Añadir traducción en paralelo Imprimir Opciones de la página

Guds uppdrag till Josua

När Herrens tjänare Mose var död talade Herren med Josua, Nuns son, som hade varit Moses medhjälpare.

Nu är min tjänare Mose död, sa han. Nu är du den nye ledaren för Israel. Led mitt folk över floden Jordan in i det utlovade landet!

Jag säger till dig, som jag sa till Mose: 'Varje plats, var ni än går fram, ska bli en del av Israels land,

hela vägen från Negevöknen i söder till Libanons berg i norr, och från Medelhavet i väster till floden Eufrat i öster, hetiternas alla landområden inräknade'.

Ingen ska kunna sätta hinder i vägen så länge du lever, för jag ska vara med dig precis som jag var med Mose. Jag ska aldrig överge dig eller svika dig, när du behöver hjälp.

Var stark och modig, för du kommer att bli en framgångsrik ledare för mitt folk. De ska inta hela det land som jag lovade deras förfäder.

Du ska bara vara frimodig och stark, och du ska in i minsta detalj följa de lagar Mose gav dig, för om du gör det, kommer du att lyckas med allt du företar dig.

Påminn folket ständigt om dessa lagar, på samma sätt som du själv måste tänka på dem både dag och natt, så att du verkligen lyder dem! Det är nämligen bara då som du kommer att lyckas.

Ja, var frimodig och orädd! Lämna inget rum för fruktan och tvivel! Och kom ihåg att Herren, din Gud, är med dig vart du än går.

Josua förbereder folket

10-11 Då gav Josua alla Israels ledare följande instruktioner: Om tre dagar ska vi gå över floden och inta landet, som Gud har gett oss att bo i! Meddela folket detta och säg till dem att göra sig beredda.

12-13 Sedan sammankallade han ledarna för Rubens och Gads stammar och ena halvan av Manasses stam och påminde dem om vad Mose sagt till dem: Herren, er Gud, har gett er ett hemland här på östra sidan av floden Jordan.

14 Lämna hustrur, barn och boskap kvar här. Era män ska fullt beväpnade och utrustade leda de andra stammarna över floden och hjälpa dem att inta området på andra sidan,

15 och ni ska stanna kvar där tills de har segrat på alla fronter. Först därefter får ni slå er ner här på östra sidan av Jordan.

16 De gick då med på detta och lovade att underordna sig Josua som högste befälhavare.

17-18 Vi ska lyda dig på samma sätt som vi lydde Mose, försäkrade de. Och Herren, din Gud, ska vara med dig, som han var med Mose! Om någon, vem det än är, vägrar att lyda dina befallningar, så ska han dö. Därför kan du fortsätta att känna dig trygg och frimodig!

Rahab gömmer två män i sitt hus

I hemlighet sände Josua ut två spioner från Israels läger i Sittim. De skulle ta sig över floden och undersöka hur det såg ut på andra sidan, särskilt i Jeriko. De kom till ett värdshus, som drevs av en prostituerad kvinna som hette Rahab. De tänkte stanna där över natten,

men någon hade informerat kungen i Jeriko om att några israeliter, som misstänktes vara spioner, hade kommit dit.

Kungen sände då bud till Rahab:Männen är spioner, som har blivit hitskickade av de israelitiska ledarna för att lista ut hur de bäst ska kunna anfalla oss.

Men Rahab hade gömt männen och förklarade: De var här för ett tag sedan, men jag visste inte att de var spioner.

De lämnade staden när det blev mörkt, just som stadsportarna skulle stängas, och jag vet inte vart de tog vägen. Om ni skyndar er, kan ni nog hinna ifatt dem!

Men i själva verket hade hon gömt dem uppe på taket under en hög med växter som var utlagda på tork.

Kungens män gav sig iväg ända bort till Jordan för att leta efter de båda israelitiska männen, och under tiden hölls stadsportarna stängda.

Men innan de båda männen hade slagit sig till ro för natten, gick Rahab upp för att samtala med dem.

Jag förstår mycket väl att er Gud tänker ge er mitt land, sa hon till dem. Vi är alla rädda för er. Det räcker med att någon uttalar namnet Israel.

10 Vi har nämligen hört hur Herren gjorde en väg genom Röda havet åt er, när ni lämnade Egypten! Och vi vet vad ni gjorde med kungarna Sihon och Og, de båda amoreiska kungarna på östra sidan Jordan, och hur ni plundrade deras land och fullständigt utrotade folket.

11 Inte undra på att vi är rädda för er! Och när man hört sådana saker, har man inte så mycket mod kvar att man vågar börja strida mot er, för er Gud är himlens Gud och jordens Gud.

12-13 Nu vill jag be er om en sak: Svär nu vid er helige Guds namn, att ni låter mig såväl som mina föräldrar och mina syskon med familjer få leva, när ni intagit Jeriko. Det är inte mer än rättvist efter allt vad jag gjort för er.

14 Männen gick med på förslaget och svarade: Om du inte förråder oss, lovar vi att du och din familj ska få leva. Vi ska försvara dig med våra egna liv.

15 Eftersom hennes hus var beläget invid stadsmuren, firade hon ner dem genom fönstret med ett rep.

16 Fly upp i bergen, sa hon till dem.Håll er gömda där i tre dagar, tills männen som är ute och letar efter er har kommit tillbaka. Sedan kan ni fortsätta.

17-18 Men innan de gav sig iväg sa männen till henne: Vi kan inte ansvara för vad som händer med dig, om du inte låter ett rött rep hänga ner från fönstret som ett tecken till oss och ser till att dina föräldrar och syskon och övriga släktingar befinner sig inne i huset.

19 Om de ger sig ut på gatan kan vi inte ansvara för vad som händer, men vi lovar att ingen som finns i ditt hus ska dödas eller skadas.

20 Men om du förråder oss är vi inte längre bundna vid vårt löfte.

21 Vi är överens, svarade hon och sände iväg dem. Sedan knöt hon fast ett rött rep i fönstret och lät det hänga kvar där.

22 Spionerna gick upp bland bergen och stannade där i tre dagar, tills männen som förföljde dem hade återvänt till staden efter att ha letat överallt utmed vägarna utan framgång.

23 Då vände de båda spionerna tillbaka från bergsbygden, gick över floden och kom till Josua för att rapportera vad som hänt.

24 Det är uppenbart att Herren kommer att ge oss hela landet, förklarade de. Alla där borta är dödsförskräckta för oss.

Förbered er på Guds under

Tidigt följande morgon lämnade Josua och Israels folk Sittim, och gick till Jordans strand, där de slog läger i några dagar innan de skulle gå över floden.

2-4 På tredje dagen gick officerarna genom lägret och gav följande order: När ni ser prästerna bära iväg Guds ark, ska ni följa dem. Ni har aldrig tidigare varit där, dit vi nu ska gå, och därför ska de visa vägen. Men ni ska hålla er en kilometer bakom dem och arken, och se till att ni inte kommer närmare!

Sedan sa Josua till folket att gå igenom reningsceremonin och rena sig. I morgon ska Herren nämligen göra ett stort under, förklarade han.

Följande morgon gav Josua prästerna ordern: Ta arken och gå före oss! På det sättet började de vandringen.

I dag ska jag upphöja dig, sa Herren till Josua. Hela Israel ska förstå att jag är med dig precis som jag var med Mose.

Säg till prästerna som bär arken att de ska stanna i vattenbrynet.

Sedan talade Josua till allt folket och sa: Kom och hör vad Herren, er Gud, har sagt.

10 I dag kan ni få bekräftat att den levande Guden är mitt ibland er och att han verkligen ska driva ut kananeerna, hetiterna, hiveerna, perisseerna, girgaseerna, amoreerna och jebuseerna ur det land som ni snart ska inta.

11 Gud, som är Herre över hela jorden, ska låta sin ark leda er över floden!

Undret vid Jordan

12 Välj nu ut tolv män, en från varje stam, till ett särskilt uppdrag.

13-14 När prästerna som bär arken rör vid vattnet med sina fötter, ska vattnet i floden sluta att rinna, och det ska stanna upp som om det hölls tillbaka av en osynlig vägg!När folket skulle gå över floden och prästerna som bar arken skulle stiga ner i vattnet,

15-16 hände just detta. Uppe vid Adam, en stad som låg nära Saretan, stannade vattnet upp och reste sig som en vägg. Folket gick då över floden på en plats som låg mitt emot Jeriko,

17 och prästerna som bar arken stod på torr mark mitt i Jordan och väntade tills allt folket hade kommit över.

Minnesmärket vid Jordan

När allt folket hade kommit över floden sa Herren till Josua:

2-3 Säg till de tolv män, som utvalts från stammarna för sina särskilda uppdrag, att hämta var sin sten från den plats ute i floden där prästerna står för att resa ett monument av sten där ni slår läger i kväll.

Josua sammankallade då de tolv männen

och sa till dem att gå ut i floden precis där arken befann sig. Var och en av er ska hämta en sten och bära den på sina axlar. Tillsammans ska det alltså vara tolv stenar, en för varje stam.

Vi ska använda dem för att resa ett monument. När sedan era barn i framtiden frågar: 'Vad betyder detta minnesmärke?'

ska ni svara: 'Det är en påminnelse om hur vattnet i Jordan stannade upp, när arken bars över!' Detta monument ska vara en ständig påminnelse för Israel om detta underverk.''

Männen gjorde som Josua hade sagt till dem. De tog tolv stenar från flodens mitt - en sten för varje stam, precis som Herren hade sagt till Josua. De bar upp stenarna till lägerplatsen och byggde där ett monument.

Josua reste också ett monument av tolv stenar mitt ute i floden, just på den plats där prästerna stod, och det finns fortfarande kvar där.

10 Prästerna som bar arken stod kvar mitt ute i floden, tills alla de instruktioner som Josua fått av Herren genom Mose hade utförts. Under tiden hade alla hunnit vandra över floden,

11 och folket stod sedan och såg på när prästerna bar upp arken från floden.

12-13 Det var cirka 40.000 stridsberedda män som gick före folket, anförda av Rubens, Gads och halva Manasses stammar. Herrens armé tågade fram över slätterna mot Jeriko, på det sätt som Mose befallt.

14 Det var en fantastisk dag för Josua! Herren hade upphöjt honom inför allt folk i Israel. De höll honom lika högt som Mose, och de skulle komma att hysa djup respekt för honom under hela hans liv.

15-16 Det var nämligen Josua som Herren hade befallt att säga till prästerna som bar arken: Kom upp ur Jordan!

17 Josua gav alltså den ordern.

18 Och så snart prästerna kommit upp på stranden började vattnet forsa fram igen, och det steg tills det nått sin tidigare höga nivå, eftersom det var den tiden på året.

19 Detta under inträffade den tionde dagen i första månaden. På den dagen gick hela nationen över floden Jordan och slog läger i Gilgal öster om Jeriko,

20 och där restes de tolv stenarna från Jordan till ett monument.

21 Josua förklarade än en gång varför stenarna skulle finnas där: I framtiden, när era barn frågar varför de här stenarna finns här och vad som menas med dem,

22 då ska ni berätta för dem att de är en påminnelse om det märkliga undret när hela Israels folk gick över floden Jordan på torr mark!

23 Tala om för dem hur Herren, vår Gud, lät floden torka upp totalt inför våra ögon och lät den vara torr tills vi hade kommit över! Samma sak gjorde Herren för fyrtio år sedan vid Röda havet!

24 Han gjorde detta för att alla folk på jorden ska förstå att Herren är en mäktig Gud, och för att ni alla alltid ska tillbe honom.