A A A A A
Bible Book List

Jesaja 49-53 Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Herrens tjänare ett ljus för världen

49 Lyssna till mig, alla ni avlägsna länder! Herren kallade mig innan jag var född. Redan när jag var i moderlivet kallade han mig vid mitt namn.

Gud ska göra mina domsord skarpa som svärd. Han har gömt mig i skuggan av sin hand. Jag är som en vass pil i hans koger.

Du är min tjänare, sa han till mig, en Guds furste med makt, och du ska förhärliga mig.

Men mitt arbete för dem tycks vara alldeles förgäves, svarade jag. Jag har slösat mina krafter på dem utan något gensvar. Men jag överlämnar allt åt Gud, och min lön finns hos honom.

Och nu, säger Herren, han som gjorde mig till sin tjänare redan innan jag var född, som gav mig uppdraget att ge honom hans folk Israel tillbaka och som har gett mig förtroende och kraft att utföra detta uppdrag:

Du ska göra mer än bara upprätta Israel åt mig. Jag ska göra dig till ett ljus för alla världens nationer så att du kan förmedla min frälsning också till dem.

Herren, befriaren och den Helige i Israel, säger till den som är övergiven och föraktad av människor och till den som jordens regenter trampar under sina fötter: Kungar ska resa sig när du går förbi, och furstar ska buga sig inför dig därför att Herren har utvalt dig. Han, den trofaste Herren, den Helige i Israel, utväljer dig.

Herren ska trösta sitt folk

8-9 Herren säger: Du har gjort din begäran i rätt ögonblick. Jag ska bevara dig från ond, bråd död och genom dig ingå ett förbund med alla folk. Jag ska ge dig ett tecken och ett löfte, som visar att jag ska återupprätta Israels land och återlämna det åt dess eget folk igen. Genom dig säger jag till mörkrets fångar: 'Kom ut! Jag ger er frihet!' De ska vara mina får och beta på grönskande ängar och gräsklädda höjder.

10 De ska aldrig vara hungriga eller törstiga. Den heta solen och den brännande ökenvinden ska aldrig mer nå dem. Herren ska i sin stora nåd leda dem utmed svalkande vattendrag.

11 Jag ska göra bergen till jämn mark framför dem, och vägarna ska gå fram högt ovanför dalarna.

12 Mitt folk ska vända tillbaka långt bortifrån, från norr och väster och söder.

13 Sjung av glädje, ni himlar, och ropa högt, du jord! Stäm upp en sång, ni berg, för Herren har tröstat sitt folk och ska ha medlidande med det.

14 Ändå säger de: Herren övergav oss, han har glömt bort oss.

15 Men det är inte så! Kan en mor glömma bort sitt lilla barn och låta bli att älska sin egen son? Även om något sådant skulle kunna ske, ska jag i alla fall inte glömma er.

16 Jag har skrivit ditt namn i min hand, och framför mina ögon har jag alltid en bild av Jerusalems murar.

17 Snart kommer de som ska bygga upp staden, och de ska jaga bort dem som ödelagt den.

18 Se er omkring bara! Alla ska komma tillbaka hem. De ska vara som juveler i en bruds utsmyckning.

19 Till och med de mest avfolkade delarna av ert övergivna land ska bli befolkade, och de fiender som hade er som slavar ska vara långt borta.

20 Generationer som fötts i landsflykt ska komma tillbaka och säga: 'Vi behöver mer utrymme! Det är fullt överallt!'

21 Då ska du tänka: 'Vem är det som gett mig allt det här? De flesta av mina barn dödades, och de övriga fördes bort i fångenskap och lämnade mig här ensam. Vem är det som fött och fostrat dem åt mig?'

22 Herren Gud säger: Jag ska ge ett tecken åt hedningarna, och de ska bära dina söner i sina armar och föra dem tillbaka till dig. Dina döttrar ska de bära på sina axlar.

23 Kungar och drottningar ska tjäna dig. De ska ge dig vad du behöver. De ska buga sig till jorden för dig och slicka dammet från dina fötter. Då ska du förstå att jag är Herren. De som tror på mig ska aldrig komma på skam.

24 Vem kan rycka bytet ur en mäktig mans hand? Vem kan ge en tyrann order om att släppa sina fångar?

25 Men Herren säger: Till och med fångarna hos de mäktigaste härskarna ska bli fria, för jag ska kämpa mot dem som strider mot dig, och jag ska rädda dina barn.

26 Jag ska mätta dina fiender med deras eget kött, och de ska bli druckna av sitt eget blod. Hela världen ska förstå att jag, Herren, är din frälsare och befriare, den Mäktige i Israel.

Herrens lydige tjänare

50 Herren frågar: Sålde jag er till mina fordringsägare? Är det därför ni inte är här? Är er mor borta därför att jag skilt mig från henne och skickat bort henne? Nej, ni sålde er själva för era synders skull, och er mor togs som betalning för era skulder.

Var jag alltför svag för att rädda er? Är det därför mitt hus är tyst och tomt, när jag kommer hem? Har jag inte längre makt att hjälpa? Nej, det är inte anledningen, för jag kan befalla havet att torka ut! Jag kan förvandla floderna till öknar så att fisken dör av brist på vatten.

Jag är den som sänder mörkret över himlen.

Herren Gud har gett mig visdomens ord så att jag kan förstå vad jag ska säga till alla dessa uttröttade människor. Morgon efter morgon väcker han mig och öppnar mitt förstånd, så att jag kan förstå hans vilja.

Herren Gud har talat till mig, och jag har lyssnat. Jag gör inte uppror och vänder mig inte bort.

Jag vänder min rygg mot piskan och mina kinder mot dem som rycker mig i skägget. Man spottar mig i ansiktet, men jag drar mig inte undan skammen.

Därför att Herren, min Gud, hjälper mig, ska jag inte bli förskräckt. Jag har gjort min panna hård för att kunna göra hans vilja, och jag vet att jag ska segra.

Han som ger mig rättvisa är nära. Vem vågar strida mot mig nu? Var finns mina fiender? Låt dem träda fram!

Herren Gud är för mig! Vem ska kunna säga att jag är skyldig? Alla mina fiender ska skingras framför mig som malätna kläder faller sönder!

10 Vilka bland er fruktar Herren och lyder hans tjänare? Om någon vandrar i mörker utan det minsta ljus, låt honom då lita på Herren och stödja sig på sin Gud!

11 Men ni, som bor i ert eget ljus och värmer er vid egen eld i stället för vid Guds, kommer att få mycket bekymmer.

Vakna upp och frukta Herren

1-2 Hör på mig, alla ni som hoppas på hjälp och som söker Herren! Tänk på den klippa ni blev uthuggna ur! Ja, tänk på era förfäder Abraham och Sara, som ni härstammar från. Ni bekymrar er för att ni är så små och så få, men Abraham var bara en, när jag kallade honom. När jag välsignade honom, blev han stamfar till ett stort folk.

Så ska Herren välsigna Israel igen och göra dess öknar blomstrande. Dess öde vildmark ska bli lika vacker som Edens trädgård. Fröjd och glädje, tacksägelse och lovsång ska fylla landet.

Lyssna, mitt folk, lyssna Israel, för jag ska se till att rätten segrar.

Min nåd och min rättvisa kommer snart. Din frälsning är på väg. Jag ska härska över folken. De ska vänta på mig och längta efter mig.

Se mot himlen och ge akt på jorden. Skyarna ska försvinna som rök, jorden ska nötas ut som gamla kläder och dess invånare ska dö som flugor. Men min frälsning ska vara i evighet. Min rättfärdighet ska aldrig svika.

Hör på mig, ni som kan skilja på rätt och orätt och som gömmer min lag i era hjärtan! Var inte rädda för människors förakt och förtal.

De ska försvinna som malätna kläder och maskäten ull. Men min rättvisa och barmhärtighet ska vara för evigt, och min frälsning från generation till generation.

Vakna upp, Herre! Res dig och kläd dig med makt! Vakna upp och var som under de dagar när du slog Egypten, Nilens drake!

10 Är du inte densamme i dag, den mäktige Guden som torkade ut havet och gjorde en väg genom det för det folk som du befriat?

11 Den tid kommer, när de som Gud befriat ska komma hem igen. Sjungande av glädje och lycka ska de komma till Jerusalem, och sorg och bedrövelse ska vara borta för alltid.

12 Ja, jag är den som tröstar er och ger er all denna glädje. Vad har ni då för anledning att vara rädda för vanliga, dödliga människor, som vissnar bort och försvinner som gräset?

13 Och ändå fruktar ni inte Gud, er Skapare. Ni har glömt bort honom, han som strödde ut alla stjärnorna över himlen och som skapade jorden. Ska ni leva i ständig fruktan för människors förtryck och varje dag våndas under deras vrede?

14 Snart, ja mycket snart, ska ni slavar bli befriade. Fängelse, svält och död ska inte bli ert öde.

15 Jag är Herren, er Gud, härskarornas Gud, som gjorde en torr väg för er rakt genom havet, mellan de rytande vågorna.

16 Jag har lagt mina ord i er mun och bevarat er trygga i min hand. Jag placerade stjärnorna där de skulle vara, och jag formade jorden. Jag är den som säger till Israel: Du tillhör mig!

17 Vakna upp, vakna upp, Jerusalem! Du har druckit tillräckligt av Herrens vrede. Du har tömt skräckens och förtryckets bägare i botten.

18 Inte en enda av dina söner är kvar i livet för att hjälpa dig eller ge dig råd hur du ska handla.

19 Dubbel olycka har blivit ditt öde, förödelse och undergång, hungersnöd och svärd. Vem finns kvar som kan visa medlidande? Vem finns kvar som kan trösta dig?

20 Dina söner har dukat under och ligger på gatorna, som villebråd fångat i nät. Herren har gjutit ut sin vrede och tillrättavisat dem.

21 Men hör nu här, ni som är plågade och har så många svårigheter, ni som är som i dvala, fast ni inte är berusade av vin.

22 Detta är vad Herren säger, Herren, er Gud, som har omsorg om sitt folk: Jag tar bort denna fruktansvärda bägare från dig. Du ska inte längre behöva dricka min vrede.

23 Men jag ska i stället sätta den bägaren i händerna på dem som plågade dig och trampade ner dig i gruset.

Herren ska föra hem sitt folk

52 Vakna upp, vakna upp, Jerusalem, och kläd dig i makt från Gud! Ta på dig dina strålande kläder, Sion, du heliga stad! Syndare ska inte längre få gå in genom dina portar.

Res dig upp ur dammet, Jerusalem! Bryt loss kedjorna från din hals, du fångna dotter Sion!

För Herren säger: När jag sålde er och lät er gå i landsflykt, begärde jag inte något pris för er av era förtryckare. Nu kan jag ta er tillbaka och inte vara skyldig dem något!

Mitt folk har plågats utan orsak av Egypten och Assyrien, och jag vill befria det.

Och vad ska jag nu göra? frågar Herren. Varför har mitt folk blivit slavar och förtryckta utan anledning? De som härskar över dem ger uttryck för sin glädje, och mitt namn blir hädat dag efter dag.

Jo, jag ska uppenbara mitt namn för mitt folk, och de ska lära känna kraften i det namnet. Då ska de äntligen förstå att det är jag, Herren, som talar till dem.

Det är underbart att få ta emot bud från den som kommer med det glada budskapet om frid och frälsning, och med beskedet att det är Israels Gud som är kung!

Vakterna ropar och sjunger av glädje. Framför sina ögon ser de Herren återvända till Sion.

Nu ska Jerusalems ruiner stämma upp en glädjesång, för Herren har tröstat sitt folk, och han har befriat Jerusalem!

10 Herren har visat sin starka och heliga arm för alla folk. Jordens alla ändar ska se vår Guds frälsning.

11 Skynda er ut! Lämna era kedjor och ert slaveri! Lämna Babylon och allt som det representerar bakom er, för det är orent! Ni är Herrens heliga folk. Rena er, ni alla som bär Herrens egendom tillbaka hem till hans tempel!

12 Ni ska inte ha någon brådska när ni ger er iväg. Ni behöver inte fly för era liv. Herren ska gå framför er, och han, Israels Gud, ska skydda er från anfall i ryggen.

Herrens tjänare ska bli föraktad

13 Min tjänare ska ha framgång. Han ska bli högt uppsatt.

14-15 Ändå ska många bli förvånade när de får se honom, ja, till och med främmande folk och deras kungar. De ska stå fullkomligt stumma inför honom, för de ska se och förstå vad ingen talat om för dem tidigare. De ska se min tjänare slagen och blödande, så vanställd att man ska ha svårt att se att det är en människa. Men genom detta ska han rena många nationer.

53 Men vem vill tro vårt budskap! Vem vill lyssna? För vem ska Gud uppenbara sin frälsande kraft?

För Gud var han som ett färskt, grönt skott, som sköt upp från en rot i en torr och steril mark. Men i våra ögon var han inte på något sätt tilldragande. Det fanns ingenting hos honom som behagade oss.

Vi föraktade honom och övergav honom, han var en sorglig syn, drabbad av lidande! Vi vände honom ryggen och såg åt ett annat håll när han gick förbi. Vi avskydde honom och förstod inte vem han var.

Ändå var det vårt lidande han bar och våra sorger som tyngde honom. Vi trodde att hans lidande var ett straff från Gud för hans egna synder,

men det var för vår skull han blev sårad och slagen. Han blev misshandlad för att vi skulle få frid. Han blev straffad, men vi blev friade! I hans sår finns det helande för oss!

Det var vi som gick vilse som får. Det var vi som lämnade Guds stigar för att gå våra egna vägar. Ändå lade Gud alla våra skulder och synder på honom!

Han var pressad och plågad, men ändå sa han inget till sitt försvar. Han var som ett lamm, som förs bort för att slaktas. Och som ett får står tyst när man klipper det, så stod han tyst framför dem som dömde honom.

Från anklagelser och rättegång förde de bort honom för att dödas. Men vilka bland folket insåg den dagen att det var deras synder han dog för? Vem förstod att han led i deras ställe?

Han begravdes som en brottsling i en rik mans grav, men han hade inte gjort något brottsligt, och han hade aldrig sagt ett ont ord.

10 Men det var ändå Herrens plan att krossa honom och lägga detta lidande på honom. När han väl har offrats för synden, ska han få många arvingar. Han ska få liv igen, och Guds plan ska ha framgång genom honom.

11 När han ser resultatet av sitt lidande ska han känna sig tillfreds. På grund av vad han, min rättfärdige tjänare, har gjort ska många bli rättfärdiga inför Gud. Han ska bära alla deras synder.

12 Därför ska jag ge honom all den ära som tillkommer den som är stor och mäktig, för han har gett sitt liv i döden. Han betraktades som en syndare när han bar mångas synder och ingrep för deras skull och bar fram deras sak inför Gud.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes