Hebreerbrevet 11-13

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Exempel på människor med stor tro

11 Vad är tro för något? Jo, det är den trygga vissheten om att något som vi önskar också kommer att hända. Det är övertygelsen om att det som vi hoppas på verkligen väntar oss, även om vi inte kan se det framför oss.

² Våra förfäder levde med en sådan tro och vann Guds och människors uppskattning.

³ Genom tron vet vi att universum skapades på Guds befallning, och att allt det vi ser skapades ur det osynliga.

⁴ Abel trodde på Gud och kom med ett offer som gladde Gud mer än vad Kains offer gjorde. Gud tog emot Abel och bevisade det genom att ta emot hans gåva. Och trots att Abel för länge sedan är död, är hans tro ett vittnesbörd ännu i denna dag.

⁵ Henok trodde på Gud, och det var därför som Gud tog honom upp till himlen utan att han behövde dö. Plötsligt var han bara borta, eftersom Gud tog bort honom. Innan detta hände hade Gud sagt att han var glad över Henoks sätt att leva.

⁶ Man kan aldrig få Guds välsignelse utan att tro och lita på honom. Den som vill komma till Gud måste tro att Gud finns och att han belönar dem som verkligen söker honom.

⁷ Noa trodde på Gud. När Gud varnade Noa för syndafloden så trodde han på det, fastän det inte fanns något tecken som tydde på att den skulle komma. Han byggde arken utan att dröja och räddade sin familj. Noas tro på Gud stod i direkt motsats till synden och otron runt om i världen, och på grund av sin tro blev han en av dem som Gud har tagit emot.

⁸ Abraham trodde på Gud. Gud sa till honom att lämna sitt hem och bege sig långt bort till ett land som Gud lovade att ge honom. Abraham lydde och gav sig genast iväg, utan att ens veta var målet låg.

⁹ När han så småningom kom till det land som Gud lovat honom, bodde han i tält som en som var på tillfälligt besök, och likadant gjorde Isak och Jakob, som Gud gav samma löfte.

¹⁰ Abraham var helt övertygad om att han skulle få flytta in i den eviga stad som Gud själv har grundlagt och byggt.

¹¹ Sara trodde på Gud, och därför kunde hon trots sin höga ålder bli mor. Hon förstod att Gud, som gett henne sitt löfte, verkligen skulle hålla vad han lovat.

¹² Därför blev Abraham stamfar till ett helt folk. Han som var alltför gammal för att över huvud taget bli far. Och det blev ett folk som blev så talrikt att det är lika svårt att räkna dem som himlens stjärnor och som sanden på havens stränder.

¹³ De trons män och kvinnor som jag nu har nämnt dog utan att få uppleva allt det som Gud hade lovat dem. Men de såg att alltsammans låg och väntade på dem, och de var glada för de visste att den här jorden inte var deras verkliga hem, utan att de bara var främlingar som var på besök här nere.

¹⁴ Och det är tydligt att de såg fram emot ett annat hemland.

¹⁵ Om de hade velat, hade de kunnat vända tillbaka till det land de kom från,

¹⁶ men det ville de inte. De levde för himlen. Och nu skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har byggt en himmelsk stad åt dem.

¹⁷ Abraham trodde på Gud och litade på hans löften också när Gud prövade honom. Därför var han beredd att döda sin son Isak på offeraltaret.

¹⁸ Isak, genom vilken Gud hade lovat att ge Abraham ett helt folk av ättlingar!

¹⁹ Men Abraham visste att Gud skulle kunna göra Isak levande igen. Egentligen var det också vad som hände, för Isak var redan dömd till döden.

²⁰ Isak trodde på Gud och välsignade sina söner Jakob och Esau med tanke på framtiden.

²¹ Jakob trodde på Gud och välsignade därför Josefs söner alldeles innan han dog. Lutad mot sin stav bad han ödmjukt till Gud.

²² Josef trodde på Gud. På sin dödsbädd var han så övertygad om att Gud skulle föra Israels folk ut ur Egypten att han fick dem att lova att de skulle flytta hans grav till det nya landet.

²³ Moses föräldrar trodde på Gud. När de såg att Gud hade gett dem ett ovanligt vackert barn, litade de på att Gud skulle rädda honom från den död som kung Farao gett befallning om, och de gömde honom under tre månader och lät sig inte skrämmas.

^24-25 Mose trodde på Gud och när han blivit vuxen tackade han nej till att bli behandlad som kungens dotterson. I stället för att njuta av syndens kortvariga nöjen, valde han att dela den förföljelse som drabbade Guds folk.

²⁶ Precis som Kristus för ett tag avstod från Guds härlighet och valde att lida för att befria oss, föredrog Mose att befria sitt folk före att äga alla Egyptens skatter. Han såg fram emot den stora lön som han visste att Gud skulle ge honom.

²⁷ Mose trodde på Gud också när han lämnade Egyptens land, och var inte rädd för Faraos vrede. Mose gav aldrig upp eftersom han såg att Gud var med honom.

²⁸ Påskfirandet är också ett resultat av hans tro. Han var övertygad om att Gud skulle kunna rädda sitt folk och befallde dem därför att slakta ett lamm och att stryka blodet på dörrposterna till sina hus för att dödsängeln inte skulle gå in i deras hem och döda den äldste sonen som han gjorde i de egyptiska hemmen.

²⁹ Israels folk trodde på Gud och gick rakt igenom Röda havet, som om det varit torr mark. Men när egyptierna som förföljde dem försökte göra samma sak, drunknade de allesammans.

³⁰ Israels folk trodde på Gud också när Jerikos murar föll, sedan de hade vandrat runt dem i sju dagar som Gud hade befallt.

³¹ Den prostituerade flickan Rahav trodde på Gud och hans kraft och visade det när hon vänligt tog emot spejarna i sitt hem. Därför blev hon inte dödad tillsammans med alla de andra i staden, när de vägrade att lyda Gud.

³² Behöver jag säga något mer? Det skulle ta alltför lång tid att berätta om Gideon, Barak, Simson, Jefta, David och Samuel och alla profeterna.

³³ De trodde allihop på Gud, och därför besegrade de nationer och kungariken, och regerade med kärlek och rättvisa och fick se Guds löften uppfyllas. De tvingade ihop lejons käftar,

³⁴ släckte den brinnande ugnens lågor och undgick att bli dödade med svärd. En del fick styrka på nytt efter att ha varit sjuka och svaga. Andra fick väldiga krafter och utmärkte sig i krig och fick hela arméer att vända om och fly.

³⁵ Och en del kvinnor fick genom tron tillbaka sina nära och kära från döden.Andra blev torterade till döds. De föredrog att dö framför att vända sig bort från Gud och bli frisläppta, för de visste att de en gång skulle uppstå till ett bättre liv.

³⁶ Man hånskrattade åt somliga och piskade dem blodiga. På andra satte man bojor eller låste in dem i fängelsehålor.

^37-38 En del stenade man till döds och andra sågade man itu eller dödade med svärd. En del gick klädda i hudar från får och getter. De vandrade genom öknar och över berg och gömde sig i grottor och hålor. De var hungriga och sjuka och illa behandlade, alltför goda för den här världen.

³⁹ Och ingen av dessa trosmänniskor fick ta emot allt som Gud hade lovat dem, fastän de trodde på Gud.

⁴⁰ Gud ville nämligen att de skulle vänta och få del av den ännu bättre belöning som väntar oss.

Guds fostran bevisar hans kärlek

12 Låt tanken på alla dessa trons hjältar sporra oss så som en idrottsman sporras av sin publik. Och låt oss göra oss av med allt som hindrar oss och håller oss tillbaka, framför allt synden som vill gripa tag i oss och få oss att falla. Låt oss löpa med uthållighet i det lopp vi har framför oss.

² Se på Jesus, som både har visat oss trons väg och vill hjälpa oss att nå målet. Han var villig att dö en skamlig död på korset, eftersom han visste vilken glädje han skulle vinna efteråt. Nu sitter han på hedersplatsen vid Guds tron.

³ Tänk på det tålamod han hade, när syndiga människor visade honom sitt hat och sin fiendskap. Då behöver ni inte tappa modet eller bli utmattade.

⁴ Egentligen har ni ju ännu inte behövt sätta livet på spel i er kamp mot synden.

⁵ Och har ni alldeles glömt bort de uppmuntrande ord som Gud talade till er som hans barn? Han sa: Min son, var tacksam för Herrens fostran. Tappa inte modet, när han måste straffa dig.

⁶ För när han tillrättavisar dig visar det att han älskar dig. När han fostrar dig, bevisar det att du verkligen är hans barn.

⁷ Låt Gud fostra er, för han gör bara vad varje kärleksfull far gör med sina barn. Vem har någonsin hört om en son som aldrig har blivit tillrättavisad?

⁸ Om Gud inte handlar med er som andra fäder gör med sina barn och fostrar er när det behövs, visar det ju att ni inte tillhör hans familj.

⁹ Våra föräldrar här på jorden tillrättavisade oss, och ändå respekterar vi dem. Ska vi då inte ännu mer böja oss för Guds fostran, så att vi vinner det eviga livet?

¹⁰ Våra jordiska föräldrar uppfostrade oss under några korta år och gjorde så gott de kunde, men vi vet att Guds tillrättavisningar alltid är rätta och tjänar vårt bästa, så att vi kan få dela hans helighet.

¹¹ Man njuter inte av straffet medan det pågår! Men den som på detta sätt har lärt sig att lyda har också lärt sig att leva i Guds frid och efter hans vilja.

¹² Låt kraften på nytt fylla era kraftlösa händer och trötta ben.

¹³ Gör en rak, jämn väg för era fötter, så att de svaga och haltande som kommer efter er inte faller och gör sig illa utan i stället blir starka.

Var uppmärksamma

¹⁴ Försök att hålla er utanför alla stridigheter och lev rent och heligt, för den som inte är helig kommer inte att få se Herren.

¹⁵ Ta hand om varandra så att ingen av er går miste om Guds rika välsignelser. Se till att ingen bitterhet slår rot ibland er, för där den växer upp orsakar den bara svårigheter och skadar många i deras andliga liv.

¹⁶ Se till att ingen av er blir inblandad i sexuella synder eller blir vårdslös inför Gud som Esau blev. Han sålde sina rättigheter som äldste son för ett enda mål mat.

¹⁷ När han efteråt ville ha dem tillbaka var det för sent, fastän han ångrade sig och bad med bittra tårar. Kom ihåg detta och var försiktiga!

¹⁸ Ni har inte varit tvungna att skräckslagna stå vid ett berg av flammande eld och i nattsvart mörker, eller i våldsamma stormvindar, som israeliterna fick göra på Sinai berg, när Gud gav dem sina lagar.

¹⁹ De fick ju höra en mäktig basunstöt och en röst med ett så fruktansvärt budskap att de bad Gud sluta tala.

²⁰ De ryggade tillbaka inför Guds befallning att om det så bara var ett djur som kom i beröring med berget, så måste det dö.

²¹ Mose själv var så rädd inför vad han såg att han skakade av skräck.

²² Nej, ni har kommit direkt till Sions berg, till den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och till en skara änglar som ingen kan räkna.

²³ Ni har kommit till Guds församling, som består av alla vars namn är skrivna i himlen och ni har tagit er tillflykt till Gud som är allas domare. Ni tillhör samma stora församling som alla dessa rättfärdigas andar som nu nått fram till fullkomlighet i himlen.

²⁴ Ni har kommit till Jesus själv, som har gett oss detta underbara nya förbund och till det blod som han gav på korset, och som kärleksfullt ger förlåtelse i stället för att ropa på hämnd som Abels blod gjorde.

²⁵ Se därför till att ni lyder honom som talar till er. För om Israels barn blev straffade när de vägrade att lyssna till den jordiske budbäraren Mose, hur stor är då inte risken för oss om vi inte lyssnar till Gud, som talar till oss från himlen.

²⁶ När han talade från Sinai berg, fick hans röst jorden att skaka. Nästa gång, säger han genom profeterna, ska ljudet av min röst skaka inte bara jorden utan också himlarna.

²⁷ Med detta menar han att han ska rasera allt som är utan fast grund, så att bara det som är orubbligt kommer att finnas kvar.

²⁸ Eftersom vi har ett rike som ingen kan förstöra, bör vi glädja Gud genom att tjäna honom med tacksamhet och göra hans vilja med helig fruktan och med respekt.

²⁹ För vår Gud är en förintande eld.

Hur kristna ska leva

13 Fortsätt att älska varandra som bröder med sann broderlig kärlek.

² Glöm inte att vara vänliga mot främlingar, för det har hänt att några som varit det har haft änglar till gäster utan att veta om det!

³ Glöm inte bort dem som sitter i fängelse! Lid med dem, som om ni själva satt där. Dela smärtan med dem som blir misshandlade, för ni vet ju vad de får gå igenom.

⁴ Håll äktenskapet med dess löften högt, för Gud kommer att straffa alla som är otrogna i sina äktenskap eller lever i sexuell omoral.

⁵ Grips inte av kärlek till pengar! Var nöjda med vad ni har! För Gud har sagt: Jag kommer aldrig att överge dig eller svika dig.

⁶ Det är därför som vi utan minsta tvekan eller oro kan säga: Herren hjälper mig, och jag är inte rädd för något som människor kan göra mot mig.

⁷ Kom ihåg de lärare som har undervisat er i Guds ord. Tänk på allt det goda som har kommit genom dem, och ta efter deras tro.

⁸ Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet.

⁹ Låt er därför inte lockas av nya och främmande läror som för er vilse. Er andliga styrka får ni som en gåva från Gud, inte genom att hålla fast vid regler om att äta ett visst slags mat. Det har ju verkligen inte hjälpt dem som har prövat det.

¹⁰ Vårt altare är det kors som Kristus offrades på. Där kan de som fortsätter att söka frälsning genom att lyda judiska lagar aldrig få hjälp.

¹¹ Under det judiska lagsystemet förde översteprästen blodet av de slaktade djuren in i helgedomen som ett offer för synd, och sedan brände man djurens kroppar utanför staden.

¹² Det var därför som Jesus led och dog utanför staden, där hans blod gjorde oss rena från våra synder.

¹³ Låt oss därför gå ut till honom utanför staden och vara villiga att bli föraktade och lida med honom där.

¹⁴ Den här världen är ju inte vårt hem. Vi ser fram emot vårt eviga hem i himlen.

¹⁵ Vi ska fortsätta att genom Jesus bära fram offer till Gud, en lovsång från läppar som ger honom äran.

¹⁶ Glöm inte bort att göra gott och att dela med er till andra av vad ni har, för sådana offer ser Gud med glädje på.

¹⁷ Lyd era andliga ledare, och var villiga att göra som de säger. Deras uppgift är nämligen att vaka över er, och Gud kommer att döma dem för hur de har gjort detta. Låt dem få stå till svars för er med glädje och inte med sorg, för då kommer ni också att få lida för det.

Slutord

¹⁸ Be för oss! Våra samveten är rena och vi vill behålla dem så.

¹⁹ Jag behöver särskilt era förböner just nu, så att jag så snart som möjligt kan komma till er.

^20-21 Fridens Gud uppväckte vår Herre Jesus Kristus, överherden för fåren, från de döda och lät hans blod bli grunden till ett evigt förbund. Det är min bön att han ska utrusta er med allt vad ni behöver för att göra hans vilja, och att genom kraften i Kristus förverkliga allt det i er som ger honom glädje. Hans är äran i evighet. Amen.

²² Bröder, lyssna med tålamod till vad jag har sagt i detta brev, jag har ju fattat mig kort.

²³ Jag kan berätta för er att vår bror Timotheos nu är ute ur fängelset. Om han kommer hit snart ska jag besöka er tillsammans med honom.

^24-25 Hälsa alla era ledare och de andra troende. De kristna från Italien som är här med mig sänder sina hälsningar. Nåd från Gud till er alla!