Sakaria 1-7
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Vänd tillbaka till Herren
1 I åttonde månaden av kung Darejaves andra regeringsår kom detta budskap till profeten Sakarja, Berekjas son och Iddos sonson:
2 Herren var mycket vred på era förfäder.
3 Därför vill han att ni ska komma tillbaka till honom så att han kan komma tillbaka till er.
4 Handla inte som era förfäder gjorde! Profeterna på den tiden vädjade ju förgäves till dem att de skulle vända om från sina ogudaktiga vägar.Kom tillbaka till mig, uppmanade Herren dem, men de brydde sig inte om att lyssna och göra som han sa.
5-6 Era förfäder och deras profeter är för länge sedan döda, men kom ihåg vad de fick lära sig: att Guds ord består! Herren tvingades alltså att straffa dem, och till slut gjorde de bättring.Vi har fått vad vi förtjänat, och Gud hade ju varnat oss, sa de.
Mannen bland myrtenträden
7 Den tjugofjärde dagen i elfte månaden samma år kom ett nytt budskap till Sakarja i en syn under natten:
8 Jag såg en man på en röd häst bland myrtenträden vid flodstranden. Bakom honom stod flera röda, bruna och vita hästar med sina ryttare.
9 Bredvid mig stod en ängel, och jag frågade honom: Herre, vad menas med alla dessa hästar? Varför står de här? Det ska jag visa dig, svarade han.
10 Då sa ryttaren på den röda hästen: Herren har sänt dem ut över jorden för hans räkning.
11 Ryttarna på de andra hästarna rapporterade då till Herrens ängel: Vi har besökt hela jorden, och överallt är det lugnt och fridfullt.
12 När han hörde detta bad Herrens ängel: Herre, härskarornas Gud, nu har din vrede mot Jerusalem och Juda städer varat i sjuttio år. Hur länge dröjer det innan du tänker visa barmhärtighet mot dem?
13 Herren svarade ängeln som stod bredvid mig och talade tröstande till honom.
14 Då sa ängeln: Ropa ut detta budskap från Herren: Tror du inte att jag bryr mig om vad som händer med Juda och Jerusalem? Jag har omsorg om Jerusalem, jag älskar min heliga stad.
15 Men jag är verkligen vred på hednafolken som känner sig så säkra, för även om jag bara var missnöjd till en del med mitt folk, så har de plågat mitt folk mer än de borde.
16 Därför säger Herren: Jag har vänt tillbaka till Jerusalem full av barmhärtighet. Mitt tempel ska byggas upp på nytt, men också hela Jerusalem.
17 Säg det igen: Herren, härskarornas Gud, förklarar att Israels städer på nytt ska få välstånd och överflöd, och Herren ska hjälpa Jerusalem och välsigna det och bo där.
Fyra horn och fyra smeder
18 Jag lyfte blicken och fick se fyra horn.
19 Vad är det där för något? frågade jag ängeln.Han svarade: De föreställer de fyra världsriken som har förskingrat Juda, Israel och Jerusalem.
20 Sedan visade Herren mig fyra smeder.
21 Vad ska dessa män göra? frågade jag.Ängeln svarade: De föreställer de riken som gjorde slut på de fyra hornens makt och har kommit för att bearbeta dem på städet och sedan kasta bort dem.
Mannen med måttstocken
2 När jag såg mig omkring fick jag se en man som hade en måttstock i handen.
2 Vart är du på väg? frågade jag.Till Jerusalem för att mäta stadens längd och bredd, svarade han.
3 Då gick ängeln jag talade med iväg för att träffa en annan ängel som kom gående mot honom.
4 Gå och säg till den unge mannen, sa den andra ängeln, att det en gång ska bli så mycket folk i Jerusalem att staden inte kan rymma dem allesammans. Många ska bli tvungna att bo utanför murarna med all sin boskap, men ändå ska de alla kunna vara trygga.
5 Herren själv ska vara en eldsmur omkring dem och hela Jerusalem, och hans härlighet ska vara över staden.
6-7 'Kom, fly från landet i norr, från Babylon
8 Härlighetens Herre har sänt mig mot folken som förtryckte er, för den som skadar er ger sig på Herrens ögonsten!
9 'Jag ska lyfta min hand mot dem, och deras slavar ska bli deras herrar. Då ska ni förstå att det var Herren, härskarornas Gud, som sände mig.
10 Sjung, Jerusalem, och var glad! Jag har kommit för att bo hos dig
11-12 'Vid den tiden ska många folk vända om till Herren, och de ska också få vara mitt folk. Jag ska bo bland dem allesammans. Då ska ni förstå att det var Herren, härskarornas Gud, som sände mig till er. Juda ska vara Herrens ögonsten i det heliga landet, och Jerusalem är staden som han älskar allra mest.'
13 Var stilla inför Herren, alla människor, för han har kommit till jorden från himlen, från sitt heliga hem.
Herren försvarar sin överstepräst
3 Sedan visade ängeln mig översteprästen Josua som stod inför Herrens ängel, och Satan var också där vid ängelns högra sida med anklagelser mot Josua.
2 Herren sa till Satan: Jag förkastar dina anklagelser, Satan. Ja, jag, Herren, gör det, för jag ska vara barmhärtig mot Jerusalem. Jag har bestämt mig för att visa barmhärtighet mot Josua och hans folk. Han är som ett brinnande vedträ ryckt ur elden.
3 Men Josuas kläder var orena, då han stod inför Herrens ängel.
4 Då sa ängeln till de övriga som stod där: Ta av honom hans kläder. Sedan vände han sig till Josua och sa: Jag har tagit bort din synd, och nu ska jag klä dig i högtidskläder.
5-6 Kan ni inte ge honom en ren turban också att sätta på huvudet? sa jag. Då satte de en turban på hans huvud. Herrens ängel gav sedan Josua denna uppmaning:
7 Herren, härskarornas Gud, säger: 'Om du följer de stigar som jag visar dig och gör allt som jag säger åt dig, då ska du få tjäna i mitt tempel och vakta det, så att det förblir heligt. Du ska få vara i min närhet tillsammans med dessa änglar.
8 Lyssna på mig, Josua, du överstepräst, och alla ni andra präster, för ni är förebilder på det goda som ska komma. Josua representerar min tjänare, den nya gren som ska växa ut.
9 All makt ska ges åt honom, och han ska bli hörnstenen i templet som Josua står bredvid. På stenen ska jag skriva: Jag ska förlåta detta lands synd på en enda dag.
10 Efter den dagen ska ni leva i frid och trygghet, och var och en av er ska ha sitt eget hem dit ni kan inbjuda era grannar.'
Ljusstaken av guld
4 Då väckte mig ängeln som hade talat med mig, precis som om jag hade sovit.
2 Vad ser du nu? frågade han.Jag svarade: Jag ser en ljusstake av guld med sju oljelampor, och längst upp finns en behållare för olivoljan till lamporna, och oljan rinner ut till dem genom sju rör.
3 Och jag ser två olivträd utskurna på ljusstaken, ett på var sida om behållaren.
4 Vad är det för något? frågade jag. Vad betyder det?
5 Vet du verkligen inte det? svarade ängeln.Nej, sa jag, det vet jag inte.
6 Då sa han: Detta är Guds budskap till Serubbabel: 'Inte med makt och inte med kraft utan genom min Ande ska ni lyckas och ha framgång, även om ni är svaga och inte så många
7 Därför kan inte något berg, hur stort det än är, stå emot Serubbabel! Det kommer att jämnas med marken framför honom! Serubbabel ska slutföra tempelbygget med jubel och tacksägelse över Guds barmhärtighet och förklara att allt var gjort av nåd.
8 Ett annat budskap jag fick från Herren var detta:
9 Serubbabel lade grundstenen till templet, och han ska också slutföra arbetet. När det sker ska du förstå att dessa budskap är från Gud, härskarornas Herre.
10 Förakta inte det som påbörjas i det lilla, för Herrens ögon gläds när han ser arbetet komma igång och Serubbabel i fullt arbete med lodlinan. De sju oljelamporna är Herrens ögon som övervakar hela jorden.
11 Då frågade jag honom om de två olivträden som stod på var sin sida om ljusstaken,
12 och om de två olivkvistarna bredvid rören som förde oljan till lamporna.
13 Vet du inte vad det betyder? frågade han.Nej, svarade jag.
14 Han sa: De representerar de två män som Gud, den Allsmäktige, hela jordens Herre, har smort och utvalt att tjäna honom, nämligen härskaren Serubbabel och prästen Josua.
Den flygande bokrullen
5 Jag såg upp igen och fick då se en pergamentrulle som svävade i luften.
2 Vad ser du? frågade han.En flygande pergamentrulle! svarade jag. Den ser ut att vara tio meter lång och fem meter bred!
3 Då sa han: Bokrullen du ser innehåller Guds förbannelse som går ut över hela landet. Den säger att var och en som stjäl och bedrar, och var och en som ljuger och vittnar falskt har dömts till döden.
4 Jag ska sända denna förbannelse in i alla tjuvars hem och till alla som ljuger trots att de svurit vid mitt namn, säger Herren, härskarornas Gud. Min förbannelse ska förbli över deras hus och fullständigt förgöra dem.
5 Ängeln lämnade mig för en stund men kom sedan tillbaka och sa: Lyft blicken och lägg märke till vad som händer!
6 Vad är det jag ser? frågade jag. Det är en korg fylld med all den synd som finns i hela landet, svarade han.
7 Plötsligt lyftes locket av, och jag kunde se att en kvinna satt i korgen!
8 Hon föreställer ondskan, sa han, och tryckte ner kvinnan i korgen igen och lade på locket.
9 Sedan fick jag se två andra kvinnor komma flygande genom luften mot oss, och de hade vingar som liknade storkens. De tog korgen mellan sig och flög iväg med den.
10 Vart ska de ta vägen med henne? frågade jag ängeln.
11 Till Babylon, svarade han. Där hör hon hemma och där ska hon stanna.
De fyra vagnarna
6 När jag sedan tittade upp fick jag se fyra vagnar komma fram mellan vad som såg ut att vara två berg av koppar.
2 Den första vagnen drogs av röda hästar, den andra av svarta,
3 den tredje av vita hästar och den fjärde av spräckliga hästar.
4 Vad menas med detta? frågade jag ängeln.
5 Dessa är de fyra himmelska andar som står inför hela jordens Herre. De ska nu fara ut för att göra sin tjänst.
6 Vagnen som dras av de svarta hästarna ska köra norrut, och den med de vita hästarna ska följa efter, medan vagnen med de spräckliga hästarna vänder sig mot söder.
7 De starka hästarna var mycket otåliga att få ge sig ut över jorden, och Herren sa till dem: Besök hela världen! Då gav de sig genast i väg på sitt uppdrag.
8 Därefter ropade ängeln till mig och sa: De som for norrut ska verkställa Guds domar och stilla hans vrede.
Översteprästen som förebild för det nya
9 I ett annat budskap sa Herren:
10-11 Heldai, Tobia och Jedaja ska komma med gåvor av silver och guld från de landsflyktiga judarna i Babylon. Samma dag de kommer ska du möta dem hemma hos Josia, Sefanjas son, där de kommer att ta in. Gör en krona av guldet och silvret som de har med sig. Sätt den på översteprästen Josuas, Josadaks sons, huvud.
12 Berätta för honom vad Herren, härskarornas Gud, säger: 'Du representerar den som ska komma, han vars namn ska vara Grenen och som ska växa ut och bygga upp Herrens tempel.
13 Honom tillhör äran och makten. Han ska regera som både kung och präst i fred och harmoni!'
14 Placera sedan kronan i templet till minne av Heldai, Tobia, Jedaja och Hen, Sefanjas son.
15 Dessa män representerar många andra som en dag ska komma från avlägsna länder för att bygga upp Herrens tempel. När detta händer ska ni veta att mina budskap har varit från Gud, härskarornas Herre. Detta ska ske om ni mycket noga lyder de bud ni fått av Herren, er Gud.
Uppmaning till ärlighet och medkänsla
7 Ännu ett budskap från Herren kom till mig. Det var på den fjärde dagen i nionde månaden av kung Darejaves fjärde regeringsår.
2 Judarna i Betel hade sänt Sareser, Regem-Melek och deras män till Herrens tempel i Jerusalem för att söka Herrens välsignelse
3 och rådgöra med prästerna om de skulle fortsätta eller inte med den fasta och de sorgedagar som de hållit under den femte månaden i många år.
4 Så här svarade Herren:
5 När ni kommer tillbaka till Betel ska ni säga till folket och alla prästerna: 'När ni under er sjuttioåriga landsflykt årligen fastade och sörjde i den femte och den sjunde månaden, var ni då verkligen uppriktiga och ville lämna era synder och vända om till mig? Nej, inte alls!
6 Och inte ens nu tänker ni på mig under era heliga fester, utan ni är bara intresserade av att festa och fira.
7 Redan för länge sedan, när Jerusalem var rikt och levde i lugn och ro och mycket folk bodde i och omkring staden, varnade profeterna dem för samma sak och förklarade att det skulle leda till katastrof.'
8-9 Detta budskap kom också från Herren till Sakarja. Säg till dem att vara ärliga och uppriktiga, att inte ta mutor och att vara barmhärtiga mot varandra.
10 Sluta upp med att förtrycka änkor och faderlösa, utlänningar och fattiga, och tänk inte ut onda planer mot varandra.
11 Era förfäder brydde sig inte om detta budskap. De satte fingrarna i öronen och vände sig bort för att slippa höra på mig.
12 Deras hjärtan blev hårda som flinta, och de var rädda att höra vad Herren, härskarornas Gud, genom sin Ande och profeterna, befallde i de lagar som uppenbarats för dem. Detta är anledningen till den vrede som Gud visade dem.
13 Jag kallade dem, men de vägrade att lyssna, och när de ropade till mig vände jag mig bort.
14 Jag skingrade dem åt alla håll till många främmande folk. Deras land blev öde, och ingen for ens därigenom. Det ljuvliga landet låg öde och härjat.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica