Herrens folk är hans vingård

5 Nu ska jag sjunga en sång om min älskades vingård.Min älskade hade en vingård på en mycket bördig kulle.

² Han plöjde upp den, tog bort all sten och planterade vin av allra bästa slag. Han byggde ett vakttorn och ett presskar. Sedan förväntade han sig en rik skörd, men skörden blev inte alls som han väntat sig.

³ Ni män i Jerusalem och Juda, nu ska ni döma mellan mig och min vingård!

⁴ Vad hade jag kunnat göra mer för den? Varför gav den dålig frukt i stället för god?

⁵ Jag ska riva ner staketen och låta vingården bli nertrampad av boskap och får.

⁶ Jag tänker inte beskära träden eller hacka upp jorden utan låta tistlar och törnen få växa fritt. Jag ska be molnen att inte längre sända regn.

⁷ Det här är en berättelse om Guds folk. De är vingården jag talade om. Israel och Juda är den plantering han älskade! Han väntade sig en skörd av rättvisa, men fann i stället blod och död. Han väntade rättfärdighet, men hörde bara ropen från människor i nöd.

⁸ Ni köper upp hus efter hus och lägger fält till fält, så att andra inte får någonstans att bo. Ni blir ensamma kvar.

⁹ Men Herren, härskarornas Gud, har bestämt ert öde. Med mina egna öron har jag hört honom säga: Många vackra hus ska ligga öde.

¹⁰ En stor vingård ska inte ge mer än några liter vin! Av det utsäde som sås ska man bara få en tiondel tillbaka.

¹¹ Det blir synd om er som går upp tidigt på morgonen för att sitta och dricka till långt fram på nätterna!

¹² Ni ordnar med vacker musik till era dryckesfester. Men ni har inte något som helst intresse för Herren och hans verk.

¹³ Därför ska jag skicka bort er alla i fångenskap. Ni bryr er inte om vad jag har gjort för er. Alla era främsta ska dö av hunger, och många ska dö av törst.

¹⁴ I dödsriket ser man med förväntan fram mot att ta emot det läckra Jerusalem. Mäktiga män jämsides med enkelt folk, alla kommer att uppslukas av dödens käftar.

¹⁵ På den dagen ska den högfärdige trampas ner i smutsen, den stolte ska bli förödmjukad,

¹⁶ men Herren, härskarornas Gud, är upphöjd över allt detta. Han ensam är helig, rättfärdig och god.

¹⁷ På den tiden ska fårhjordarna finna sin föda bland ruinerna av de rikas egendom.

¹⁸ Ve dem som inte kan skilja sig från sitt ogudaktiga liv.

¹⁹ De till och med förlöjligar den Helige och utmanar Herren att straffa dem. Skynda dig och straffa oss, Herre! säger de. Vi vill se vad du kan göra!

²⁰ De förväxlar det goda med det onda. De gör svart till vitt och vitt till svart, surt till sött och sött till surt.

²¹ Ve dem som är visa och kloka i sina egna ögon!

²² Ve dem som är 'hjältar' när det gäller att dricka och skryta med hur mycket de tål.

²³ De tar mutor för att förändra rättvisan. De låter den skyldige gå fri och sätter den oskyldige i fängelse.

²⁴ Därför kommer Gud att gå tillrätta med dem och bränna upp dem som hö. Deras rötter ska ruttna ock deras blommor vissna, för de har förkastat Guds lagar och föraktat ordet från Israels Helige.

²⁵ Det är därför Herrens vrede är så stor mot hans folk. Det är därför han har sträckt ut sin hand för att straffa dem. Bergen kommer att darra, och hans folks döda kroppar kommer att kastas ut som avfall på gatorna. Men trots detta upphör inte hans vrede. Fortfarande kommer hans hand att vila tung över dem.

²⁶ Han ska sända en signal till de länder som ligger långt borta. Han ska vissla på dem som finns vid jordens ändar, och de ska genast skynda sig till Jerusalem.

²⁷ De ska inte bli trötta, stappla eller stanna. Deras bälten är spända och deras skoremmar starka. De skyndar framåt utan att vila eller sova.

²⁸ Deras pilar är vassa och deras bågar spända. Gnistor flyger från hästarnas hovar, och vagnshjulen viner som vinden.

²⁹ De ryter som lejon och griper tag i sitt byte. De besegrar mitt folk och för bort det i fångenskap, utan att någon kan rädda det.

³⁰ De ryter åt sina offer som havet ryter. Över hela Israel ligger ett täcke av mörker och sorg, och himlen är svart.

Herren kallar Jesaja

6 Det år då kung Ussia dog, såg jag Herren! Han satt på en hög tron, och templet var fyllt av hans härlighet.

² Omkring honom svävade sexvingade serafer. Med två av vingarna täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter och med två flög de.

³ De ropade till varandra: Helig, helig, helig är härskarornas Gud, hela jorden är full av hans härlighet.

⁴ Ljudet av deras röster fick templets grund att skaka, och plötsligt fylldes hela helgedomen av rök.

⁵ Då utbrast jag: Jag går under, för jag är en syndare med orena läppar och tillhör ett folk med orena läppar, och jag har sett kungen, härskarornas Gud.

⁶ Då flög en av seraferna fram till altaret och hämtade ett glödande kol med en tång.

⁷ Han rörde med det vid mina läppar och sa: Jag förklarar dig 'icke skyldig'. Nu när kolet har vidrört dina läppar har alla dina synder blivit dig förlåtna.

⁸ Sedan hörde jag Herren fråga: Vem ska jag sända som budbärare till mitt folk? Vem vill gå? Herre, jag vill gå! svarade jag. Sänd mig!

⁹ Han svarade: Ja, du ska gå. Och så här ska du säga till mitt folk: 'Fastän ni får höra mina ord gång på gång, förstår ni dem inte. Fastän ni ser mig göra det ena undret efter det andra, fattar ni ändå inte vad de betyder'.

¹⁰ Fördunkla deras förstånd och stäng deras öron och ögon. Jag vill varken att de ska se, höra eller förstå eller att de ska vända sig till mig för att bli botade.

¹¹ Herre, hur länge dröjer det tills de är beredda att lyssna? frågade jag. Han svarade: Det kommer inte att ske förrän deras städer ligger i ruiner utan överlevande, fälten är skövlade och

¹² alla har blivit bortförda som slavar till avlägsna länder och hela Israel ligger övergivet!

¹³ Men en tiondel ska överleva, och fastän Israel blir intaget och förstört gång på gång, ska det vara som ett träd som visserligen huggits ner men vars stubbe fortfarande lever och kan skjuta nya skott.

1 Kära kristna vänner i Efesos, ni som alltid är trogna Herren!Detta brev kommer till er från Paulus, som är utvald av Gud till att vara Jesu Kristi budbärare.

² Jag önskar er all välsignelse och frid från Gud, vår Far, och Jesus Kristus, vår Herre.

Guds oerhörda godhet

³ Vi tackar och lovprisar Gud, Herrens, Jesu Kristi, Far, som har gett oss himlens alla välsignelser, därför att vi tillhör Kristus.

⁴ För länge sedan, redan innan han skapade världen, valde Gud ut oss till att bli hans egendom. Vi skulle tillhöra honom och vara hans egna. I hans ögon skulle vi vara heliga och utan minsta fel och leva omslutna av hans kärlek.

⁵ Det har ända från början varit hans bestämda avsikt att göra oss till medlemmar i sin egen familj genom att sända Jesus Kristus till oss för att han skulle dö för oss. Och han gav sitt liv därför att han själv ville det!

⁶ Låt oss lovprisa Gud för hans underbara nåd mot oss, och för den kärlek som han alltid visar oss, därför att vi tillhör hans älskade Son.

⁷ Så gränslöst älskar han oss, att han har tagit bort alla våra synder genom sin Sons blod, och genom honom är vi frälsta.

⁸ Han har låtit sin nåds rikedom strömma ner över oss, och han förstår oss så väl och vet alltid vad som är bäst för oss.

⁹ Gud har för oss avslöjat sin hemliga plan att sända Kristus ? den plan som han av barmhärtighet fattade beslut om för länge sedan.

¹⁰ När tiden är inne ska han föra oss alla tillsammans var vi än befinner oss, i himlen eller på jorden, för att vara hos Kristus i evighet.

¹¹ Vi är från början utvalda till att tillhöra Kristus i överensstämmelse med vad Gud redan för länge sedan bestämt. Vi är alltså Guds barn och ska ärva hans rikedomar.

¹² Guds syfte med detta var att vi judar, som var de första att tro på Kristus, skulle lovprisa honom och ge honom äran för allt det underbara han gjort för oss.

¹³ Alla ni andra har också lyssnat till sanningens ord - de goda nyheterna om hur man blir frälst ? och ni tror på Kristus. Därför har Gud satt sin stämpel på er, som ett bevis på att ni tillhör Kristus. Det skedde när ni tog emot den helige Ande, som för länge sedan hade blivit lovad till alla kristna.

¹⁴ Hans närvaro inom oss är Guds garanti för att han verkligen ska ge oss allt som han har lovat. Andens stämpel på oss betyder att Gud redan har köpt oss, och att han garanterar att han ska föra oss hem till sig. Detta är ännu ett skäl för oss att lovprisa vår underbare Gud.

Paulus bön för de troende i Efesos

^15-17 Sedan jag fått höra om er starka tro på Herren Jesus och om den kärlek ni har till alla de kristna har jag inte kunnat sluta att tacka Gud för er skull. Jag ber alltid för er, särskilt att Gud, Herrens, Jesu Kristi, underbare Far, ska ge er vishet, så att ni klart kan se och verkligen förstå vem Kristus är och allt det han har gjort för er.

¹⁸ Jag ber att ni ska vara öppna för hans vishet, så att ni kan se något av den framtid som han har kallat er till att dela med honom. Jag vill att ni ska förstå hur rika vi har blivit genom det som Kristus har gjort för oss.

¹⁹ Jag ber att ni ska inse hur otroligt stor hans makt är att hjälpa dem som tror på honom.

²⁰ Det är samma mäktiga kraft som uppväckte Jesus från de döda och satte honom på hedersplatsen vid Guds högra sida i himlen,

²¹ högt över alla andra kungar och härskare, regeringar och ledare. Ja, mycket högre än någon annan, både i denna världen och i den som ska komma.

²² Allting är underställt honom, och Gud har gjort honom till överhuvud för församlingen, som

²³ är hans kropp och som är uppfylld av honom själv. Han är skaparen och den som uppehåller allting i himlen och på jorden.