Hosea 1-7
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Hoseas familj
1 Hosea, Beeris son, som levde medan de judiska kungarna Ussia, Jotam, Ahas, Hiskia och den israelitiske kungen Jerobeam, Joas son, regerade, fick detta budskap från Herren:
2 Gå och gift dig med en flicka som är otrogen, så att några av hennes barn som föds åt dig kommer från andra män, sa Herren när han först talade till Hosea. Gör detta för att visa på hur mitt folk har varit otroget mot mig och lämnat mig för att i stället tillbe andra gudar.
3 Hosea gifte sig då med Gomer, dotter till Diblaim, och hon blev med barn och födde honom en son.
4-5 Barnet ska heta Jisreel, sa Herren, för snart ska jag ta hämnd på kung Jehus släkt för hans massaker i Jisreel. Jag ska göra slut på Israel som kungadöme och beröva hela landet dess krigsmakt i Jisreels dal.
6 Snart fick Gomer ännu ett barn, denna gång en dotter. Gud sa till Hosea: Ge henne namnet Lo-Ruhama, som betyder 'utan förbarmande
7 Men jag ska vara barmhärtig mot Juda rike och befria det från dess fiender, men inte genom att låta dem segra i strid. Jag själv ska rädda dem.
8 När Gomer hade slutat amma Lo-Ruhama, blev hon med barn igen och födde en son.
9 Kalla honom Lo-Ammi, vilket betyder 'inte mitt folk'! Israel är inte mitt folk och jag är inte längre dess Gud, sa Herren.
10 Men den tiden kommer när Israel ska få framgång och bli en stor nation, lika många som sandkornen på havsstranden som inte går att räkna! I stället för att säga till dem: 'Ni är inte mitt folk
11 Då ska Juda och Israel förenas och ha en gemensam ledare. De ska tillsammans återvända från sin landsflykt. Vilken stor dag det ska bli, när Gud återplanterar sitt folk i det egna landets bördiga jord.
Bestraffad och upprättad
2 O Jisreel, ge nya namn åt dina syskon! Kalla din bror Ammi, 'mitt folk
2 Tala din mor till rätta. Tillrättavisa henne för att hon har blivit en annans hustru. Jag är inte längre hennes man. Hon måste upphöra med att bjuda ut sig åt andra män.
3 Om hon inte lyder, ska jag ta hennes kläder ifrån henne och låta henne gå lika naken som hon var den dag hon föddes. Hon ska bli torr som en öken och öde som ett förbränt land i sin törst efter värme och gemenskap.
4 Jag ska inte ta hand om hennes barn, som om de var mina egna, för de är inte mina barn - de tillhör andra män.
5 Deras mor har varit otrogen och sagt: Jag ska följa efter mina älskare och sälja mig åt dem för att få mat och kläder.
6 Men jag ska stänga hennes väg med törnen, och jag ska blockera vägen för henne, så att hon går vilse.
7 Hon ska inte nå fram till sina älskare, hur mycket hon än anstränger sig. Hon ska leta efter dem utan att hitta dem. Då kanske hon kommer på andra tankar och säger för sig själv: Jag ska vända tillbaka till min man, för där hade jag det i alla fall bättre än vad jag har det nu.
8 Hon förstår inte att allt hon har kommer från mig. Det var jag som gav henne utsäde, vin, olja, silver och guld, det som hon offrade av till sina avgudar.
9 Men nu ska jag ta tillbaka vinet och säden som jag försåg henne med, och kläderna jag gav henne att skyla sin nakenhet med.
10 Nu ska hon få ligga där, naken och avslöjad inför alla sina älskare, och ingen ska rädda henne undan min hand.
11 Jag ska se till att hon upphör med sina fester och glada tillställningar.
12 Jag ska förstöra de vingårdar och fikonträd som hon påstår att hennes älskare gett henne och göra platsen de växte på till en vildmark, där bara djuren ska kunna äta deras frukt.
13 Jag ska straffa henne för all den rökelse hon tänt åt sin avgud Baal och för alla de gånger hon sminkat sig och gjort sig till för sina älskare i stället för att följa mig, säger Herren.
14 Men jag ska försöka att vinna henne tillbaka. Jag ska leda henne ut i öknen. Där ska jag tala kärleksfullt till henne.
15 Där ska jag ge henne tillbaka vingårdarna och förvandla prövningarnas dal till en hoppets port. Då ska hon älska mig med samma glädje som hon gjorde i sin ungdom, när jag befriade henne från fångenskapen i Egypten.
16 När den dagen kommer, säger Herren, ska hon kalla mig min man i stället för att säga min herre.
17 O Israel, jag ska få dig att glömma dina avgudar, och du ska aldrig mer nämna deras namn!
18 Jag ska också å dina vägnar sluta ett förbund mellan dig och alla vilda djur, fåglar och ormar, så att ni inte längre behöver vara rädda för varandra. Jag ska förstöra alla vapen, och alla krig ska ta slut.Då ska du få leva i fred och trygghet och inte längre behöva vara rädd.
19 Jag ska binda fast dig vid mig med rättfärdighetens, rättens, kärlekens och barmhärtighetens bojor.
20 Vi ska förenas i trohet och kärlek, och du ska lära känna mig på ett nytt sätt.
21-22 På den dagen, säger Herren, ska jag svara på himlens bön om moln för att vattna jorden, då den ropade efter regn. Då kan jorden svara på ropet från säden, druvorna och olivträden om fukt och dagg och alla ska sjunga tillsammans: Gud sår och planterar! Ja, Gud är den som ger allt!
23 Då ska jag på nytt plantera Israel i mitt land! Jag ska vara barmhärtig mot den jag förut vände mig bort ifrån, och till dem som inte var mitt folk ska jag säga: Nu är ni mitt folk, och de ska svara: Du är vår Gud!
Hosea försonas med sin hustru
3 Herren sa till mig: Gå och hämta din fru. Ta henne tillbaka till dig och älska henne även om hon fortsätter att vara otrogen. Älska henne som Herren älskar Israels barn, trots att de har vänt sig till andra gudar och offrat till dem vad de har begärt.
2 Därför friköpte jag min hustru ur hennes slaveri för en summa pengar och lite korn,
3 och jag sa till henne: Nu måste du leva ensam en tid. Du får inte vara tillsammans med andra män och inte prostituera dig. Jag ska vänta på dig.
4 På samma sätt ska Israel under en lång tid tvingas leva utan kung, utan furste, utan altare, utan tempel, utan präster och utan möjlighet att rådfråga sin Gud!
5 Men sedan ska Israels folk vända tillbaka till Herren, sin Gud, och till David, sin kung, och de ska komma bävande och ödmjuka till Herren och till det goda han vill ge under kommande dagar.
Herren anklagar Israel för synd
4 Hör Herrens ord, Israels folk! Herren har anklagelser att rikta mot er och säger: Det finns ingen sanning och trohet, ingen barmhärtighet och ingen kunskap om Gud i ert land.
2 Ni svär och ljuger och stjäl och är otrogna i era äktenskap. Överallt möter man våld, och det ena mordet avlöser det andra.
3 Detta är anledningen till att ert land inte kan ge någon avkastning. Det råder ständig sorg, och allt levande blir sjukt och dör, både djur, fåglar och fiskarna i havet.
4 Försök inte skylla ifrån er genom att anklaga andra! Det är er präster som jag anklagar.
5 Till straff för era brott ska ni snava och falla både mitt på dagen och i nattens mörker, och på samma sätt ska det också gå med era så kallade profeter, för jag ska ödelägga ert land.
6 Mitt folk går under i brist på kunskap - de känner mig inte. Felet är ert, för ni vägrar själva att lära känna mig. Därför vägrar jag att erkänna er som mina präster, och därför att ni inte har brytt er om mina lagar, ska jag inte bry mig om era barn.
7 Ju fler ni präster blir, desto mer syndar hela folket mot mig. Ni har bytt ut Guds härlighet mot avgudars förnedring.
8 Prästerna drar fördel av folkets synder. De frossar i deras ondska.
9 Sådana präster, sådant folk. Jag ska straffa både präster och folk för alla deras ogudaktiga handlingar.
10 De ska äta utan att bli mätta, och de ska få leva i otrohet och prostitution men inte få några barn. De har övergett mig och vänt sig till andra gudar.
11 Otrohet och dryckenskap har berövat mitt folk dess förstånd.
12 De frågar en träbit om råd och ett trollspö om sanningen. En ande av prostitution leder dem vilse, och de är otrogna mot sin Gud.
13 De offrar till avgudar på bergstoppar och höjder och tänder rökelse i den behagliga skuggan av ekar, popplar och terebinter där deras döttrar bjuder ut sig och deras svärdöttrar är otrogna.
14 Men varför skulle jag straffa dem? Ni män begår ju samma brott genom att ligga med prostituerade och tempeltärnor. Dårar är vad ni är! Er dom har fallit därför att ni så fullständigt vägrar att förstå.
15 Men även om nu Israel lever i otrohet, så måste väl inte också du, Juda, förena dig med dem som låtsas tillbe mig i Gilgal och Bet-Aven! Deras gudstjänst är ett bedrägeri.
16 Var inte som Israel, en motspänstig kviga som vägrar att låta sig föras ut på grönbete!
17 Håll dig borta från Israel, för hon har gett sin själ åt avgudar.
18 Israels män bryter upp från sina omåttliga dryckesfester och går direkt till de prostituerade. De föredrar det skamlösa före det hedervärda.
19 Därför ska en stormvind sopa bort dem, och de ska dö i skam därför att de offrar till avgudar.
Herrens dom över Israel
5 Lyssna, alla ni präster och ledare i Israel! Hör upp, ni medlemmar av den kungliga familjen: Domen gäller er! Ni har vilselett mitt folk med avgudar vid Mispa och Tabor
2 och fångat dem i en snara. Men glöm inte att jag kommer att gå till rätta med er för vad ni gjort!
3 Jag har sett era onda gärningar: Israel, du har lämnat mig som en prostituerad kvinna som överger sin man. Du har verkligen svikit mig!
4 Dina handlingar leder dig inte tillbaka till Gud igen, för en ande av otrohet är djupt rotad i dig, och du vill inte kännas vid Herren.
5 Israels stolthet vittnar mot henne. Hon kommer att digna under sin skuldbörda, och Juda ska falla tillsammans med henne.
6 När de till slut kommer med sina hjordar och herdar för att frambära offer till Gud kommer det att vara för sent - de ska inte finna honom. Han har dragit sig bort ifrån dem, och de är lämnade åt sitt öde.
7 De har nämligen fläckat Herrens ära genom att föda barn som inte är hans. Plötsligt ska både de och all deras rikedom försvinna.
8 Slå larm! Varna med trumpetstötar i Gibea, Rama och Bet-Aven! Bäva du Benjamins land!
9 Lyssna Israel: När straffets dag kommer ska ditt land jämnas med marken!
10 Ledarna i Juda är bedragare. Därför ska min vrede drabba dem som en flodvåg,
11 och Israel ska krossas som straff för sitt avguderi. Jag har blivit som ett infekterat sår för Israel, och
12 jag ska bryta ner Judas kraft som benröta försvagar benen i kroppen.
13 När Israel och Juda ser hur sjuka de är ska Israel vända sig till den mäktige kungen i Assyrien, men han ska inte kunna ge dem någon hjälp.
14 Jag ska slita sönder Israel och Juda som ett lejon sitt byte. Jag ska föra dem långt bort, bortom varje hopp om räddning.
15 Jag ska överge dem och återvända hem tills de inser sin skuld och söker upp mig igen för att få hjälp. Jag vet att så snart det blir besvärligheter, kommer de att söka upp mig.
6 Kom, låt oss nu vända tillbaka till Herren. Det är han som har slagit oss, nu får han läka våra sår.
2 På några få dagar kan han resa oss upp igen på våra fötter, och sedan ska vi leva i hans närhet!
3 Låt oss sträva efter att lära känna Herren, så ska han komma till oss, lika visst som det blir en ny dag i morgon och lika säkert som att det regnar på våren.
Herren söker Israels kärlek
4 Israel och Juda, vad ska jag göra med er? Er kärlek blåser ju bort lika snabbt som morgonens moln och försvinner som daggen i gräset.
5 Jag sände mina profeter för att varna er för domen. Jag har slagit er med mina ord och hotat er med döden. Plötsligt och utan förvarning ska min dom drabba er, lika säkert som att natt följer på dag.
6 Jag vill ha er kärlek, inte era offer. Jag vill att ni ska tro på mig.
7 Men precis som Adam bröt ni förbundet med mig och vägrade ta emot min kärlek.
8 Gilead är en stad full av syndare och dess gator är fläckade av blod.
9 Prästerna ligger i bakhåll som rövare. De överfaller och mördar utmed vägen till Sikem och begår hemska brott.
10 Ja, jag har sett avskyvärda saker i Israel. Man jagar efter andra gudar och orenar sig med prostitution.
11 Du Juda ska också skörda straffdom - och jag som så gärna hade velat välsigna dig!
Israel är som en obrukbar pilbåge
7 När jag förlåter Israel kommer också dess synd att avslöjas. Samarien är fullt av lögnare, tjuvar och banditer!
2 Men ingen tycks begripa att jag hela tiden iakttar dem. Deras onda gärningar avslöjar dem och jag ser alltsammans.
3 Kungen gläds över deras ondska, och furstarna skrattar åt alla deras lögner.
4 De är otrogna i sina äktenskap, heta som bagarens ugn från det han blandar degen tills den har jäst - ständigt upptända av begär.
5 På kungens högtidsdag dricker furstarna sig druckna. Kungen beter sig som en dåre och dricker tillsammans med dem som annars hånar honom.
6 Deras hjärtan är fulla av intriger. Deras komplotter glöder under nattens timmar och slår på morgonen upp i full låga.
7 De dödar sina kungar, en efter en, men ingen av dem ropar till mig om hjälp.
8 Mitt folk beblandar sig med hedningar och tar efter deras onda seder. Därför är de inte mer värda än en kaka ogräddat bröd!
9 Deras styrka har försvunnit därför att de tillbett främmande gudar, men de förstår det inte. De har blivit gråhåriga, men de inser inte att det är av svaghet.
10 Stoltheten över andra gudar har dömt dem, men ändå vänder de inte tillbaka till sin Gud - nej, de försöker inte ta reda på var han finns.
11 Israel är som en duva, som har tappat orienteringen och än dras mot Egypten än mot Assyrien.
12 Men när hon flyger ska jag kasta mitt nät över henne och fånga henne. Hon ska inte undgå sitt straff.
13 Ve mitt folk, som har övergett mig! Låt dem alla förgås, för de har vänt sig mot mig. Jag ville befria dem, men deras hårda hjärtan ville inte veta av sanningen.
14 De ligger där sömnlösa av ångest men vill inte be mig om hjälp. I stället ber de till hedniska gudar om säd och vin.
15 Jag har fostrat dem och gjort dem starka, men ändå vänder de sig nu mot mig med onda anslag.
16 De ser åt alla håll utom mot himlen, mot den Allsmäktige. De är som en obrukbar pilbåge. Deras ledare ska förgås genom fiendens svärd för sin fräckhet mot mig, och hela Egypten ska håna dem.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica