2 Korinthierbrevet 1-4

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

1 Kära vänner! Detta brev kommer från Paulus, som är utvald av Gud och utsänd av Jesus Kristus, och från vår käre broder Timotheos. Vi skriver till er, alla kristna i Korinth och i hela Grekland.

² Nåd och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus.

Gud har hjälpt oss

^3-4 Vilken stor Gud vi har. Han är vår Herres Jesu Kristi Far. Från honom kommer all omtanke och tröst, och den ger han oss för att vi ska kunna ge samma hjälp och tröst vidare till andra som är i svårigheter och behöver vår sympati och inspiration.

⁵ Ni kan vara säkra på att ju mer vi får lida för Kristus, desto mer kommer han att ge oss av tröst och uppmuntran.

^6-7 Vi möter stora svårigheter i vårt arbete att visa er Guds frälsning och omtanke. Men Gud har gett oss nytt mod mitt i våra bekymmer, och det kommer också ni att få glädje av. Ni kommer nämligen att förstå med vilken kärlek Gud vill ta hand om er, när ni får gå igenom samma lidanden. Han ska ge er kraft att stå ut med dem.

⁸ Kära bröder, jag tror att ni bör få veta lite om den svåra tid vi hade i Asien. Vi pressades så långt över vår förmåga att vi trodde vår sista stund var kommen.

⁹ Vi kände oss som dödsdömda och såg hur maktlösa vi var när det gällde att hjälpa oss själva. Men det hade ändå något gott med sig. Vi lärde oss att lägga allt i Guds händer. Bara han kunde rädda oss. Han kan ju till och med uppväcka döda.

¹⁰ Han hjälpte oss också och räddade oss från en fruktansvärd död, och vi är övertygade om att han ska stå vid vår sida också i fortsättningen.

¹¹ Men ni måste hjälpa oss genom att be för oss. Då blir vi också många som kommer att tacka och lovprisa Gud för hans omsorg om oss!

Ändrade resplaner

¹² Vi är glada över att helt ärligt kunna säga att vi i allt vad vi har gjort har varit uppriktiga och haft ett gott uppsåt. Vi har bara litat på Herrens hjälp och inte på vår egen förmåga. Och detta är om möjligt ännu mer sant när det gäller vårt handlingssätt mot er.

^13-14 Mina brev har varit ärliga och gått rakt på sak. Jag har inte skrivit något mellan raderna! Även om ni inte känner mig särskilt väl (vilket jag hoppas att ni så småningom ska göra), så vill jag att ni ska försöka acceptera mig som jag är och rentav känna er stolta över mig. På sätt och vis har ni ju faktiskt redan börjat göra det, på samma sätt som jag kommer att vara stolt över er den dag då vår Herre Jesus kommer tillbaka.

^15-16 Det var för att jag var så säker på er förståelse och ert förtroende som jag räknade med att stanna och hälsa på er på min resa till Makedonien, och på det sättet ge ännu ett bevis på min kärlek till er. På vägen tillbaka hade jag också tänkt stanna för att bli utrustad för den fortsatta färden till Judeen.

¹⁷ Nu kanske ni frågar varför jag ändrade mina planer. Hade jag inte redan bestämt mig? Eller är jag som vissa människor som säger ja och menar nej?

¹⁸ Absolut inte! Lika säkert som att Gud är sann, så är jag inte en sådan människa. Mitt ja betyder ja.

¹⁹ Timotheos och Silvanus och jag har berättat för er om Jesus Kristus, Guds Son. Han är inte den som säger ja när han menar nej. Han gör alltid precis som han säger.

²⁰ Han fullföljer och uppfyller alla Guds löften, hur många de än är. Vi har berättat för alla hur trofast han är, och på det sättet ärat hans namn.

²¹ Det är Gud som har förenat oss i tron på Kristus och utrustat oss att som apostlar predika de goda nyheterna.

²² Han har satt sin stämpel på oss, sin Ande. Det visar att vi är hans egendom. Att ha del i den helige Ande är en garanti för att vi tillhör honom, och ett förskott på allt det som han kommer att ge oss.

²³ Jag kallar Gud till vittne på att vad jag säger är absolut sant. Skälet till att jag inte har besökt er ännu är att jag vill bespara er mina tillrättavisningar.

²⁴ Även om jag inte kan göra mycket för att stärka er tro när jag kommer ? den är ju redan stark ? så vill jag komma för att glädja er. Jag vill göra er lyckliga, inte ledsna.

2 Nej, sa jag till mig själv, jag ska inte göra det. Jag ska inte plåga dem med ännu ett smärtsamt besök.

² För om jag gör er ledsna, vem ska då göra mig glad? Det är ni som ska göra det, och hur skulle ni kunna det om jag gör er sorgsna?

³ Därför skrev jag till er som jag gjorde i mitt sista brev, för att ni skulle kunna reda upp problemen innan jag kommer. När jag sedan äntligen kommer, så behöver jag inte bli ledsen för deras skull som egentligen borde ge mig den största glädjen. Jag var övertygad om att er lycka var så sammankopplad med min, att inte heller ni skulle vara lyckliga, om jag inte kom med glädje.

⁴ Ni kan inte ana hur svårt det var för mig att skriva det förra brevet! Det krossade nästan mitt hjärta, och jag säger er uppriktigt att jag grät över det. Jag ville inte göra er illa, men jag var tvungen att visa hur mycket jag älskar er och bryr mig om vad som händer med er.

Förlåt den som har felat

^5-6 Kom ihåg att den man som jag skrev om, han som orsakade alla svårigheterna, inte har bedrövat mig i samma utsträckning som han har vållat alla er smärta, även om jag upplevt min del i det också. Jag vill inte vara hårdare mot honom än jag behöver vara. Han har blivit tillräckligt straffad genom ert gemensamma avståndstagande.

⁷ Nu är det dags att förlåta honom och trösta honom, annars blir han kanske så bitter och modlös att han inte kan repa sig.

⁸ Var nu snälla och visa honom att ni fortfarande älskar honom varmt.

⁹ Jag skrev till er som jag gjorde, också för att få reda på hur långt ni var villiga att lyda.

¹⁰ När ni förlåter någon, så gör jag det också, och vad jag har förlåtit (i den utsträckning det har berört också mig) har jag förlåtit med Kristi auktoritet och för ert eget bästa.

¹¹ Ännu ett skäl att förlåta är att ni därigenom undviker att bli överlistade av Satan, för vi vet vad han är ute efter.

¹² När jag kom till staden Troas, gav Herren mig fantastiska möjligheter att predika evangeliet.

¹³ Men Titus, min käre broder, var inte där för att möta mig, och jag kunde inte känna mig riktigt lugn, för jag undrade var han var och vad som hade hänt honom. Därför tog jag farväl av vännerna och åkte genom hela Makedonien för att försöka hitta honom.

Seger på grund av Kristus

¹⁴ Men Gud vare tack som har vunnit seger genom vad Kristus gjorde. Vi får gå med i hans triumftåg och berätta för andra om Herren och sprida det glada budskapet som en välluktande doft.

¹⁵ Våra liv har nämligen en ljuvlig och livgivande doft på grund av vår gemenskap med Gud. Det är kristuslivets blomdoft inom oss, som både de kristna och de som inte är kristna runt omkring oss känner.

¹⁶ För dem som inte tror tycks detta vara en skrämmande påminnelse om död och dom, men för dem som känner Kristus är vi en livets doft. Men vilka är vuxna en sådan uppgift som denna?

¹⁷ Bara de som likt oss själva är helhjärtade människor och som är sända av Gud och inför honom talar i Kristi kraft. Vi är inte som dessa många brödpredikanter, som gör affär av Guds ord och bara predikar för att få sitt levebröd.

Er tro vittnar för oss

3 Börjar vi nu likna de falska lärare ni varit utsatta för? De måste jämt göra ett stort nummer av sig själva, och alltid bära med sig rekommendationsbrev. Jag tror knappast att ni behöver något brev från någon som berättar om oss, eller hur? Och vi behöver inte någon rekommendation från er heller.

² Det enda brev jag behöver är ni själva! Genom att se på er förvandling kan alla förstå att vi har gjort ett gott arbete ibland er.

³ De kan se att ni är ett brev från Kristus skrivet av oss. Det är inte ett brev skrivet med bläck som Moses lag, inte heller inhugget på stentavlor som de tio budorden, utan en skrift av Guds levande Ande i människors inre.

⁴ Vi vågar tala på detta sätt om oss själva därför att vi litar på Gud genom Kristus. Han ska hjälpa oss att vara sanna i vad vi säger,

⁵ inte därför att vi tror att vi i oss själva kan göra något av bestående värde. Vår kraft och vår framgång kommer bara från Gud.

⁶ Han är den som har hjälpt oss att förkunna denna nya väg till frälsning för andra. Vi säger inte att man måste lyda allt i Guds lag eller också dö, men vi talar om att det finns liv genom den helige Ande. Den gamla vägen ? att försöka bli frälst genom att hålla de tio buden ? slutar med döden. På den nya vägen ger den helige Ande dem liv.

⁷ Ändå började det gamla lagsystemet, som ledde till döden, med en sådan härlighet att människorna inte kunde stå ut med att se Moses ansikte. För när han gav dem Guds lag, som de skulle lyda, lyste hans ansikte av Guds egen härlighet, även om glansen snart bleknade.

⁸ Ska inte vi vänta oss en mycket större härlighet i dessa dagar, när den helige Ande ger oss liv?

⁹ Om den plan som leder till dom var härlig, hur mycket härligare är inte den frälsningsplan som gör människorna rättfärdiga inför Gud?

¹⁰ Den första härligheten, som lyste från Moses ansikte, bleknar i själva verket när den jämförs med den överväldigande härligheten i budskapet om Jesus Kristus.

¹¹ Och om den lag som var tidsbestämd bleknade till ingenting fast den var fylld av himmelsk härlighet, så måste ju härligheten i Guds nya frälsningsplan vara ännu mycket större, för den är evig.

¹² Eftersom vi vet att denna nya härlighet aldrig kommer att försvinna, kan vi predika utan att vara rädda

¹³ och behöver inte göra som Mose, som hängde ett skynke över sitt ansikte så att israeliterna inte kunde se hur härligheten avtog.

¹⁴ Inte bara Moses ansikte var dolt, utan hans folks sinnen och förstånd var också överhöljda och förblindade. Till och med nu när Skrifterna läses tycks det vara som om judarnas inre är täckt med en tjock slöja, eftersom de inte kan inse och förstå Skriftens verkliga mening. Denna missförståndets slöja kan nämligen bara tas bort genom tron på Kristus.

¹⁵ Ja, än i dag när de läser Moses skrifter är deras inre ögon blinda, och de tror att enda möjligheten att bli frälst är att lyda de tio budorden.

¹⁶ Men så fort någon vänder sig från sina synder till Herren tas slöjan bort.

¹⁷ Herren är Anden, som ger dem liv, och där han finns, där finns det frihet från lagen.

¹⁸ Vi kristna har ingen slöja över våra ansikten. Vi kan vara speglar, som klart återspeglar Herrens härlighet. Och allt eftersom Herrens Ande arbetar inom oss, blir vi mer och mer lika honom.

Vi är anförtrodda en dyrbar skatt

4 Det är Gud själv som i sin omtanke om oss har gett oss den underbara uppgiften att berätta om hans goda nyheter för andra, och därför ger vi aldrig upp.

² Vi försöker inte lura människor att tro. Vi är inte intresserade av att arbeta på det sättet. Vi försöker aldrig få någon att tro att Guds ord är något annat än det är. Alla sådana skamliga metoder förkastar vi. Vi står inför Gud själv när vi talar, och därför säger vi sanningen, och alla som känner oss vet att det är så.

³ Om de goda nyheter som vi predikar är dolda för någon, så är de dolda för den som är på väg till evig död.

⁴ Satan, som är gud i denna onda värld, har förblindat en sådan människa, så att hon varken kan se ljuset från det glada budskapet, eller förstå det fantastiska i Kristi, vår Guds, härlighet som vi predikar om.

⁵ Vi går inte runt och predikar om oss själva, utan vi predikar att Jesus Kristus är Herre. Allt vi säger om oss själva är att vi är era slavar på grund av vad Jesus har gjort för oss.

⁶ För Gud som sa: Låt ljuset lysa i mörkret, har fått oss att förstå att det är hans härlighets ljus som lyser mot oss i Jesu Kristi ansikte.

⁷ Men denna dyrbara skatt ? den kraft och det ljus som nu finns inom oss ? b¤r vi i ett tillf¤lligt skal, det vill s¤ga i v¦ra svaga kroppar. Alla kan se att denna underbara kraft inom oss m¦ste komma fr¦n Gud, och inte kan vara v¦r egen.

⁸ Vi är på alla sidor omgivna av svårigheter, men inte nerbrutna eller utslagna. Vi ser ofta ingen utväg, men vi ger för den skull inte upp.

⁹ Vi är förföljda till det yttersta, men Gud överger oss aldrig. Vi blir nedslagna, men vi reser oss och fortsätter.

¹⁰ Våra kroppar hotas ständigt av döden, på samma sätt som Jesus hotades av döden. Därför kan alla se att det bara är den levande Kristus inom oss som skyddar oss.

¹¹ Ja, vi lever i ständig fara för våra liv, därför att vi tjänar Herren, men det ger oss gång på gång tillfälle att låta Jesu Kristi kraft bli synlig i våra döende kroppar.

¹² På grund av det vi predikar står vi ansikte mot ansikte med döden, men för er har det resulterat i evigt liv.

¹³ Utan att vara rädda säger vi vad vi tror, och litar på att Gud tar hand om oss, precis som psalmisten gjorde när han sa: Jag tror, och därför talar jag.

¹⁴ Vi vet att samme Gud, som förde Herren Jesus Kristus tillbaka från de döda, också kommer att föra oss till liv igen tillsammans med Jesus och ställa oss tillsammans med er inför honom.

¹⁵ Våra lidanden tjänar ert bästa. Ju fler av er som vinns för Kristus, desto fler kan tacka för hans stora godhet och desto mer kommer Herren att förhärligas.

¹⁶ Det är därför som vi aldrig ger upp. Även om våra kroppar bryts ner av döden, så växer vår inre styrka i Herren för varje dag.

¹⁷ Våra svagheter och lidanden är egentligen ganska små och ska inte vara så länge. Ändå kommer denna korta tid av svårigheter att leda till Guds rikaste välsignelser för oss under hela evigheten.

¹⁸ Vi tänker inte på det vi upplever just nu, till exempel svårigheterna runt omkring oss, utan vi ser fram emot himlens glädje, som vi ännu inte har upplevt. Svårigheterna ska snart vara förbi. Men glädjen som väntar kommer att räcka i evighet.