23 Bileam sa: Bygg sju altaren åt mig och gör i ordning sju unga tjurar och sju bockar till offer.

² Balak gjorde som Bileam sa, och tillsammans offrade de en ung tjur och en bock på varje altare.

^3-4 Sedan sa Bileam till kungen: Stå här vid dina brännoffer, så ska jag gå åt sidan och se om Herren vill visa sig för mig. Vad han än avslöjar för mig ska du få veta.Bileam gick upp på en kal höjd, och Gud visade sig där för honom. Jag har gjort i ordning sju altaren, och jag har låtit offra en ung tjur och en bock på varje altare, sa Bileam till Herren.

⁵ Då gav Herren Bileam ett budskap till kung Balak.

⁶ När Bileam kom tillbaka stod kungen bredvid brännoffren tillsammans med alla furstarna i Moab och väntade på honom,

^7-10 och Bileam framförde följande budskap:Balak har fört mig hit från Arams land,kungen i Moab på bergen i öster.'Kom' sa han till mig, 'förbanna Jakob åt mig!Låt din vrede uppväckas mot Israel'.Men hur skulle jag kunna förbanna vad Gud inte har förbannat? Hur kan jag fördöma ett folk som Gud inte har fördömt? Jag ser dem från bergets topp,jag iakttar dem från höjderna.De bor avskilt och vill inte jämföra sig med andra.De är som sandkorn!Det går inte att räkna ens en del av dem.Om jag bara kunde få dö rättfärdig som en av dem!Ja, låt mig få sluta som de!

¹¹ Vad är det du har gjort mot mig? frågade kung Balak. Jag bad dig förbanna mina fiender, och nu har du välsignat dem!

¹² Men Bileam svarade: Hur skulle jag kunna säga något annat än det som Herren har befallt mig?

Bileam välsignar Israel för andra gången

¹³ Följ med mig till en annan plats, sa Balak till honom. Där kommer du att se en annan del av Israels folk. Du kan väl åtminstone förbanna dem du ser därifrån!

¹⁴ Balak tog Bileam med sig till Väktarplanen, på toppen av Pisga. Där byggde han sju altaren, och på vart och ett av dem offrade han en ung tjur och en bock.

¹⁵ Sedan sa Bileam till kungen: Stå här vid dina brännoffer medan jag går för att möta Herren.

¹⁶ Och Herren visade sig för Bileam och talade om för honom vad han skulle säga.

¹⁷ Bileam återvände till Moabs kung och furstar, som stod bredvid brännoffren.Vad har Herren sagt? frågade kungen ivrigt.

^18-24 Bileam svarade:Res dig, Balak, och lyssna:Du Sippors son, inte är väl Gud en människa,så att han skulle kunna ljuga? Han ändrar sig inte som människor gör.Har han någon gång talat utan att hålla sitt löfte? Hör här: Jag har fått befallning att välsigna!Gud har välsignat dem, och jag kan inte ändra det!Han har inte sett någon synd i Jakob, han vill inte plåga Israel!Herren, deras Gud, är med dem.Han är deras kung!Gud har lett dem ut ur Egypten.Israel äger styrka som en vildoxe.Ingen förbannelse kan komma över Jakob,och ingen trolldom ska drabba Israel.För nu ska det sägas om Israel:'Se, vilka under Gud har gjort med dem!'De reser sig upp som en lejoninna.De vilar inte förrän de har ätit upp sitt byteoch druckit de slagnas blod!

²⁵ Om du inte tänker förbanna dem, kan du väl åtminstone låta bli att välsigna dem! utbrast kungen.

²⁶ Men Bileam svarade: Sa jag inte till dig att jag måste säga det som Herren befaller?

Bileam välsignar Israel för tredje gången

²⁷ Då sa kungen till Bileam: Jag ska ta dig med till en annan plats. Kanske låter Gud dig förbanna dem därifrån.

²⁸ Han tog Bileam med sig till berget Peor, med utsikt över öknen,

²⁹ och än en gång bad Bileam kungen att bygga sju altaren och att göra i ordning sju unga tjurar och sju bockar till offer.

³⁰ Kungen gjorde som Bileam sa och offrade en ung tjur och en bock på varje altare.

24 Bileam förstod nu att Herren tänkte välsigna Israel, så han avstod från de spådomskonster han använt vid de tidigare tillfällena och såg i stället mot öknen och skaffade sig en överblick av Israels läger,

² som sträckte sig över slätterna, uppdelat efter de olika stammarna.Då kom Guds Ande över Bileam,

^3-9 och han sa:Bileam, Beors son, mannen som kan se klart, säger så: 'Jag har hört vad Gud säger.Jag har sett det som den Allsmäktige har visat mig. Jag föll ner inför honom, och mina ögon öppnades:Jakob, dina tält och dina lägerplatser är ljuvliga.Jag ser dem framför mig som gröna dalar,som fruktbara trädgårdar vid flodstranden,som aloeträd planterade av Herren själv,som cedrar vid vattnet.De ska bli välsignade med vatten i överflödoch så sin säd på välbevattnade åkrar.Deras kung ska bli större än Agag.Deras kungarike är upphöjt.Gud har lett dem ut ur Egypten.Israel har styrka som en vildoxe,och han ska sluka folken som står honom emot.Han ska bryta sönder deras ben.Han ska skjuta dem med vassa pilar.Israel vilar som ett lejon, som en lejoninna som ingen vågar störa.Välsignad är den som välsignar dig, Israel,och förbannad den som förbannar dig.'

¹⁰ Nu kokade kung Balak av ilska.Han slog ihop händerna och sa med förakt: Jag skickade efter dig för att du skulle förbanna mina fiender, och i stället har du nu välsignat dem tre gånger.

¹¹ Ge dig i väg härifrån! Gå hem! Och jag som hade planerat att visa dig stor ära, men nu har Herren berövat dig den förmånen!

Bileam välsignar Israel för fjärde gången

¹² Bileam svarade: Men jag sa ju till dina sändebud,

¹³ att om du så gav mig hela ditt palats fyllt med silver och guld, så kunde jag ändå inte gå förbi Herrens ord och säga ett enda ord av mig själv! Jag förklarade ju mycket tydligt för dig att jag bara skulle säga det som Herren befallde.

¹⁴ Nu ska jag gå tillbaka till mitt eget folk, men först vill jag tala om för dig vad israeliterna kommer att göra med ditt folk!

^15-19 Bileam sa:Bileam, Beors son, är en manvars ögon är öppna!Han hör Guds röstoch får kunskap från den Högste.Han ser vad den Allsmäktige visat honom.Han faller ner inför honom och hans ögon öppnas.Jag ser att i Israels framtid ska en stjärna komma från Jakob, en spira från Israel.Denne Israels härskare ska slå Moabs folk och utrota Sets söner.Israel ska äga hela Edom och Seir.De ska övervinna sina fiender.Jakob ska stå upp i makt för att inta många städer.

²⁰ Sedan såg Bileam ut över amalekiternas område och sa:Amalek var den förste bland folken, men hans öde är fördärv!

^21-22 Därefter vände han sig mot kaineerna och fortsatte:Ja, din boning är så trygg och ditt näste är placerat bland klipporna.Men ändå ska ni utrotas, och den assyriske kungens väldiga armé ska föra er bort i fångenskap!

^23-24 Han avslutade med att säga:Vem kan komma undan med livet i behåll när Gud gör detta? Skepp ska komma från Cyperns kuster och straffa både Eber och Assyrien.De måste också ödeläggas.

²⁵ Bileam återvände sedan hem, och Balak gick åt sitt håll.

Israeliterna tillber Baal

25 Medan Israel befann sig i Sittim började en del av männen att umgås med moabitiska flickor.

² De låg med dem, och det ledde också till att flickorna inbjöd dem att delta i offrandet till deras avgudar. Snart var männen inte bara passiva åskådare, utan böjde sig också inför deras avgudar och tillbad dem.

³ Det dröjde inte länge förrän hela Israel var med om att tillbe Baal, Moabs avgud. Herren brann av vrede över sitt folk,

⁴ och han befallde Mose: Avrätta alla stamledare i Israel och låt deras döda kroppar synas inför allt folket så att Herrens vrede vänds bort från Israel.

⁵ Mose gav då domarna befallning om att låta avrätta alla dem som tillbett Baal.

⁶ Men en av de israelitiska männen var fräck nog att ta med sig en midjanitisk flicka in i lägret, mitt framför ögonen på Mose och folket, där de stod gråtande vid ingången till tabernaklet.

⁷ När Pinehas, Eleasars son och prästen Arons sonson, fick se detta tog han sitt spjut

⁸ och rusade efter mannen in i tältet dit han hade fört flickan. Han borrade spjutet rakt genom mannens kropp och in i flickan. Omedelbart upphörde den pest som drabbat Israel,

⁹ men dessförinnan hade 24.000 personer fått sätta livet till.

^10-11 Då sa Herren till Mose: Eftersom Pinehas blev lika vred som jag har min vrede upphört, och jag ska inte utrota Israel, som jag hade planerat.

^12-13 På grund av hans iver för sin Gud och för det rätta ska han och hans ättlingar vara präster för alltid.

¹⁴ Mannen som blev dödad tillsammans med den midjanitiska flickan hette Simri och var son till Salu, en av ledarna i Simeons stam.

¹⁵ Flickan hette Kosbi och var dotter till Sur, en av de midjanitiska furstarna.

^16-17 Herren talade till Mose igen och sa: Midjaniterna är era fiender. Döda dem!

¹⁸ De betraktar er som fiender och lurar er genom sin listighet. De förleder er att tillbe Baal, de förför er, och ni har just sett följden av det genom Kosbis död.

¹⁴ Sedan ropade Jesus till folket och bad dem att komma och lyssna: Hör på allihop, sa han, och försök att förstå vad jag säger er.

¹⁵ Det är inte det som en människa äter som skadar henne, utan det hon säger och tänker och gör.

¹⁶ Det är nyttigt för er att noga tänka igenom det.

¹⁷ För att slippa folkhopen gick Jesus därefter in i ett hus, för att vara ensam med lärjungarna. Då frågade de honom vad han menade med det han just hade sagt.

¹⁸ Förstår inte ni det heller? frågade han. Fattar ni inte att det ni äter inte kan smutsa ner er själ?

¹⁹ Maten har inget med ert förhållande till Gud att göra, utan passerar bara genom magen och ut igen..

²⁰ Sedan tillade han: Det som smutsar ner en människa är det som kommer från hennes innersta,

²¹ som till exempel onda tankar som leder till stöld, mord, otrohet i äktenskapet, begär efter det som tillhör andra,

²² ondska, bedrägeri, utsvävningar, avund, skvaller, högfärd och all annan dårskap.

²³ Allt detta kommer inifrån. Det är det som fördärvar er och gör er smutsiga inför Gud.

Jesus befriar en flicka från en ond ande

²⁴ Sedan lämnade Jesus Galileen och gick till trakten av hamnstaden Tyros. Han försökte hålla det hemligt att han hade kommit, men det lyckades inte. Som vanligt spreds nyheten om hans ankomst mycket snabbt.

²⁵ En kvinna som fått veta det kom genast till honom. Hon hade en flicka som var besatt av en ond ande, och hon hade hört om Jesus. Nu kom hon och kastade sig ner vid hans fötter

²⁶ och bad att han skulle befria flickan från den onde anden. Hon var inte jude, utan kom från Fenikien.

²⁷ Jesus sa till henne: Först måste jag hjälpa mina egna barn, judarna. Det är inte rätt att ta barnens mat och kasta den åt hundarna.

²⁸ Hon svarade: Det är sant, Herre. Men till och med valparna under bordet får äta av resterna från barnens måltid.

²⁹ Det är riktigt, det du säger, sa han. Jag har botat flickan. Gå därför hem. Den onde anden har lämnat henne!

³⁰ Och när hon kom hem, låg den lilla flickan stilla i sängen, och den onde anden var borta.

Man förvånas över alla underverk

³¹ Från Tyros gick Jesus till staden Sidon och sedan tillbaka till Galileiska sjön via Tiostadsområdet.

³² Där kom man till honom med en döv man, som också hade talsvårigheter, och man bad att han skulle lägga händerna på mannen och bota honom.

³³ Jesus ledde honom undan från folkhopen och satte fingrarna i mannens öron, spottade och rörde vid hans tunga.

³⁴ Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa: Öppna dig!

³⁵ Och ögonblickligen kunde mannen höra perfekt, och han talade klart och tydligt.

³⁶ Jesus förbjöd folket att berätta vad som hänt. Men ju mer han förbjöd dem, desto mer spred de ut nyheten.

³⁷ De tyckte det var ofattbart det som hade hänt och sa om och om igen: Inget är för svårt för honom! Han till och med botar dem som är döva och stumma!

Read full chapter