Det mäktiga Tyrus

27 Sedan kom detta budskap från Herren till mig. Han sa:

² Du människa, sjung denna klagosång för Tyrus:

³ O, du mäktiga hamnstad, som driver handel med världens alla folk, Herren Gud talar. Du säger så här: 'Jag är den vackraste staden i hela världen.'

⁴ Ja, du har utsträckt dina gränser i havet. Dina skapare har gjort dig underbart vacker.

⁵ Du är som ett skepp, byggt av finaste trä från Senir. Av en ceder från Libanon har man gjort din mast.

⁶ Dina åror är gjorda av ekar från Basan, ditt däck av cypress med inläggningar av elfenben från Cyperns sydkust.

⁷ Dina segel är av Egyptens finaste linne, ett banér i mörkblått och purpurrött från östra Cypern.

⁸ Dina sjömän kommer från Sidon och Arvad, dina skickliga rorsmän från Semer.

⁹ Erfarna och skickliga yrkesmän från Gebal tätade skeppet. Från alla länder kom skepp med varor för att idka byteshandel med dig.

¹⁰ I din armé fanns män från Paras, Lud och Put. Deras sköldar och hjälmar var som smycken på dina murar.

¹¹ Män från Arvad och Helek bevakade dina murar och män från Gamad dina torn. Deras sköldar hängde i rad efter rad på dina murar och fullbordade din skönhet.

¹² Från Tarsis kom alla slags varor till din marknad: silver, järn, tenn och bly.

¹³ Köpmän från Javan, Tubal och Mesek kom med slavar och kopparkärl,

¹⁴ och arbetshästar, stridshästar och mulåsnor kom från Togarma.

¹⁵ Affärsmän från Rhodos och från många kustländer var dina kunder och betalade dig med elfenben och ebenholts.

¹⁶ Edom sände köpmän att handla med dig och de förde med sig smaragder, purpurrött tyg, brokiga vävnader, fint linne och smycken av korall och agat.

¹⁷ Juda och även Israel sände köpmän med vete från Minnit, och de drev byteshandel med honung, olja och balsam.

¹⁸ Från Damaskus kom man med vin från Helbon och ull från Sakar.

¹⁹ Vedan och Javan förde med sig arabiskt garn, konstsmide, kassia och kalmus,

²⁰ och Dedan kom med dyrbara sadeltäcken.

²¹ Arabiens och Kedars rika köpmän och furstar sände lamm, baggar och bockar.

²² Köpmän från Saba och Raema skickade alla slags kryddor, juveler och guld.

²³ Haran, Kanne, Eden, Assur och Kilmad handlade med dig.

²⁴ De bjöd ut vackra kläder, mörkblå tyger, broderier och flerfärgade mattor, bundna med välspunna och starka trådar.

²⁵ Skeppen från Tarsis är din handelsflotta. Ditt lager på ön är fyllt till brädden.

²⁶ Men nu styr dina statsmän skeppet in i en orkan. Ditt fartyg råkar ut för en östanstorm, och du förliser mitt ute på havet.

²⁷ Allt går förlorat. Din rikedom och dina varor, dina sjömän och lotsar, timmermän, köpmän, soldater och alla andra ombord sjunker i havet på din olyckas dag.

²⁸ De kringliggande städerna skälver, då dina lotsar ropar på hjälp.

²⁹ Alla dina sjömän beger sig i land.

³⁰ De gråter bittert, kastar upp jord i luften och rullar sig i aska.

³¹ De rakar sina huvuden, de klär sig i sorgkläder och gråter bittert i djup sorg.

³² Här är den sång som de sjunger i sin sorg: 'Var har det någonsin funnits en sådan underbar stad som Tyrus, som förstördes mitt ute i havet?

³³ Dina varor tillfredsställde många länder. Kungar runt hela jorden gladde sig över de varor du sände dem.

³⁴ Nu ligger du där nere i djupet. Alla dina köpmän och allt ditt manskap har gått under tillsammans med dig.

³⁵ Alla som bor utmed kusten har sett på och de har svårt att tro att det är sant. Deras kungar är skakade.

³⁶ Köpmän i många länder skakar på huvudet. Ditt öde är fruktansvärt. Du är borta för alltid.'

Dom över fursten i Tyrus

28 Detta budskap kom från Herren:

^2-3 Du människa, säg till fursten i Tyrus: Herren Gud säger: Du är stolt och tror att du är en gud på din gudatron ute i havet. Men du är bara en människa, även om du skryter med att du är vis som en gud. Skulle du vara visare än Daniel? Skulle ingen hemlighet vara dold för dig?

⁴ Du har använt din vishet och ditt förstånd till att skaffa dig stora rikedomar av guld, silver och dyrbara skatter.

⁵ Ja, din vishet har gjort dig mycket rik och mycket stolt.

⁶ Men Herren Gud säger: Därför att du påstår dig vara lika vis som Gud

⁷ ska en fiendearmé, en grym nation, dra sina svärd mot dig i din inbillade visdom och ta glansen från dig!

⁸ De ska störta ner dig i dödsriket, och du ska dö en våldsam död där ute i havet.

⁹ Ska du fortfarande skryta och påstå att du är en gud? Inför dem som angriper dig kommer du åtminstone inte att framstå som annat än en vanlig människa!

¹⁰ Du kommer att dö som en utstött för en främlings hand. Jag har sagt detta, säger Herren Gud.

¹¹ Sedan kom ytterligare ett budskap till mig från Herren:

¹² Du människa, gråt över kungen i Tyrus! Tala om för honom vad Herren Gud säger: Du var fullkomlig i vishet och härlighet.

¹³ Du var i Eden, Guds trädgård. Du var smyckad med de dyrbaraste juveler och stenar: rubiner, topaser, diamanter, krysoliter, onyx, jaspis, safirer, karbunkel och smaragder, allt infattat i finaste guld. Du fick dem den dag du skapades.

¹⁴ Jag avskilde dig till att vara den utvalde vakthavande keruben. Du hade tillträde till Guds heliga berg där du vandrade omkring bland dyrbara stenar.

¹⁵ Du var fullkomlig i allt du gjorde från den dag du skapades till den dag då jag upptäckte att något inte stämde hos dig.

¹⁶ Din omfattande handel fick dig i en inre obalans, och du syndade. Därför drev jag bort dig från Guds berg. Som kerub hade du din givna plats i Guds närhet, men jag måste kasta ut dig från din praktfulla miljö.

¹⁷ Ditt hjärta var högfärdigt över all din skönhet. Du förlorade din vishet, bländad av all skönhet omkring dig. Därför har jag kastat dig till marken och avslöjat din hjälplöshet inför andra nationer.

¹⁸ Genom dina många synder och ohederliga handel har du förorenat dig själv och allt i din närhet. Därför har jag bränt upp dina gärningar och låtit dem bli till aska på jorden inför allas ögon.

¹⁹ De som kände dig blev förfärade över ditt öde. Du har blivit ett avskräckande exempel och är utplånad för evigt.

²⁰ Sedan kom ett annat budskap från Herren till mig:

²¹ Du människa, vänd dig mot staden Sidon och profetera detta:

²² Herren Gud säger: Jag är din fiende, Sidon, och jag kommer att uppenbara min makt för dig. När jag förgör dig och visar min härlighet ska alla som ser det veta att jag är Herren.

²³ Jag kommer att sända sjukdom mot dig och en väldig armé som ska utplåna dig. Dina invånare ska falla, dödade av svärd. Fienden kommer från alla håll. Då ska du veta att jag är Herren.

²⁴ Du och andra av Israels grannfolk ska då inte längre sticka och riva Israel som tistlar och törnen, även om ni tidigare behandlat det med förakt och övergett det.

²⁵ Israels folk ska än en gång få bo i sitt eget land, det land jag gav deras fader Jakob. Jag ska samla hem dem igen från de främmande länder dit jag spritt ut dem, och jag ska visa alla nationer att jag är helig.

²⁶ De ska tryggt få bo i Israel och kunna bygga sina hus och plantera sina vingårdar. När jag straffar grannfolken som har behandlat Israel med sådant förakt, ska de veta att jag är Herren, deras Gud.

Profetia över Egypten

29 På tolfte dagen i tionde månaden i det tionde året kom detta budskap till mig från Herren:

² Du människa, vänd dig mot Egyptens kung Farao och profetera mot honom och hans folk.

³ Tala om för dem vad Herren Gud säger: Jag är din fiende, Farao, kung i Egypten, du mäktige drake som vilar i dina floder. Du har sagt: 'Nilen är min. Jag har själv gjort den!'

⁴ Men jag ska sätta krokar i dina käftar och dra upp dig på land, och fisken i dina vatten ska fastna vid dina fjäll.

⁵ Jag ska lämna dig och alla dina medlöpare att dö i öknen, och ingen kommer att begrava er. Ni ska bli mat åt vilda djur och fåglar.

⁶ Alla ska förstå att jag är Herren därför att din makt tog slut, som den gjorde när Israel bad om din hjälp i stället för att lita på mig.

⁷ Ja, Israel litade på dig, men som en bruten stav vek du dig under dess hand, fick Israels axel att gå ur led och gav landet svåra plågor.

⁸ Därför säger Herren Gud: Jag ska samla en armé mot dig, Egypten, och utplåna både människor och djur.

⁹ Egypten ska bli ett öde land, och egyptierna ska förstå att detta är Herrens verk.

¹⁰ Därför att du sa: 'Nilen är min! Jag har gjort den!' är jag emot dig och din flod, och jag ska förgöra Egyptens land från Migdol till Sevene, ja, så långt söderut som till gränsen mot Etiopien.

¹¹ Under fyrtio år ska ingen gå den vägen fram, varken människa eller djur, och ingen ska bosätta sig där.

¹² Egypten ska ligga övergivet, omgivet av öde länder, och hennes städer kommer att vara tomma i fyrtio år. Egyptierna själva ska jag förvisa och sprida ut till andra länder.

¹³ Herren Gud säger: När de fyrtio åren har gått ska jag föra hem egyptierna igen från de länder till vilka de blivit förvisade.

¹⁴ Jag ska upprätta Egyptens välstånd och leda folket tillbaka till Patros land i södra Egypten som de en gång kom ifrån. Där kommer de att bli ett litet och obetydligt kungarike,

¹⁵ det minsta av alla länder. Aldrig mer kommer det att härska över andra folk.

¹⁶ Israel kan inte längre vänta någon hjälp från Egypten. När de än tänker be om det, ska de komma ihåg att detta är en synd. Då ska Israel förstå att jag ensam är Gud.

¹⁷ I det tjugosjunde året, på den första dagen i första månaden, kom detta budskap till mig från Herren:

¹⁸ Du människa, den babyloniske kungen Nebukadnessars armé kämpade tappert mot Tyrus. Soldaternas hår tunnades ut av stridshjälmarna, och deras muskler värkte av påfrestningarna. Ändå fick Nebukadnessar inget ut av sitt anfall mot Tyrus.

¹⁹ Därför, säger Herren Gud, kommer jag i stället att överlämna Egyptens land åt Nebukadnessar, kungen i Babylon, och han ska bära bort dess rikedomar och plundra det på allt för att ge lön åt sin armé.

²⁰ Ja, jag har gett honom Egypten som lön, därför att han arbetade så hårt för mig vid Tyrus, säger Herren.

²¹ Och den dag ska komma när jag ska låta Israels tidigare härlighet återuppstå. Då, Hesekiel, ska jag öppna din mun igen, och alla ska förstå att jag är Herren.

Förhållandet mellan man och hustru

^1-2 Ni gifta kvinnor bör rätta er efter era män. De av er som är gifta med män som ännu inte tror på Herren kan vinna dem för honom genom ert respektfyllda och rena sätt. Era gudfruktiga liv kommer att tala till dem bättre än ord.

³ Var inte för upptagna med ert yttre, smycken, vackra kläder och frisyrer.

⁴ Var måna om er inre skönhet och den bestående charm som ligger i ett stilla och mjukt sinne. Det är dyrbart inför Gud.

⁵ Denna inre skönhet fanns hos de gudfruktiga kvinnorna i gångna tider. De trodde på Gud och rättade sig efter sina män.

⁶ Sara till exempel lydde sin make Abraham och hedrade honom som husets herre. Gör så ni också, följ i hennes fotspår som goda döttrar och gör vad som är rätt. Då kan ni leva i trygghet.

⁷ Ni gifta män måste ta väl hand om era hustrur. Tänk på deras bästa inte bara för att de är de svagare. Hedra dem och håll dem högt. Kom ihåg att du och din hustru tillsammans delar Guds välsignelser, och om du inte behandlar henne som du bör, kommer du inte att få svar på dina böner.

Lidandets betydelse

⁸ Och nu ett ord till er alla. Ni bör vara som en enda stor och lycklig familj, fyllda av sympati för varandra och älska varandra med ömhet och ödmjukhet.

⁹ Betala inte tillbaka ont med ont. Ge inte igen mot dem som säger något ovänligt mot er. Be i stället att Gud ska hjälpa dem, för han vill att vi ska vara vänliga mot varandra. Det är något som han välsignar oss för.

¹⁰ Om du vill leva ett lyckligt och gott liv, så behärska din tunga och hindra dina läppar från att sprida lögner.

¹¹ Vänd dig bort från det onda och gör det goda. Försök att leva i frid, även om det kostar dig personlig ansträngning och uppoffring.

¹² Herren vakar nämligen över sina barn och lyssnar till deras böner, men Herrens ansikte är vänt från dem som gör ont.

¹³ I allmänhet är det ingen som gör er illa för att ni vill göra gott.

¹⁴ Men även om någon skulle göra det så ska ni inte bli rädda eller oroliga.

¹⁵ Håll fast vid er tro på Kristus, er Herre, och om någon frågar er varför ni tror som ni gör, så ska ni vara beredda att berätta det för honom på ett mjukt och respektfullt sätt och med övertygelse.

¹⁶ Gör det som är rätt. Om människor sedan säger emot er och kallar er för allt möjligt, kommer de att skämmas över sig själva, eftersom de helt falskt har anklagat er när ni bara har gjort vad som är gott.

¹⁷ Kom ihåg, att om Gud vill att ni ska lida, så är det bättre att lida för att ni gör gott än för att ni gör ont.

Kristus led för oss

¹⁸ Kristus fick också möta lidande. Trots att han själv var fullständigt oskyldig och inte hade gjort någon som helst synd, fick han dö för oss och våra synders skull. Han gjorde det för att föra oss hem till Gud. Men trots att hans kropp dog fortsatte hans ande att leva,

¹⁹ och han besökte de dödas andar som var i fångenskap i dödsriket och predikade för dem.

²⁰ De hade långt före Noas dagar vägrat att lyssna till Gud, fast han tålmodigt väntade på dem medan Noa byggde arken. Bara åtta personer blev räddade från att drunkna i den fruktansvärda översvämningen.

²¹ Detta är en förebild för dopet. I dopet vittnar vi om att vi har blivit räddade från döden och domen genom Kristi uppståndelse, inte därför att våra kroppar tvättas rena av vattnet, utan därför att vi i dopet vänder oss till Gud och ber honom rena oss från synden.

²² Och nu är Kristus i himlen och sitter på hedersplatsen bredvid Gud, och alla himlens änglar och makter böjer sig inför honom och lyder honom.