Jesus botar Petrus svärmor och många andra

¹⁴ När Jesus sedan kom hem till Petrus låg Petrus svärmor till sängs med hög feber.

¹⁵ Men så snart Jesus rörde vid hennes hand försvann febern, och hon steg upp och började laga mat till dem.

¹⁶ Samma kväll förde man flera andebesatta människor till Jesus. Och han drev ut de onda andarna med ett enda ord, och alla de sjuka blev botade.

¹⁷ Så uppfylldes Jesajas profetia: Han tog våra sjukdomar och han bar våra lidanden.

Att följa Jesus har sitt pris

¹⁸ När Jesus såg att det samlades mer och mer folk bad han lärjungarna att göra sig beredda att fara över till andra sidan sjön.

¹⁹ Då sa en av de judiska religiösa ledarna till honom: Mästare, jag vill följa dig vart du än går!

²⁰ Jesus svarade: Rävarna har lyor och fåglarna har bon, men Människosonen har ingen plats där han kan vila ut.

²¹ En annan av hans efterföljare sa: Herre, jag vill gärna följa dig, men låt mig först gå hem och begrava min far.

²² Jesus svarade honom: Följ mig och låt dem som lever utan Gud begrava sina döda.

Jesus visar att han är herre över vinden

²³ Sedan steg han i en båt och for över sjön tillsammans med lärjungarna.

²⁴ Plötsligt blåste en fruktansvärd storm upp med vågor högre än båten. Men Jesus sov.

²⁵ Då gick lärjungarna fram till honom och väckte honom och började ropa: Herre, hjälp oss! Vi sjunker.

²⁶ Men Jesus svarade: Varför är ni så rädda? Och varför har ni så svårt att tro? Sedan reste han sig upp och tillrättavisade vinden och vågorna, och stormen avtog och allt blev lugnt.

²⁷ Lärjungarna blev alldeles häpna. Vem är han, sa de till varandra, eftersom till och med vindarna och sjön lyder honom?

Jesus skickar onda andar in i en svinhjord

²⁸ När Jesus och hans lärjungar hade kommit över till andra sidan sjön, till gadarenernas område, kom två män som var besatta av onda andar emot dem. De bodde på gravplatsen och var så våldsamma att ingen vågade gå igenom hela det området.

²⁹ De började ropa till Jesus: Vad vill du oss, Guds Son? Du har ingen rätt att plåga oss än.

³⁰ En svinhjord gick och betade ett stycke därifrån,

³¹ och andarna tiggde och bad: Om du driver ut oss, så skicka då åtminstone in oss i den där svinhjorden.

³² Jesus sa till dem: Som ni vill, ge er iväg!Och de lämnade männen och for in i svinen, och hela hjorden rusade över klippkanten och drunknade i sjön.

³³ Då flydde herdarna till närmaste stad och berättade där om vad som hänt.

³⁴ Och hela befolkningen kom springande för att få se Jesus, och de bad honom gå därifrån och lämna dem ifred.

Read full chapter

Liknelsen om lantbrukaren som sådde säd

4 Återigen samlades en stor folkskara runt Jesus när han undervisade nere vid sjön. Han steg därför i en båt och satte sig ner och talade därifrån till människorna på stranden.

² Han undervisade dem som vanligt och med hjälp av exempel förklarade han för människorna vad Gud ville säga dem:

³ Lyssna! En lantbrukare bestämde sig för att så. När han sådde

⁴ föll några av sädeskornen vid vägkanten, och fåglarna kom och åt upp dem.

^5-6 Några korn föll där marken var stenig och där det fanns alltför lite jord. Säden växte snabbt upp, men snart vissnade den i den heta solen och dog. Rötterna fick nämligen inte någon näring i den grunda jorden.

⁷ Andra korn föll bland törnbuskarna som kvävde och hindrade säden från att växa upp och ge fullmogna ax.

⁸ Men några korn föll i god jord och gav igen trettio gånger så mycket som såtts, och en del sextio eller hundra gånger så mycket.

⁹ Hör noga på vad jag säger er!

Jesus förklarar liknelsen om sådden

¹⁰ När han senare var ensam med de tolv lärjungarna och med dem som följde honom frågade de: Vad betyder det som du berättade?

^11-12 Han svarade: Ni har fått veta hemligheten om Guds rike, men för dem som lever utanför riket berättas den med hjälp av bilder. Det är som profeten Jesaja säger: 'Fastän de både ser och hör, förstår de ingenting och de vänder inte heller om till Gud och får sina synder förlåtna.'

¹³ Men om ni inte förstår den här berättelsen om sädeskornen, hur ska ni då kunna begripa allt annat jag tänker berätta?

¹⁴ Den som ger Guds ord vidare är som lantbrukaren som sådde sin säd.

¹⁵ Med den hårda vägkanten där några sädeskorn föll menas de hårdhjärtade människor som hör Guds ord, men där djävulen genast kommer och försöker få dem att glömma det.

¹⁶ Den steniga marken är exempel på människor som lätt blir entusiastiska och genast tar emot Guds ord.

¹⁷ Men de tillåter inte Ordet att tränga in i sina liv. När de för sin tros skull möter problem och svårigheter eller blir förföljda ger de upp.

¹⁸ Marken, som är täckt med törnbuskar, är lik människor som lyssnar till Guds budskap och tar emot det,

¹⁹ men som genast låter vardagliga bekymmer, nöjen och begär efter allt förkväva det, så att de inte bär någon frukt.

²⁰ Men den goda jorden, den finns hos sådana människor som lyssnar till Guds ord och tar det till sig så att det bär frukt i deras liv, trettio, sextio och till och med hundra gånger mer än vad som såddes i deras hjärtan.

²¹ Sedan frågade han dem: När någon tänder en lampa, så ställer han väl inte en låda över den eller sätter den under sängen. Tvärtom! En lampa ställer man så att den kan lysa och vara till nytta.

²² Allt som nu är gömt kommer en dag att dras fram i ljuset, och det som fortfarande är hemligt ska var och en förstå.

²³ Tänk noga över det jag säger er och

²⁴ se till att de ord ni får höra leder till handling. Ju mer ni gör det, desto mer kommer ni att förstå vad jag säger till er.

²⁵ För den som har han ska få ännu mer. Den som alltså förstår mycket av det jag säger, han ska en gång förstå allt, men den som förstår lite, han kommer till slut inte att förstå någonting av det jag säger.

Liknelsen om sådden som växer

²⁶ Här följer en annan berättelse som förklarar Guds rike:En lantbrukare sådde säd på sin åker

²⁷ och gick sedan därifrån. Allteftersom dagarna gick började säden gro, och den växte utan hans hjälp.

²⁸ Jorden fick säden att gro, först trängde stråna fram, sedan formades axen och till slut mognade vetet.

²⁹ Då kom lantbrukaren med sin lie och skördade det.

Liknelsen om senapsfröet

³⁰ Sedan frågade Jesus: Hur ska jag beskriva Guds rike? Vilken bild ska jag använda för att visa er det?

^31-32 Jo, det är som ett litet senapsfrö. Fastän senapsfröet är det minsta av alla frön, så växer det när det kommer i jorden och blir större än alla andra växter med långa grenar där fåglarna kan bygga bon och få skydd.

³³ Jesus använde sig mycket ofta av bilder, så att folket bättre skulle förstå när han undervisade dem.

³⁴ Det gjorde han alltid då han talade offentligt till dem, men när han senare var ensam med lärjungarna förklarade han innebörden i dessa bilder för dem.

Jesus visar att han är herre över vinden

³⁵ När kvällen kom sa Jesus till lärjungarna: Kom, vi far över till andra sidan av sjön.

³⁶ Då lämnade de folket och steg i båten där han redan satt. När de så lade ut följde några andra båtar med.

³⁷ Men snart blåste en våldsam storm upp, och höga vågor slog in i båten så att den nästan blev full med vatten och började sjunka.

³⁸ Jesus låg och sov i båtens akter med huvudet mot en kudde. De väckte honom och ropade förtvivlade: Märker du inte att vi håller på att drunkna?

³⁹ Då reste han sig upp och befallde vinden och sjön att vara stilla. Då lade sig sjön, och det blev alldeles lugnt.

⁴⁰ Sedan frågade han lärjungarna: Varför blev ni så rädda? Tror ni fortfarande inte på mig?

⁴¹ Förskräckta viskade de till varandra: Vem är han? Både vinden och sjön lyder honom.

Jesus skickar onda andar in i en svinhjord

^1-2 När de kom fram till andra sidan sjön, till trakten av Gerasa, rusade en man fram just som Jesus steg ur båten. Han var besatt av en ond ande och levde bland de klipphålor som man använde som gravar.

^3-4 Han var så vild så att det inte ens gick att sätta handbojor på honom. Varenda gång man gjorde det - och det var ofta - så slet han sönder kedjorna och gick därifrån. Ingen vågade komma i närheten av honom.

⁵ Dag och natt höll han till bland gravhålorna eller irrade omkring uppe bland bergen och skrek och skar sönder sig själv med vassa stenar.

⁶ Medan Jesus ännu var långt ute på sjön, hade mannen sett honom. Nu kom han rusande och kastade sig ner på marken framför Jesus.

⁷ Låt mig vara ifred! skrek han så högt han kunde. Du är ju son till den högste Guden. För Guds skull pina mig inte!

⁸ Jesus hade nämligen befallt den onde anden att lämna mannen.

⁹ Vad heter du? frågade Jesus, och den onde anden svarade: Legion, för vi är många i den här mannen.

¹⁰ Och gång på gång bad de onda andarna: Kör inte bort oss härifrån, utan låt oss stanna här på platsen.

¹¹ Just då gick en stor svinhjord och bökade på berget ovanför sjön.

¹² Skicka iväg oss, tiggde då de onda andarna, så att vi kan fara in i de där svinen.

¹³ Och Jesus lät dem få som de ville. Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och hela hjorden störtade utför bergssluttningen ner i sjön och drunknade.

¹⁴ Då flydde de som vaktade svinen och sprang till städerna och byarna i närheten och berättade vad som hade hänt. Människor kom då rusande till platsen för att själva få se det med egna ögon,

¹⁵ och en stor folkskara samlades. Men när de såg mannen sitta där, klädd och vid sina sinnens fulla bruk, blev de rädda.

¹⁶ De som sett hur mannen hade blivit helad och vad som hände med svinen berättade det för alla,

¹⁷ och folket bad sedan Jesus att gå därifrån och lämna dem ifred.

¹⁸ Då gick han tillbaka till båten. Mannen, som varit besatt av andarna, frågade då Jesus om han fick följa med.

¹⁹ Men Jesus vägrade att ta med honom.Gå hem till dina vänner, sa han, och berätta för dem vilket stort under Gud har gjort med dig, och hur barmhärtig han har varit mot dig.

²⁰ Mannen gick därefter runt i Tiostadsområdet och berättade för alla om det stora under Jesus gjort med honom. Och man häpnade över hans berättelse.

Jesus botar en kvinna med blödningar och uppväcker en död flicka

²¹ När Jesus hade farit över med båten till andra sidan sjön, samlades en stor folkskara omkring honom på stranden.

²² Då kom en man, som hette Jairos och som var föreståndare för synagogan på platsen, och föll förtvivlad ner vid hans fötter

²³ och bad honom bota hans lilla dotter.Hon håller på att dö, sa han. Jag ber dig, kom och lägg dina händer på henne så att hon blir frisk igen.

²⁴ Jesus gick med honom följd av en väldig folkmassa som trängde på.

²⁵ I folksamlingen fanns en kvinna, som i tolv år lidit av inre blödningar.

²⁶ Hon hade plågats mycket under åren och behandlats av många läkare. Hon hade använt alla sina pengar för att bli frisk, men hade inte blivit bättre utan snarare sämre.

²⁷ Nu hade hon hört om alla de märkliga under Jesus hade gjort. Därför trängde hon sig fram bakom honom i folksamlingen och rörde försiktigt vid hans kläder.

²⁸ Hon tänkte nämligen: Om jag bara kan röra vid hans kläder kommer jag att bli frisk.

²⁹ Och så snart hon hade rört vid honom, stannade blödningen av och hon visste att hon var frisk.

³⁰ Jesus kände genast att helande kraft hade gått ut från honom, och han vände sig om och frågade: Vem rörde vid mina kläder?

³¹ Hans lärjungar sa till honom: Här tränger folk på från alla håll och så frågar du vem som rörde vid dig!

³² Men han såg sig omkring för att få veta vem det var som hade gjort det.

³³ Kvinnan blev förskräckt, och när hon förstod vad som hänt henne kom hon darrande fram och föll ner vid hans fötter och talade om vad hon hade gjort.

³⁴ Då sa Jesus till henne: Dotter, din tro har botat dig. Gå i frid. Du är fri från din sjukdom.

³⁵ Medan han fortfarande talade med henne kom några med bud från Jairos hem att det var för sent - hans dotter hade dött, och det var ingen idé längre att Jesus kom.

³⁶ Men Jesus som hörde vad de sa, sa till Jairos: Var inte rädd! Tro bara på mig.

³⁷ Så bad Jesus folkskaran bli kvar på platsen och tillät inte någon att följa med honom till Jairos hem utom Petrus och Jakob och Johannes.

³⁸ När de kom fram såg Jesus att det rådde stor förvirring i hemmet. Alla grät och klagade utan att kunna behärska sig.

³⁹ Då gick han in till dem och sa: Varför gråter ni och är så upprörda? Flickan är inte död, hon sover bara!

⁴⁰ Då hånskrattade de åt honom, men han bad dem alla att lämna huset. Sedan tog han med sig flickans mor och far och sina tre lärjungar och gick in i rummet där hon låg.

^41-42 Han tog henne vid handen och sa till henne: Res dig upp, min lilla flicka! Och flickan som var tolv år gammal reste sig upp och började gå omkring i rummet. Hennes föräldrar blev utom sig av förvåning,

⁴³ men Jesus förbjöd dem att berätta vad som hänt. Sedan sa han åt dem att ge henne något att äta.