24 Under kung Jojakims regering anföll kung Nebukadnessar från Babylon Jerusalem. Jojakim kapitulerade och betalade skatt i tre år, men sedan gjorde han uppror.

² Herren skickade då rövarband från kaldeerna, arameerna, moabiterna och Ammons barn mot Juda för att plundra folket, precis som han tidigare förutsagt genom sina profeter.

^3-4 Det är tydligt att dessa olyckor drabbade Juda på Herrens direkta befallning. På grund av Manasses många synder hade Herren beslutat att inte befatta sig med Juda, bland annat för att han hade fyllt Jerusalem med oskyldigt blod. Herren ville inte förlåta detta.

⁵ Resten om Jojakims liv finns upptecknat i Juda kungars krönika.

Jojakin regerar i Juda

⁶ När Jojakim dog blev hans son Jojakin kung.

⁷ Den egyptiske kungen kom aldrig mer tillbaka, för kungen i Babylon hade intagit ett stort område som tillhört Egypten, från Egyptens bäck till floden Eufrat.

^8-9 Jojakin var arton år gammal när han blev kung, och han regerade i tre månader i Jerusalem. Hans mor hette Nehusta och var dotter till Elnatan från Jerusalem.

¹⁰ Under Jojakins regeringstid belägrade den babyloniske kungen Nebukadnessars arméer Jerusalem.

¹¹ Nebukadnessar kom själv dit under belägringen.

¹² Kung Jojakin, alla hans ämbetsmän och drottningmodern kapitulerade för honom. Jojakin fördes fängslad till Babylon. Detta hände under kung Nebukadnessars åttonde regeringsår.

¹³ Nebukadnessar förde bort alla skatter från templet och det kungliga palatset, och alla guldföremål som Israels kung Salomo hade låtit tillverka, och detta var helt enligt vad Herren tidigare sagt.

¹⁴ Nebukadnessar tog sammanlagt 10.000 fångar från Jerusalem, och bland dem fanns alla de styrande, de bästa soldaterna och alla hantverkare och konstnärer. Det var bara de fattigaste och minst ansedda som blev kvar i landet.

¹⁵ Nebukadnessar förde bort kung Jojakin, hans hustrur och hans mor och alla ämbetsmän till Babylon.

¹⁶ Soldaterna som fördes bort var 7.000 till antalet, alla krigsdugliga, och hantverkarna och konstnärerna uppgick till ett tusental.

¹⁷ Han utsåg kung Jojakins farbror Mattanja till ny kung, och han ändrade hans namn till Sidkia.

Sidkia regerar i Juda

^18-19 Sidkia var tjugoett år gammal när han blev kung, och han regerade elva år i Jerusalem. Hans mor hette Hamutal och var dotter till Jeremia från Libna.Sidkia handlade lika ogudaktigt som Jojakim hade gjort.

²⁰ Herren ville inte längre ha något att göra med folket i Jerusalem och i Juda och vände sig bort från dem. Men kung Sidkia gjorde uppror mot kungen i Babylon.

25 Då kom kung Nebukadnessar med hela sin armé mot Jerusalem. Det skedde i det nionde året av kung Sidkias regering i Juda, i den tionde månaden och på den tionde dagen. Han slog läger utanför staden och gick i ställning på alla sidor om den.

² Belägringen varade ända in på det elfte året av hans regering.

³ Den nionde dagen i fjärde månaden det året åt man upp det sista av maten som fanns i staden,

^4-5 och den natten gjorde kungen och hans trupper ett hål i den inre muren och flydde ut mot Hedmarken genom en port som fanns mellan de dubbla murarna i närheten av kungens trädgård. De babyloniska trupperna, som omringat staden, förföljde Sidkia och tog honom till fånga på Jerikoslätten, men alla hans män skingrades.

⁶ Sidkia fördes till Ribla, där han fick sin dom av kungen från Babylon.

⁷ Han tvingades se på när hans söner dödades, och sedan stack man ut ögonen på honom och förde honom i kopparkedjor till Babylon.

Jerusalem läggs i ruiner

⁸ Nebusaradan, befälhavaren över den kungliga livvakten, anlände till Jerusalem från Babylon den sjunde dagen i femte månaden i kung Nebukadnessars nittonde regeringsår.

⁹ Han lät bränna ner templet, palatset och alla andra byggnader av värde.

¹⁰ Han ledde arbetet när hela den babyloniska armén rev ner Jerusalems murar.

¹¹ Den kvarleva av Juda som ännu återstod fördes bort tillsammans med de judiska desertörer som förklarat sin trohet mot kungen i Babylon,

¹² men några av de allra fattigaste lämnades kvar för att bruka jorden och sköta om vingårdarna.

¹³ Babylonierna bröt ner kopparpelarna i templet, bäckenställen på hjul och det väldiga kopparfatet och dess ställning och förde bort alltsammans till Babylon.

^14-15 De tog också kärl, skovlar, fyrfat, ljusstakar, skedar och alla andra koppartillbehör som använts vid offren. Nebusaradan såg till att fyrfaten och offerskålarna och allt annat av rent silver och guld blev omhändertaget.

¹⁶ Det var helt omöjligt att uppskatta vikten av de två pelarna, det stora fatet och ställningen, för de var mycket tunga. Allt detta hade tillverkats för templets räkning på kung Salomos befallning.

¹⁷ Varje pelare var nio meter hög och hade över en meter höga ornament av granatäpplen som dekoration på pelarhuvudet. Allt var gjort av koppar.

¹⁸ Nebusaradan, befälhavaren för livvakten, tog också översteprästen Seraja, hans assistent Sefanja och de tre tempelvakterna som fångar till Babylon.

¹⁹ En befälhavare från Juda armé, fem av kungens rådgivare och den officer och sekreterare som svarade för rekryteringen till krigstjänst och sextio av hans män hittade man på olika gömställen i staden.

²⁰ De fördes av Nebusaradan till den babyloniske kungen i Ribla

²¹ där de avrättades med svärd.Så gick det till när Juda blev bortfört i fångenskap till Babylon.

Jerusalem efter kapitulationen

²² Nebukadnessar utsåg Gedalja, Ahikams son och Safans sonson, till ledare för dem som blev kvar i Juda.

²³ När de judiska officerarna och soldaterna fick veta att kungen i Babylon hade utsett Gedalja som ledare kom de till honom i Mispa. Bland dem var Ismael, Netanjas son, Johanan, Kareas son, netofatiten Seraja, Tanhumets son, Jaasanja, maakatitens son, och deras män.

²⁴ Gedalja lovade och försäkrade att om de underordnade sig babylonierna, skulle de få tillåtelse att bo i landet och slippa bli bortförda i fångenskap.

²⁵ Men sju månader senare gick Ismael, som var av kunglig släkt, tillsammans med tio män och dödade Gedalja och hans stab, såväl judar som babylonier.

²⁶ Då flydde alla judiska män och ledare i panik till Egypten, för de var rädda för babyloniernas hämnd.

²⁷ Den tjugosjunde dagen i den tolfte månaden i det trettiosjunde året av sin fångenskap frigavs kung Jojakin ur fängelset av den nye kungen Evil-Merodak, som fick makten det året i Babylon.

²⁸ Han behandlade Jojakin mycket vänligt och gav honom förmåner framför alla de andra kungarna som hölls som fångar i Babylon.

²⁹ Jojakin fick lägga av fångdräkten, och under resten av sitt liv fick han äta vid kungens bord.

³⁰ Så länge han levde gav kungen honom dessutom ett dagligt underhåll.

Joahas regerar i Juda

36 Josias son Joahas blev utsedd till ny kung.

² Han var tjugotre år när han började regera, men hans regeringstid blev bara tre månader lång.

³ Kungen av Egypten avsatte honom och krävde Juda på hundra talenter i silver (ca 3,75 ton) och en talent i guld (ca 35 kg).

Jojakim regerar i Juda

⁴ Egyptens kung utsåg Joahas bror Eljakim till ny kung över Juda. Hans namn blev ändrat till Jojakim. Joahas blev förd som fånge till Egypten.

⁵ Jojakim var tjugofem år när han blev kung, och han regerade i elva år i Jerusalem, men hans regeringstid var mycket ogudaktig.

⁶ Slutligen besegrade Nebukadnessar, kungen i Babylon, Jerusalem och förde Jojakim i bojor med sig till Babylon.

⁷ Nebukadnessar tog också med sig guldföremål från templet och ställde upp dem i sitt eget tempel i Babylon.

⁸ Det övriga om Jojakims liv och allt det onda han gjorde finns nedtecknat i Juda kungars krönika. Hans son Jojakin blev kung efter honom.

Jojakin regerar i Juda

⁹ Jojakin var arton år när han besteg tronen. Men han regerade bara i tre månader och tio dagar, och det var också en mycket ogudaktig tid i Herrens ögon.

¹⁰ På våren efter hans trontillträde blev han kallad till Babylon av kung Nebukadnessar och samtidigt fördes många av templets skatter dit. Nebukadnessar utsåg Jojakins bror Sidkia till kung i Juda och Jerusalem.

Sidkia regerar i Juda

¹¹ Sidkia var tjugoett år när han blev kung, och han regerade i elva år i Jerusalem.

¹² Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, för han vägrade att ta råd av profeten Jeremia, som gav honom budskap från Herren.

¹³ Han gjorde uppror mot kung Nebukadnessar, trots att han svurit att vara lojal. Sidkia var en envis och hårdhjärtad man som inte omvände sig till Herren, Israels Gud.

¹⁴ Alla ledande personer bland folket började mer och mer att tillbe grannfolkens avgudar och vanhelgade på så sätt Herrens tempel i Jerusalem.

¹⁵ Herren, deras förfäders Gud, sände gång på gång sina profeter för att varna dem, för han hade medlidande med dem och sörjde över templet.

¹⁶ Men folket hånade dessa Guds budbärare och föraktade vad de sa, och till slut kom Herrens vrede ohjälpligt över dem.

Templet förstörs

¹⁷ Herren lät kungen i Babylon anfalla dem och döda deras unga män. Han förföljde dem till och med ända in i templet och hade inget förbarmande med någon. Även unga flickor och gamla män och kvinnor dödades. Herren lät kungen i Babylon utplåna dem fullständigt.

¹⁸ Kungen tog också med sig alla de både små och stora föremål som ännu fanns kvar i templet, och skatter från både templet och palatset.

¹⁹ Sedan brände hans soldater ner templet, rev ner Jerusalems murar, brände alla palatsen och förstörde allt av värde som fanns kvar.

²⁰ De som överlevde fördes som slavar till kungen i Babylon och hans söner, och de blev kvar där ända tills perserna erövrade landet.

²¹ Allt det som Jeremia hade talat om inträffade, och landet måste vila i sjuttio år som betalning för de år då folket hade vägrat att hålla sabbaten.

^22-23 Men under det första året av den persiske kungen Kores regering, fick Herren honom att göra detta uttalande över hela sitt rike och att meddela det skriftligen:Alla riken på jorden har jag fått av Herren, himlens Gud, och han har uppmanat mig att bygga ett tempel åt honom i Jerusalem i Juda land. Alla ni som tillhör Herrens folk ska vända tillbaka till Israel för att utföra det uppdraget, och Herren ska vara med er.Detta var också en av profeten Jeremias förutsägelser, som nu gick i fullbordan.