Añadir traducción en paralelo Imprimir Opciones de la página

Kom och se vad Gud har gjort

66 Sjung till Herrens ära, ni människor på jorden!

Sjung om hans härliga namn! Berätta för alla hur underbar han är!

Vi är stumma av beundran inför vad du gör, Gud! Vilken makt du har! Inte att undra på att dina fiender kapitulerar!

Alla människor på jorden kommer att be till dig och sjunga om din härlighet.

Kom och se vad Gud har gjort! Vilka fantastiska under som händer bland hans folk!

Han gjorde en torr väg genom havet, och våra förfäder kunde ta sig över Jordanfloden till fots. Vilken glädje det var den dagen!

Gud har all makt, och därför regerar han i evighet. Han vakar över folken och ingenting undgår honom. Ingen ska heller kunna göra uppror mot honom.

Prisa Herren, alla folk, och sjung hans lov,

för han håller våra liv i sin hand och ser till att vi inte faller.

10 Herre, du har satt oss på prov och renat oss med eld på samma sätt som man smälter och renar silvret i degeln.

11 Vi blev tillfångatagna och jämrade oss under de tunga bördor vi var tvungna att bära.

12 Du lät fiendetrupper marschera över våra slagna kroppar. Vi gick genom eld och vatten, men till slut förde du oss in i överflöd och rikedom.

13 Nu kommer jag med brännoffer till ditt tempel, för att offra det jag lovat.

14 Jag vill ge dig det jag lovade när jag hade det svårt.

15 Nu kommer jag till dig med feta getter och bockar och tjurar. Röken från dessa offer ska nå upp till dig i skyn.

16 Kom och lyssna, alla ni som tror på Herren, så ska jag berätta för er vad han har gjort för mig.

17 Jag ropade till honom om hjälp, och jag sjöng en lovsång till honom.

18 Om jag haft något orätt i sinnet skulle han inte ha lyssnat till mig.

19 Men nu lyssnade han på mig och hörde min bön och brydde sig om den!

20 Välsignad är Gud, som inte vände sig bort när jag bad och inte höll tillbaka sin godhet och kärlek.

Tacksamhet för rika skördar

1-2 Gud, välsigna oss med din nåd. Låt ditt ansikte lysa av glädje då du ser ner till oss!

Sänd oss ut över världen med nyheten om din frälsande kraft och din eviga plan för mänskligheten!

Alla folk på jorden kommer då att tacka och prisa Herren!

Alla människor kommer då att bli glada. De ska jubla av glädje för att du är deras kung och för att du låter rättvisan segra.

Prisa Gud, hela världen! Ja, alla jordens folk tackar dig, för

7-8 jorden har gett stora och rika skördar. Gud, ja, vår egen Gud, kommer att välsigna oss. Till och med folk från de mest avlägsna länder ska tillbe honom.

Gud triumferar

1-2 Res dig, Gud, och skingra alla dina fiender! Jaga bort dem!

Driv bort dem, liksom rök förs bort av vinden! Smält dem som vax i eld! Låt de ogudaktiga utplånas inför dina ögon.

Men den gudfruktige kan glädja sig! Hans glädje känner inga gränser!

Sjung en lovsång till Herren! Stäm upp en sång till honom som rider på molnen! Herren är hans namn! Gläd dig inför honom!

Han är en far för de föräldralösa, och han försvarar änkor, för han är helig.

De ensamma ger han ett hem, och fångarna för han ut i frihet. Därför sjunger de av glädje! Men för dem som gör uppror väntar bara hungersnöd och svåra tider.

Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk och marscherade med det genom öknen

då darrade jorden, och från himlen strömmade regnet ner. Berget Sinai bävade inför dig, Israels Gud.

10-11 Du sände regn i överflöd, Gud, för att det uttorkade landet skulle blomstra igen! Ditt folk, som inte hade någonstans att bo, bor nu där. Av godhet gav du dem detta hem när de var utfattiga.

12-14 Herren ger sina befallningar och fienderna flyr. Kvinnorna där hemma ropar ut de glada nyheterna: Arméerna som kom för att förgöra oss har flytt! Och nu delar alla Israels kvinnor på bytet. Se hur de glittrar och glänser i sina juveler av guld och silver! De är alldeles övertäckta, precis som duvorna täcks av sina vingar!

15 När Gud, den Allsmäktige skingrade sina fiender, då var marken täckt av krigsbyte, precis som när snön täcker Salomos berg.

16-17 Mäktigt reser sig bergen i Basan! Ståtliga bergskedjor med många toppar! Varför ser ni ner på Sions berg med avundsjuka, det berg där Gud har valt att bo i evighet.

18 Med så många vagnar att man inte kan räkna dem, kommer Herren från Sinai och drar in i sitt heliga tempel på Sions berg.

19 Han går upp för höjderna och tar fångar med sig i triumftåg. Han får gåvor av människor, till och med av dem som gjort uppror mot honom. För alltid ska han bo där.

20 Vilken underbar Herre han är! Dag efter dag bär han våra bördor och han ger oss vår frälsning.

21 Om vi är i nöd griper han in. Han räddar oss från döden.

22 Men sina fiender kommer han att krossa, för de är envisa och vägrar att sluta med sina illdåd.

23 Herren säger till sitt folks fiender: Kom hit, även ni som gömmer er på berget Hermons branta sluttningar eller djupt nere i havet!

24 Herrens folk ska förgöra dem och vada i deras blod, och hundarna kommer att få slicka i sig så mycket de orkar.

25 O Gud, min kung, alla ser när ditt triumftåg drar fram mot helgedomen.

26 Sångarna går först, och framför musikanterna går flickor som spelar på tamburiner.

27 Prisa Herren hela Israels folk, han som ger er liv!

28 Först går Benjamins lilla stam, följd av ledarna och de äldste i Juda, och därefter kommer ledarna för Sebulon och Naftali.

29 Visa din makt, Gud! Visa din styrka som du gjort förut för oss!

30 Ditt tempel reser sig över Jerusalem, och dit kommer kungarna med sina gåvor.

31 Sätt skräck i Egypten, odjuret vid Nilen. Ta itu med makthavarna och deras folk. Slå dem till marken, alla dem som tar krigsbyte och älskar kriget.

32 Från Egypten ska sändebud komma, och Etiopien ska skynda sig att sträcka ut sina händer till Gud i tillbedjan.

33 Sjung till Herren, alla riken på jorden! Sjung lovsånger till Herren,

34 till honom som rider på de uråldriga himlarna, och vars mäktiga stämma dundrar från skyn.

35 Makten tillhör Gud! Hans härlighet vilar över Israel, och hans styrka är väldig i himlen.

36 Vilken vördnad vi känner när vi böjer oss inför honom i helgedomen! Israels Gud ger styrka och makt åt sitt folk. Lovad vare Gud!

En väg till Gud genom prövningar och lidande

1-2 Rädda mig, Gud, för vattnet står mig upp till halsen!

Djupare och djupare sjunker jag i dyn, och vattnet bara stiger.

Jag har skrikit mig hes och är alldeles utmattad. Mina ögon är svullna av gråt, och förgäves har jag sett efter dig, min Gud.

De som hatar mig utan orsak är flera än hårstråna på mitt huvud. Det är inflytelserika män, som går samman för att döda mig trots att jag är oskyldig. De kräver att jag ska straffas för sådant som jag inte har gjort.

Gud, du vet så väl hur dåraktig jag har varit, och du känner till alla mina synder.

Herre, du som härskar över alla himmelska härar och är Israels Gud, låt mig inte vara en stötesten för dem som tror på dig. Om de ser att du lämnar mig i sticket blir de förvirrade.

Det är för din skull som de hånar och förbannar mig.

Till och med mina egna bröder skäms för mig och låtsas som om de inte känner mig!

10 Min iver för ditt tempel brinner som en eld inom mig. Alla förolämpningar mina fiender riktar mot dig, träffar också mig.

11 När jag sörjer och fastar inför dig, Herre, hånar de mig!

12 Alla talar om mig när jag går omkring sorgklädd! De småskrattar åt mig!

13 Jag är hela stadens samtalsämne, och i dryckesvisorna sjunger man om mig.

14 Men jag fortsätter att be till dig, Herre! Nu är tiden inne då du kommer att lyssna till mig. Du är beredd att ge mig din kärlek och godhet. Svara på min bön och rädda mig, eftersom du har lovat det.

15 Dra upp mig ur detta träsk! Låt mig inte sjunka! Rädda mig från dem som hatar mig och låt mig inte drunkna.

16 Låt inte vattenmassorna begrava mig eller strömmarna dra ner mig i djupet. Rädda mig från avgrunden!

17 Herre, svara på min bön, för din kärlek och godhet tröstar mig! Din nåd är så stor och så god.

18 Herre, du vet att jag inte ser någon utväg längre. Göm dig inte för mig. Skynda dig, och kom och rädda mig!

19 Kom, Herre, och befria mig från alla mina fiender!

20 Du vet hur skamligt alla talar om mig och hur de förolämpar mig. Du ser dem allesammans och vet vad var och en har sagt.

21 Deras förakt för mig har krossat mitt hjärta, och jag är förtvivlad. Om ändå någon kunde visa medlidande! Det finns ingen som kan trösta mig!

22 De blandade gift i min mat och i stället för vatten gav de mig ättika blandat med galla.

23 Låt deras festmåltider ruinera dem och deras frid försvinna.

24 Låt dem drabbas av mörker och blindhet och vrid deras höfter ur led.

25 Häll ut din vrede över dem! Låt dem känna din vredes glöd och

26 låt deras hem stå öde och övergivna!

27 Utan förbarmande förföljer de den som du redan har straffat och hånskrattar åt den du har sårat.

28 Låt dem stå till svars för varenda synd de gjort och ha inte överseende med dem.

29 Utplåna dessa människors namn från de levandes bok! Låt dem inte finnas där tillsammans med dem som lever efter din vilja.

30 Men, Herre, befria mig från mitt elände och mitt lidande.

31 Då ska jag prisa dig med min sång! I tacksamhet kommer jag att sjunga en lovsång till dig.

32 Du gläder dig mer över det än om jag offrar en tjur eller en oxe.

33 De förtryckta ska få se vad Gud gör för dem. Inte undra på att de kommer att bli glada! Alla som söker Gud ska få nytt mod,

34 för Herren hör hur de fattiga och behövande ropar. Och inte heller glömmer han dem som är fångar för hans skull.

35 Prisa honom, både himmel och jord! Prisa honom, alla hav och allt som finns i dem!

36 Gud ska nämligen rädda Jerusalem. Han ska bygga upp Juda städer igen, och hans folk ska bo i dem och inte drivas bort.

37 Deras barn ska ärva landet, och alla som älskar honom ska tryggt kunna bo där.