1 Mosebok 1-3

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Skapelsen

1 Allt började när Gud skapade himlen och jorden.

² Först var jorden ett formlöst och tomt kaos, och Guds Ande svävade över de mörka dimmorna.

³ Då sa Gud: Ljus, bli till. Då blev det ljust.

^4-5 Gud var nöjd med ljuset och skilde det från mörkret. Han kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Tillsammans utgjorde de den första dagen.

⁶ Sedan sa Gud: Låt dimmorna skilja på sig för att forma himlen där uppe och haven där nere.

^7-8 Gud skapade på så sätt himlen och skilde dimman ovanför från vattnet nedanför. Allt detta hände den andra dagen.

^9-10 Sedan sa Gud: Låt vattnet under himlen samlas så att torrt land kommer fram. Det blev så och Gud kallade det torra jord, och vattnet kallade han hav. Gud var nöjd

^11-12 och fortsatte: Låt det ur jorden växa fram alla sorters gräs och fröbärande växter och fruktträd med kärnor i frukten, så att fröna och kärnorna på nytt ger upphov till de slags växter och frukter som de kommit ifrån. Det blev så, och Gud var nöjd.

¹³ Allt detta hände den tredje dagen.

^14-15 Sedan sa Gud: Låt det bli skinande ljus på himlen för att lysa upp jorden och skilja dagen från natten. De ska bestämma årstiderna på jorden och utmärka dagarna och åren. Det blev så,

¹⁶ för Gud skapade två stora ljus, solen och månen, som skulle lysa över jorden, det större ljuset, solen, för att lysa på dagen och det mindre ljuset, månen, för att lysa på natten. Han skapade också stjärnorna.

¹⁷ Gud placerade dem alla på himlen för att upplysa jorden,

¹⁸ härska över dagen och natten och skilja ljuset från mörkret. Gud var nöjd.

¹⁹ Allt detta hände den fjärde dagen.

²⁰ Sedan sa Gud: Låt vattnet vimla av levande varelser, och låt himlen fyllas av fåglar.

^21-22 Gud skapade stora sjödjur och fiskar och fåglar av alla slag. Sedan såg Gud på dem med glädje och välsignade dem allesammans. Föröka er och fyll haven, sa han, och till fåglarna sa han: Föröka er ni också och uppfyll jorden!

²³ Detta avslutade den femte dagen.

²⁴ Sedan sa Gud: Låt jorden bära fram djur av alla slag - boskap, kräldjur och vilda djur. Det blev så.

²⁵ Gud skapade alla slags vilda djur och boskap och kräldjur, och Gud var nöjd med det han hade gjort.

²⁶ Sedan sa Gud: Låt oss skapa människan, lik oss själva, att härska över allt liv i havet och i luften och på jorden.

²⁷ Alltså skapade Gud människan lik hennes Skapare, lik sig själv skapade Gud människan till man och kvinna.

²⁸ Gud välsignade dem och sa: Föröka er och uppfyll jorden och lägg den under er. Ni ska härska över fiskarna, fåglarna och alla djuren.

²⁹ Lyssna! Jag ger er de fröbärande växterna på hela jorden och alla fruktträden. De ska ge er mat.

³⁰ Åt djuren och fåglarna ger jag däremot allt gräs och andra gröna växter som föda.

³¹ Sedan såg Gud på allt han hade skapat, och han var mycket nöjd. Detta avslutade den sjätte dagen.

2 Så blev slutligen himlen och jorden fullständiga med allt vad de innehöll.

² När den sjunde dagen kom var Gud alltså klar med sitt arbete.

³ Han välsignade den sjunde dagen och bestämde att den skulle vara helig, eftersom han till den dagen var färdig med allt han hade skapat.

Adam och Eva

⁴ Här följer en sammanfattning av händelserna då himlen och jorden skapades av Herren Gud.

⁵ Först fanns det inga växter och ingen säd kunde gro på jorden, för Herren Gud hade inte sänt något regn, och inte heller fanns det någon som kunde bruka jorden.

⁶ Men vatten bröt fram ur marken och vattnade jorden.

⁷ Och Herren formade en mans kropp av markens jord och blåste in livsande i honom. Så blev människan en levande varelse.

Edens trädgård

⁸ Sedan planterade Herren Gud en trädgård österut i Eden och satte där människan som han format.

⁹ Herren Gud planterade vackra träd av alla slag i trädgården, och de gav den mest utsökta frukt. Mitt i trädgården planterade han Livets Träd och Kunskapens Träd, som ger kunskap om gott och ont.

¹⁰ En flod rann upp i Eden. Den bevattnade trädgården och delade sig sedan i fyra floder.

^11-12 Den första heter Pison, och den flyter runt hela Havilas land, där det finns gott om rent guld och vacker harts och onyxsten.

¹³ Den andra floden kallas Gihon och flyter omkring hela landet Kus.

¹⁴ Den tredje floden heter Tigris och flyter öster om staden Assur. Den fjärde floden är Eufrat.

¹⁵ Herren Gud satte mannen i Edens trädgård för att bruka och vårda den.

^16-17 Men Herren Gud gav mannen denna varning: Du får äta av vilken frukt som helst i trädgården, utom av den från Kunskapens Träd, för dess frukt kommer att öppna dina ögon, så att du blir vaken över vad som är rätt och orätt, gott och ont. Om du äter av den kommer du att straffas med döden.

Eva skapas

¹⁸ Sedan sa Herren Gud: Det är inte bra för mannen att vara ensam. Jag ska skapa en kamrat åt honom, en hjälp som passar för hans behov.

^19-20 Herren Gud formade därför av jord djur och fåglar av alla slag och förde dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem, och vad han kallade dem fick de sedan heta. Men fortfarande fanns det ingen lämplig hjälp för mannen.

²¹ Herren Gud lät då mannen falla i djup sömn, tog ut ett av hans revben och slöt till stället där han hade tagit ut det.

²² Sedan gjorde han en kvinna av revbenet och förde henne fram till mannen.

²³ Där är hon! utropade Adam. Hon är en del av mitt eget kött och blod! Hon är tagen ur en man, och hon ska kallas kvinna.

²⁴ Det är därför som en man lämnar sin far och mor och förenar sig med sin hustru på ett sådant sätt att de blir en person.

²⁵ Trots att mannen och hans hustru var nakna, var inte någon av dem generad eller blyg.

Adam och Eva syndar

3 Ormen var det listigaste av alla djur som Herren Gud hade skapat. Ormen kom till kvinnan och sa: Jaså, verkligen? Får ni inte äta av någon frukt i trädgården? Säger Gud att ni inte får äta något av det?

^2-3 Naturligtvis får vi äta frukten, svarade kvinnan. Det är bara av trädet mitt i trädgården som vi inte får äta. Gud säger att vi inte får äta eller ens röra dess frukt, för då kommer vi att dö.

⁴ Det är lögn! väste ormen. Ni kommer inte att dö!

⁵ Gud vet mycket väl att i samma ögonblick som ni äter av den kommer ni att bli som han. Era ögon kommer att öppnas, och ni kommer att kunna skilja mellan gott och ont!

⁶ Kvinnan lät sig övertygas. Frukten såg god och saftig ut! Och den skulle ju ge henne vishet! Därför åt hon lite av den och gav en bit till sin man, som också smakade på den.

⁷ Men när de åt av frukten blev de plötsligt medvetna om att de var nakna och blev generade. Därför band de ihop fikonlöv runt höfterna för att skyla sig.

⁸ När de den kvällen hörde Herren Gud vandra omkring i trädgården gömde de sig bland träden.

⁹ Herren Gud ropade till Adam: Varför gömmer du dig?

¹⁰ Adam svarade: Jag hörde att du kom och ville inte att du skulle se mig naken.

¹¹ Vem har talat om för dig att du är naken? frågade Herren Gud. Har du ätit av frukten från trädet som jag varnade dig för?

¹² Ja, erkände Adam, Kvinnan, som jag fick av dig gav mig en bit, och jag åt.

¹³ Då frågade Herren Gud kvinnan: Hur kunde du göra något sådant? Ormen lurade mig, svarade hon.

¹⁴ Därför sa Herren Gud till ormen: Det här ska bli ditt straff: Jag skiljer dig från alla husdjur och vilda djur på hela jorden. Jag förbannar dig. Du ska kräla på marken så länge du lever, och du ska äta jord.

¹⁵ Från och med nu kommer du och kvinnan att vara fiender, och samma förhållande ska gälla mellan din avkomma och hennes barn. Barnet kommer att krossa ditt huvud, medan du kommer att hugga det i hälen.

¹⁶ Sedan sa Gud till kvinnan: Du kommer att föda barn med smärta och plågor. Trots detta kommer du att välkomna din mans kärlek, och han ska råda över dig.

¹⁷ Till Adam sa Gud: Eftersom du lyssnade till din hustru och åt frukten, fast jag hade sagt att du inte fick det, låter jag en förbannelse vila över marken. Hela ditt liv kommer du att få slita för ditt uppehälle.

¹⁸ Marken ska ge dig tistlar och törnen, och du ska äta dess örter.

¹⁹ Hela livet ända tills du dör kommer du att få kämpa för att bruka den. Sedan kommer du att återvända till den jord du kom ifrån, för du skapades av jord, och till jorden ska du återvända.

²⁰ Mannen kallade sin hustru Eva, som betyder den livgivande, för han sa: Hon ska bli mor till hela människosläktet.

²¹ Och Herren Gud gav Adam och hans hustru kläder av djurhudar.

²² Sedan sa Herren Gud: Eftersom mannen har blivit som vi är och kan skilja det goda från det onda, vad kommer då att hända om han äter av frukten på Livets Träd och lever i evighet?

²³ Därför visade Herren Gud ut honom ur Edens trädgård och skickade bort honom för att bruka den jord som han hade skapats av.

²⁴ På så sätt drev Herren ut honom, och öster om Edens trädgård placerade Gud mäktiga änglar med flammande svärd för att skydda vägen till Livets Träd.