit stor och väldig, och din storhet har vuxit och når upp till himlen, och ditt välde sträcker sig till jordens ände. 20 Men att konungen såg en helig väktare stiga ner från himlen och säga: "Hugg ner trädet och förstör det. Dock må stubben med rötterna lämnas kvar i jorden, bunden med kedjor av järn och koppar bland markens gräs. Av himlens dagg skall den fuktas och ha sin del bland markens djur, till dess att sju tider har gått fram över honom", 21 det betyder, o konung, och detta är den Högstes beslut som har drabbat min herre konungen: 22 Du skall stötas ut från människorna och tvingas bo bland markens djur och äta gräs som en oxe och fuktas av himlens dagg. Sju tider skall gå fram över dig till dess du har insett att den Högste råder över människors riken och ger dem åt vem han vill. 23 Men att det gavs befallning om att trädets stubbe med rötterna skulle lämnas kvar, det betyder att du skall få tillbaka ditt rike när du har besinnat att det är himlen som har makten. 24 Därför, o konung, låt mitt råd behaga dig: Gör dig fri från dina synder genom att göra gott och från dina missgärningar genom att vara barmhärtig mot de fattiga, om din framgång skall bestå."

25 Allt detta hände med kung Nebukadnessar. 26 Tolv månader senare, när kungen en gång gick omkring på taket av det kungliga palatset i Babel, 27 tog han till orda och sade: "Se, detta är det stora Babel som jag har byggt upp till ett kungavälde genom min krafts styrka, min härlighet till ära!"

28 Medan ordet ännu var i kungens mun kom en röst från himlen: "Till dig, kung Nebukadnessar, skall det sägas: Ditt rike har tagits ifrån dig. 29 Du skall stötas ut från människorna och tvingas bo bland markens djur och äta gräs som en oxe. Så skall sju tider gå fram över dig, till dess att du har insett att den Högste råder över människors riken och ger dem åt vem han vill."

30 I samma ögonblick gick det ordet i uppfyllelse på Nebukadnessar. Han stöttes ut från människorna och måste äta gräs som en oxe. Himlens dagg fuktade hans kropp till dess att hans hår växte och blev som örnfjädrar och till dess att hans naglar blev som fågelklor.

31 Men när den tiden hade gått lyfte jag, Nebukadnessar, upp mina ögon till himlen och fick tillbaka mitt förstånd. Då lovade jag den Högste, jag prisade och ärade honom som lever i evighet.

Hans välde är ett evigt välde,
    hans rike varar från släkte till släkte.
32 Alla som bor på jorden räknas för intet,
han gör vad han vill med himlens här
och med dem som bor på jorden.
    Ingen kan stå emot hans hand
eller säga till honom: "Vad är det du gör?"

33 Vid samma tid återfick jag mitt förstånd och jag fick tillbaka min härlighet och glans, mitt rike och min ära. Mina rådsherrar och stormän sökte upp mig, och jag blev på nytt insatt i mitt rike och fick ännu större makt. 34 Nu prisar, upphöjer och ärar jag, Nebukadnessar, himmelens Konung, ty alla hans gärningar är sanning och hans vägar rätta, och han kan ödmjuka dem som vandrar i högmod.

Footnotes:

  1. Daniel 3:2 satraper Perserrikets högsta ämbetstitel var "satrap".
Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes