Matteus 25-26

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Liknelsen om de tio brudtärnorna

25 På den dagen ska det vara med himmelriket som med tio unga flickor, som var tärnor vid ett bröllop och som tog sina lampor och gick för att möta brudgummen.

^2-4 Men bara fem av dem var kloka nog att fylla lamporna med olja, medan de andra fem var tanklösa och glömde det.

^5-6 När brudgummen blev sen lade de sig för att vila och somnade. Vid midnatt väcktes de av ett rop: 'Brudgummen kommer! Kom ut och välkomna honom!'

^7-8 Alla flickorna skyndade sig upp och gjorde i ordning sina lampor. Då tiggde och bad de fem, som inte hade någon olja, att de andra skulle dela med sig åt dem, eftersom deras lampor slocknade.

⁹ Men de andra svarade: 'Vi har inte så mycket att det räcker till er också. Gå i stället iväg till dem som säljer och köp det ni behöver!'

¹⁰ Men medan de var borta kom brudgummen, och de som hade tillräckligt med olja i sina lampor gick med honom in till bröllopsfesten, och dörren låstes.

¹¹ Efter en stund kom de fem andra tillbaka och ställde sig utanför dörren och ropade: 'Herre, öppna för oss!'

¹² Men då ropade han tillbaka: 'Gå er väg! Jag vet inte vilka ni är!'

¹³ Håll er därför vakna och var beredda för ni vet inte vilken dag eller vilken timme jag kommer tillbaka.

Liknelsen om de förvaltade pengarna

¹⁴ Hur det förhåller sig med himmelriket kan man också förstå av berättelsen om mannen som for utomlands. Han samlade sina tjänare och gav dem i uppdrag att förvalta hans förmögenhet medan han var borta.

¹⁵ Till den ene gav han fem tusen kronor, till den andre två tusen kronor och till den tredje tusen kronor, allt i proportion till deras förmåga. Sedan reste han.

¹⁶ Mannen som hade fått fem tusen kronor började genast köpa och sälja och tjänade snart ihop ytterligare fem tusen kronor.

¹⁷ Mannen med två tusen kronor gjorde likadant och tjänade ytterligare två tusen kronor.

¹⁸ Men mannen som fick tusen kronor grävde en grop i marken och gömde pengarna där för att de skulle vara i säkert förvar.

¹⁹ Efter lång tid kom deras arbetsgivare tillbaka från resan. Han kallade då på männen och bad dem redovisa pengarna.

²⁰ Den man som hade fått hand om fem tusen kronor gav honom tio tusen kronor.

²¹ Då berömde hans arbetsgivare honom för hans pålitlighet. 'Du har förvaltat denna summa väl

²² Sedan kom mannen som tagit emot två tusen kronor och redovisade: 'Du gav mig två tusen kronor att förvalta, och jag har fördubblat dem.'

²³ 'Utmärkt!

^24-25 Sedan kom mannen med de tusen kronorna och sa: 'Jag vet att du är en sträng man, och jag tänkte att hur mycket jag än tjänar så tar du det ifrån mig. Jag vågade inte att ge mig in i några som helst affärer. Därför grävde jag ner pengarna i jorden. Här får du dem tillbaka!'

²⁶ Men hans arbetsgivare svarade: 'Din late bedragare! Eftersom du visste att jag skulle kräva mer tillbaka än du hade fått,

²⁷ borde du åtminstone satt in pengarna på banken, så att jag hade kunnat få ränta på dem.

²⁸ Ta ifrån honom pengarna och ge dem till den man som har tio tusen kronor.

²⁹ För den som väl använder det han fått, ska få mer och han ska leva i överflöd. Men den ansvarslöse ska bli fråntagen till och med det lilla ansvar han har.

³⁰ Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta och skära tänder i sin förtvivlan.'

Den slutliga domen

³¹ Men när Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då ska han sätta sig på Guds tron.

³² Alla folk ska samlas inför honom, och han ska dela människorna i två grupper, som en herde skiljer fåren från getterna.

³³ Fåren ska han ställa på sin högra sida och getterna på sin vänstra.

³⁴ Sedan ska kungen säga till dem som står på den högra sidan: 'Kom, ni som min Far har välsignat, och gå in i det rike som från världens början gjorts i ordning åt er!

³⁵ Jag var hungrig, och ni gav mig mat. Jag var törstig, och ni gav mig vatten. Jag var en främling, och ni öppnade era hem för mig.

³⁶ Jag var naken, och ni gav mig kläder. Jag var sjuk, och ni tog hand om mig. Jag var i fängelse, och ni besökte mig.'

³⁷ Då kommer dessa rättfärdiga att svara: 'Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat? Eller törstig och gav dig något att dricka?

³⁸ Eller som främling och hjälpte dig? Eller naken och klädde dig?

³⁹ När såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?'

⁴⁰ Och kungen ska säga till dem: 'När ni gjorde detta för dessa mina minsta bröder gjorde ni det för mig!'

⁴¹ Därefter ska han vända sig till dem som står på den vänstra sidan och säga: 'Gå bort med er, ni förbannade, till den eviga eld som har gjorts i ordning åt djävulen och hans änglar.

⁴² För jag var hungrig, men ni gav mig ingen mat, jag var törstig, men ni gav mig ingenting att dricka.

⁴³ Jag var en främling, men ni vägrade att ge mig husrum. Jag var naken, men ni gav mig inga kläder. Jag var sjuk och i fängelse, men ni besökte mig inte.'

⁴⁴ Då ska de säga: 'Herre, har vi någonsin sett att du var hungrig eller törstig, eller att du var en främling, eller att du var naken eller sjuk eller i fängelse utan att vi hjälpt dig? '

⁴⁵ Och kungen ska svara: 'När ni vägrade att hjälpa den minste av dessa mina bröder, då vägrade ni att hjälpa mig.'

⁴⁶ Och de ska gå bort till evigt straff, men de som gjort Guds vilja ska leva för evigt.

De religiösa ledarna planerar att döda Jesus

26 När Jesus hade slutat sitt tal sa han till sina lärjungar:

² Som ni vet börjar påskhögtiden i övermorgon. Då ska Människosonen bli utlämnad och fastspikad på ett kors.

³ Samtidigt samlades översteprästerna och andra judiska ledare i översteprästen Kajafas palats

⁴ för att diskutera hur man i smyg skulle kunna gripa Jesus och döda honom.

⁵ Men inte under påskhögtiden, sa de till varandra, för det kan leda till upplopp.

En kvinna smörjer Jesus med dyrbar olja

⁶ Jesus gick nu till Betania för att gästa Simon som tidigare hade varit leprasjuk.

⁷ Medan han åt kom en kvinna in med en flaska dyrbar olja och hällde den över hans huvud.

^8-9 Lärjungarna blev upprörda och sa: Vilket slöseri med pengar. Oljan är ju värd en förmögenhet, och hon kunde ha sålt den och gett pengarna till de fattiga!

¹⁰ Jesus förstod vad de tänkte och sa: Varför kritiserar ni henne? Hon har gjort en god handling mot mig.

¹¹ Ni kommer alltid att ha de fattiga ibland er, men jag kommer inte att vara ibland er så länge till.

¹² Genom att hälla denna olja över mig har hon i verkligheten förberett min begravning,

¹³ och det hon gjort mot mig ska man för alltid komma ihåg överallt i hela världen där de goda nyheterna predikas.''

Judas går med på att förråda Jesus

¹⁴ Då gick Judas Iskariot, en av de tolv lärjungarna, till översteprästerna

¹⁵ och frågade: Hur mycket betalar ni mig för att få Jesus i era händer? De gav honom trettio silvermynt,

¹⁶ och från det ögonblicket väntade Judas på ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.

Lärjungarna gör i ordning påskmåltiden

¹⁷ På första dagen i påskhögtiden, då man i de judiska hemmen inte äter bröd som bakats med jäst, kom lärjungarna till Jesus och frågade: Var någonstans ska vi ordna med påskmåltiden?

¹⁸ Han svarade: Gå in i staden och sök upp den och den mannen och säg till honom: 'Vår Herre säger: Min tid är inne. Och i ditt hus vill jag äta påskmåltiden tillsammans med mina lärjungar.'

¹⁹ Lärjungarna gjorde som Jesus hade sagt, och de lagade till måltiden där.

Jesus och hans lärjungar äter den sista måltiden

^20-21 När han samma kväll åt med de tolv sa han: En av er ska förråda mig.

²² Alla blev djupt bedrövade, och en efter en frågade de: Inte är det väl jag?

²³ Han svarade: Det är en som doppar sitt bröd i fatet tillsammans med mig.

²⁴ Jag måste nämligen dö precis som profeterna sagt, men stackars den människa som förråder mig. Det hade varit bättre för den människan att hon aldrig hade blivit född.

²⁵ Då frågade Judas honom: Herre, inte är det väl mig du menar? Och Jesus svarade: Jo, det är det.

²⁶ Medan de åt tog Jesus en bit bröd och välsignade det och bröt det i bitar och gav till lärjungarna och sa: Ta det och ät, för detta är min kropp.

²⁷ Och han tog en bägare vin och tackade Gud och gav den till dem och sa: Drick av det, var och en,

²⁸ för detta är mitt blod, som bekräftar det nya förbundet mellan Gud och människa. Det ges till förlåtelse för mångas synder.

²⁹ Jag försäkrar er: jag ska inte dricka av detta vin igen förrän den dag då jag dricker det på nytt med er i min Fars rike.

Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom

³⁰ Och när de hade sjungit en lovsång tillsammans, gick de ut till Oljeberget.

³¹ Då sa Jesus till dem: I kväll kommer ni att överge mig allesammans, för det står i Skriften att Gud ska slå herden och att fårhjorden kommer att skingras.

³² Men när jag återvänt till livet, går jag till Galileen för att träffa er där.

³³ Petrus förklarade: Även om alla andra överger dig så kan du lita på mig.

³⁴ Jesus sa till honom: Sanningen är den att du denna natt ska förneka mig tre gånger innan ens tuppen hunnit gala i morgon bitti.

³⁵ Om jag till och med måste dö så gör jag det inte! försäkrade Petrus. Och alla de andra lärjungarna sa samma sak.

Jesus ber i Getsemane

³⁶ Sedan tog Jesus dem med sig till det ställe som kallas Getsemane. Där bad han dem sitta ner och vänta medan han gick lite längre bort för att be.

³⁷ Han tog med sig Petrus och Sebedaios två söner, Jakob och Johannes, och han greps av allt större ångest och förtvivlan.

³⁸ Jag är nära att bryta samman under den börda jag måste bära. Stanna kvar här och lämna mig inte ensam, sa han till dem.

³⁹ Han gick några steg längre bort och kastade sig ner på marken och bad: Far, om det är möjligt så bevara mig från detta lidande. Men inte som jag vill utan som du vill.

⁴⁰ Sedan gick han tillbaka till de tre lärjungarna och upptäckte att de sov. Petrus, ropade han, kunde du inte vaka med mig ens en timme?

⁴¹ Håll er vakna och be, så att frestelserna inte kommer att segra över er. Ni vill ju så gärna, men det är svårt för er.

⁴² Han lämnade dem än en gång för att be: Far! Även om jag inte kan undgå detta lidande är jag beredd att göra din vilja.

⁴³ När han kom tillbaka till dem såg han att de alltjämt sov.

⁴⁴ Han lämnade dem därför och bad för tredje gången med samma ord.

⁴⁵ Sedan återvände han till lärjungarna och sa: Vakna! Ni kan vila er en annan gång. Nu ska Människosonen överlämnas till onda människor.

⁴⁶ Res er och låt oss gå. Han som förråder mig är snart här!

Jesus blir förrådd och arresterad

⁴⁷ Medan han fortfarande talade kom Judas, en av lärjungarna, tillsammans med en stor skara människor. De var utsända av de judiska ledarna och var beväpnade med svärd och klubbor.

⁴⁸ Judas hade kommit överens med dem om att gripa den man han hälsade med en kyss.

⁴⁹ Judas kom nu direkt fram till Jesus och sa: Godafton, Mästare! och kysste honom häftigt.

⁵⁰ Jesus svarade: Min vän, gör vad du har kommit hit för. Då grep de andra honom.

⁵¹ En av männen som var med Jesus drog då fram ett svärd och högg av örat på översteprästens tjänare.

⁵² Stoppa undan ditt svärd, sa Jesus till honom. De som använder våld, kommer själva att falla offer för våld.

⁵³ Inser du inte att jag skulle kunna be min Far om tusentals änglar för att skydda oss, och han skulle omedelbart skicka hit dem?

⁵⁴ Men hur skulle då det uppfyllas som står i Skriften? Alltså måste allt ske.

⁵⁵ Sedan talade Jesus till soldaterna: Är jag en så farlig brottsling att ni var tvungna att beväpna er med svärd och klubbor för att kunna gripa mig? Varenda dag har jag predikat i templet och ni har inte gripit mig.

⁵⁶ Men också detta sker för att det som profeterna sagt ska gå i uppfyllelse.I samma ögonblick övergav alla lärjungarna honom och flydde.

Jesus förhörs av översteprästen Kajafas

⁵⁷ De som arresterat Jesus ledde honom sedan till översteprästen Kajafas hus, Dit kom också alla de judiska ledarna.

⁵⁸ Under tiden följde Petrus efter på avstånd, och lyckades ta sig in på gården till översteprästens hus. Där satte han sig ner tillsammans med vakterna för att se vad som skulle hända med Jesus.

⁵⁹ Översteprästen och hela domstolen var nu samlad. De sökte efter vittnen, som var villiga att vittna falskt om Jesus, så att man kunde väcka åtal mot honom och döma honom till döden.

^60-61 Men trots att det fanns många, som var villiga att vittna, motsa vittnena hela tiden varandra.Till slut förklarade två män: Den här mannen påstår att han kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen på tre dagar.

⁶² Då reste sig översteprästen och frågade Jesus: Har du sagt det, eller har du det inte?

⁶³ Men Jesus teg.Då sa översteprästen: I den levande Gudens namn kräver jag att du säger oss om du är Messias, Guds Son.

⁶⁴ Ja, sa Jesus, det är jag. Och från och med nu kommer ni att få se Människosonen sitta på Guds högra sida och komma på himlens skyar.

^65-66 Då slet översteprästen sönder sina kläder och ropade: Han hädar Gud! Behöver vi fler vittnen? Ni har alla hört honom säga det! Vad är er dom? De ropade: Döden! Döden! Döden!

⁶⁷ Sedan spottade de Jesus i ansiktet och slog honom med knytnävarna och hånade honom.

⁶⁸ Profetera för oss, du Messias! skrek de. Vem slog dig den här gången?

Petrus förnekar att han känner Jesus

⁶⁹ Medan allt detta pågick satt Petrus ute på gården. En flicka kom fram till honom och sa: Du var tillsammans med Jesus, och ni kommer båda från Galileen.

⁷⁰ Men Petrus protesterade högljutt. Jag vet inte ens vad du talar om, fräste han.

⁷¹ Senare lade en annan flicka märke till honom i porten och sa till dem som stod runt omkring: Den här mannen var tillsammans med Jesus från Nasaret.

⁷² Petrus nekade igen, och nu svor han på det: Jag känner inte ens den här mannen.

⁷³ Men efter en stund kom de män som stått där fram till honom och sa: Vi vet att du är en av hans lärjungar. Vi hör på din dialekt att du kommer från Galileen.

⁷⁴ Petrus började då förbanna och svära. Jag har aldrig sett den här mannen, sa han. Just då gol tuppen.

⁷⁵ Då kom Petrus ihåg vad Jesus hade sagt: Innan tuppen gal kommer du att förneka mig tre gånger. Och han gick förtvivlad ut och grät.