Jeremia gråter över folket

9 Om jag hade tårar och kunde gråta, då skulle jag gråta dag och natt över de slagna bland mitt folk.

² Om jag ändå kunde gå bort och glömma dem och bo undangömd i öknen, för de är allesammans otrogna och falska.

³ De spänner sina tungor som bågar och skjuter iväg sina lögnpilar. De bryr sig inte alls om vad som är rätt. Det blir bara värre och värre, och mig vill de inte veta av, säger Herren.

⁴ Akta dig för din granne och för din bror! Alla utnyttjar varandra och sprider fruktansvärda lögner.

⁵ Med slipade tungor lurar och bedrar de varandra. De tröttar ut sig med alla sina synder.

⁶ De lägger missgärning till missgärning och lögn till lögn och vägrar envist att komma till mig, säger Herren.

⁷ Därför säger Herren, härskarornas Gud: Jag ska rena dem och pröva dem. Vad skulle jag annars kunna göra med dem?

⁸ Deras lögnaktiga tungor är ju som giftpilar. De talar så vänligt till sin medmänniska, medan de planerar ont mot henne.

⁹ Skulle jag inte straffa dem för sådana gärningar? frågar Herren. Skulle jag inte få hämnas på ett sådant folk?

¹⁰ Snyftande och gråtande pekar jag mot deras berg och betesmarker, som nu ligger öde utan en enda levande varelse. Borta är boskapens råmande. Fåglar och vilda djur finns inte så långt man kan se. Alla har flytt.

¹¹ Jag ska förvandla Jerusalem till en ruinhög och ett tillhåll för ökenrävar. Juda städer kommer att bli tomma och helt övergivna.

¹² Vem är så vis att han kan förstå det här? Var finns Herrens sändebud som kan förklara det? Varför har landet blivit en sådan ödemark, att ingen längre vågar resa igenom det?

¹³ Därför att mitt folk har övergett min lag och inte hört på mig, säger Herren.

¹⁴ I stället har de gjort vad som fallit dem in och tillbett Baalerna, precis som deras förfäder lärde dem.

¹⁵ Därför säger Herren, Israels Gud: Se, jag ska fylla dem med bitterhet och låta dem dricka gift.

¹⁶ Jag ska förskingra dem över hela världen, så att de får bo som främlingar i avlägsna länder. Och till och med där ska de bli förföljda med svärd ända tills jag har utplånat dem.

^17-18 Härskarornas Gud säger: Skicka efter gråterskor! Gör det nu! Gråt och sörj med många tårar!

¹⁹ Hör, Jerusalem gråter i förtvivlan: Vi är ruinerade! Olycka har kommit över oss! Vi måste lämna vårt land och våra hem!

²⁰ Hör Herrens ord, ni kvinnor som klagar! Lär era döttrar och era grannar att gråta.

²¹ Döden har smugit sig in och överraskat er. Barnen leker inte längre på gatorna, och de unga träffas inte längre på torgen.

²² Tala om för dem, säger Herren, att döda kroppar ska spridas ut som gödsel på fälten, som kärvar efter en som skördar, och att ingen vill begrava dem.

²³ Herren säger: Låt inte den vise mannen sola sig i sin vishet och inte heller den mäktige mannen i sin makt eller den rike i sin rikedom.

²⁴ Nej, den som vill berömma sig ska berömma sig av att han känner mig och förstår att jag är Herren, som är nådig, rättvis och rättfärdig. En sådan människa gläder jag mig åt.

^25-26 En tid kommer när jag ska straffa alla dem som är omskurna till kroppen men inte i anden, säger Herren. Egyptier, edomiter, ammoniter, moabiter och araber omskär sig, och till och med ni, Juda folk, gör det. Men om ni inte låter omskära era hjärtan och älskar mig, är er omskärelse inte mer värd än en hednisk sedvänja.

Herren är Skaparen

10 Hör Herrens ord, Israel:

^2-3 Lev inte som de som försöker läsa sitt öde och sin framtid i stjärnorna! Var inte som hedningarna rädda för och ha respekt för sådana förutsägelser. Allt detta är meningslöst och dåraktigt. De hugger ner ett träd och skär ut en avgud,

⁴ dekorerar den med guld och silver och spikar fast den någonstans, för att den inte ska falla omkull.

⁵ Sedan står deras gud som en hjälplös fågelskrämma i trädgården! Den kan inte tala, och man måste bära den eftersom den inte kan gå. Var inte rädd för sådana gudar, för de kan inte göra någon illa, och något gott förmår de ju inte heller.

⁶ Herre, det finns ingen annan Gud än du! Du är stor, och ditt namn har en sådan oerhörd makt.

⁷ Vem skulle inte frukta dig, du folkens kung? Du, som är den ende värd att frukta! Bland alla visa män på jorden och i alla världens kungariken finns det ingen som du.

⁸ De visaste män som tillber avgudar är dåraktiga.

⁹ De kommer med silvertackor från Tarsis och guld från Ufas och ger det till skickliga guldsmeder, som gör deras avgudar. Sedan klär de gudarna i kungliga mantlar som skickliga skräddare syr.

¹⁰ Men Herren är den ende sanne Guden, den levande Guden, den evige kungen. Hela jorden darrar för hans vrede, och nationer gömmer sig för honom.

¹¹ Säg så här till dem som tillber andra gudar: Era så kallade gudar, som inte har gjort vare sig himlarna eller jorden, ska inte bestå.

¹² Men vår Gud formade jorden i makt och vishet. Han satte varje stjärna på dess plats och spände ut himlarna.

¹³ Det är hans röst som hörs när mörka moln stiger upp och åskan dånar. Han låter dimma komma över jorden. Han sänder blixtar och får regn att falla, och han släpper ut vinden ur sina förråd.

¹⁴ Men dåraktiga människor, som saknar kunskap om Gud, bugar sig för sina avgudar. Det som dessa människor sysslar med är skamligt och rent bedrägeri. De ägnar sig åt gudar utan vare sig liv eller kraft.

¹⁵ Alla dessa gudar är värdelösa, idiotiska påhitt. De kommer att krossas samtidigt med dem som tillverkat dem.

¹⁶ Men Jakobs Gud är inte sådan. Han är den som har skapat allt, och Israel är hans utvalda folk. Herren, härskarornas Gud, är hans namn.

¹⁷ Packa ihop era tillhörigheter, säger han. Gör er beredda att ge er iväg! Snart börjar belägringen.

¹⁸ Plötsligt ska jag driva ut er ur det här landet och låta olyckor komma över er. Då ska ni till slut få känna på min vrede.

¹⁹ Mina sår är fruktansvärda. Min sorg är oerhörd. Min sjukdom är obotlig, men jag måste uthärda den.

²⁰ Mitt hem är borta. Mina barn har tagits ifrån mig, och jag kommer aldrig mer att få se dem. Det finns ingen kvar som kan hjälpa mig att bygga upp mitt hem igen.

²¹ Mitt folks herdar har tappat förnuftet. De följer inte längre Gud eller frågar efter hans vilja. Därför dukar de under och deras hjordar skingras.

²² Lyssna! Hör ljudet av de väldiga arméer som kommer från norr. Juda städer ska bli ett tillhåll för ökenrävar.

²³ Herre, jag vet att människan inte har makt att själv styra sitt liv eller välja sin väg.

²⁴ Rätta därför till det som är fel i mitt liv, Herre, men gör det med rättvisa och inte i vrede, för då kommer jag att dö.

²⁵ Töm ut din vrede över de folk som inte lyder dig. De har utplånat Israel och förvandlat hela landet till ödemark.

Påminnelse om förbundet

^1-3 Då talade Herren än en gång till Jeremia och sa:Påminn dem som bor i Juda och Jerusalem om att jag slöt ett förbund med deras förfäder och att det vilar en förbannelse över den människa som inte håller det!

⁴ När jag ledde dem bort från slaveriet i Egypten sa jag till dem: Om ni lyder mig och gör vad jag befaller er, ska ni och era barn vara mitt folk, och jag ska vara er Gud.

⁵ Därför, Israel, om du lyder mig ska jag hålla den ed som jag svurit med dina förfäder och låta dig behålla landet som flyter av mjölk och honung, det land som ni nu äger. Då svarade jag: Ja, låt detta ske, Herre!

⁶ Då sa Herren: Sänd ut det här budskapet på Jerusalems gator, gå från stad till stad i hela landet och säg: Kom ihåg den överenskommelse som era förfäder gjorde med Gud, och gör allt det som de lovade honom att de skulle göra.

⁷ För jag sa till era förfäder när jag ledde ut dem ur Egypten och har upprepat det gång på gång ända till i dag: Lyd alla mina befallningar!

⁸ Men era förfäder gjorde det inte. De ville inte ens lyssna. Var och en följde sin egen okuvliga vilja och sitt stolta hjärta. Eftersom de vägrade lyda lät jag dem möta de olyckor som finns beskrivna i förbundet.

⁹ Herren talade igen till mig och sa: Jag har upptäckt en sammansvärjning mot mig bland folket i Juda och Jerusalem.

¹⁰ De har vänt tillbaka till sina förfäders synder, genom att dyrka avgudar och vägra lyssna till mig. Förbundet som jag slöt med deras förfäder har brutits.

¹¹ Därför tänker jag låta olycka komma över dem, och de ska inte kunna fly undan, säger Herren. Hur de än ropar på barmhärtighet, ska jag inte lyssna till dem.

¹² Då kommer de att be till sina avgudar och tända offereldar åt dem, men dessa kan inte rädda dem när olyckans tid är inne.

¹³ Mitt folk, du har lika många gudar som det finns städer, och dina skamliga offeraltaren åt Baal finns utmed varje gata i Jerusalem.

¹⁴ Jeremia, be därför inte längre för folket. Gråt inte och be inte om nåd för dem! Jag kommer inte att lyssna till dem ens när de slutligen tvingas be mig om hjälp.

¹⁵ Vad har mitt älskade folk för rätt att komma till mitt tempel? Man har varit trolös och tillbett andra gudar. Kan löften och offer nu hindra min dom?

¹⁶ Herren brukade kalla dig sitt gröna olivträd, vackert att se och dignande av frukt, men nu har han sänt dina fiender att förstöra dig. De kommer att låta dig brinna och dina grenar kommer att brytas av.

¹⁷ När Israel och Juda tände offereld åt Baal gav Herren befallning om att det träd som han själv hade planterat skulle förstöras.

¹⁸ Sedan talade Herren med mig om alla deras planer och visade mig deras intriger.

¹⁹ Jag hade varit lika godtrogen som ett oskyldigt lamm på väg till slakt. Jag visste inte att de tänkte döda mig. Låt oss göra slut på den mannen och alla hans budskap, sa de. Låt oss döda honom, så att hans namn glöms bort för alltid.

²⁰ Men du Herre, härskarornas Gud, är rättvis. Se på dessa människors motiv. Jag vänder mig till dig för att få rättvisa.

^21-22 Herren svarade: Männen i Anatot, de som säger till dig att inte profetera i Herrens namn om du inte vill bli dödad, ska själva straffas med döden. Deras unga män ska dö i strid. Deras döttrar och söner ska svälta.

²³ Inte en enda av dem ska överleva, för jag ska låta olycka komma över dem när deras tid är inne.

6 Kristna slavar ska visa sina ägare respekt, så att inte Guds namn och den kristna tron blir förlöjligade.

² Att en slavägare är kristen ger inte hans slavar rätt att ta det lugnt. Snarare bör de arbeta desto flitigare, eftersom han är en broder i tron som vill deras bästa, och som får hjälp genom deras arbete.Undervisa om dessa sanningar, Timotheos, och uppmana alla att leva efter dem.

Undvik ordstrider och längtan efter rikedom

³ Även om några kanske förnekar dem står de i överensstämmelse med Jesu Kristi sunda lära och den är grunden för ett verkligt liv med Gud.

⁴ De som säger något annat visar bara att de är högfärdiga och förstår inte vad de talar om. De diskuterar i all oändlighet vad Kristi ord egentligen betyder och de ställer till gräl, som för med sig avundsjuka och vrede. Resultatet av det blir förolämpningar, anklagelser och misstänkliggöranden.

⁵ Dessa människor, vars sinnen är förmörkade av synden, vet inte vad sanningen är. För dem är Guds ord bara något att tjäna pengar på. Håll dig borta ifrån dem!

⁶ Önskar du att bli verkligt rik? Det är du redan, om du lever med Gud och nöjer dig med vad du har.

⁷ Vi hade faktiskt inget med oss när vi kom till denna världen, och vi kan inte ta med oss en enda sak när vi dör.

⁸ Därför bör vi vara fullständigt nöjda bara vi har vad vi behöver när det gäller mat och kläder.

⁹ Människor som vill bli rika kan göra vad som helst för att skaffa pengar. Men de blir då offer för ogudaktiga handlingar som skadar dem och som slutligen sänder dem till helvetet.

¹⁰ För kärleken till pengar är första steget till alla slags synder. En del människor har till och med vänt sig bort från Gud på grund av sitt penningbegär, och därför har de vållat sig själva mycket lidande.

Personliga förmaningar

¹¹ Timotheos, du är en gudsman! Fly bort från allt detta onda och arbeta i stället för det som är rätt och gott. Lita på Gud och älska andra människor. Lär dig att ha tålamod och var vänlig.

¹² Fortsätt att kämpa för Gud. Håll fast vid det eviga liv som han har kallat dig till och som du på ett så frimodigt sätt bekänt inför många vittnen.

¹³ Inför Gud, som ger liv åt alla, och inför Jesus Kristus, som utan rädsla vittnade inför Pilatus, befaller jag dig:

¹⁴ Gör allt som Gud har sagt till dig, så att du förblir fläckfri och ren till den dag då vår Herre Jesus Kristus återvänder.

¹⁵ För när tiden är inne ska Gud låta Kristus träda fram i härlighet. Ja, Gud ska göra detta, vår välsignade och allsmäktige Gud, kungarnas kung och herrarnas herre,

¹⁶ han som aldrig kan dö och som bor i ett ljus så starkt att ingen mänsklig varelse kan närma sig honom. Ingen människa har någonsin sett honom och kommer inte heller att kunna göra det. Honom tillhör äran och makten och väldet i evighet. Amen.

¹⁷ Säg till dem som är rika att inte vara högfärdiga och att inte lita på pengar som plötsligt kan mista sitt värde. De ska i stället lita på den levande Guden, som alltid ger oss rikligt av allt vi behöver.

¹⁸ Säg åt dem att använda sina pengar till att göra gott. De bör vara rika i goda gärningar och med glädje ge åt dem som behöver. De ska alltid vara beredda att dela med sig till andra av vad Gud har gett dem.

¹⁹ På det sättet kommer de att samla rika skatter åt sig i himlen. Det är den enda trygga investeringen för evigheten!

²⁰ Timotheos, försumma inte något av det som Gud har anförtrott åt dig att göra. Håll dig borta från meningslösa diskussioner med dem som skryter om sin kunskap och därmed bevisar att de inte har den.

²¹ En del av dem saknar det mest betydelsefulla i livet - de känner inte Gud. Nåd åt er alla.HälsningarPaulus