2 Krönikeboken 21-24

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Joram regerar i Juda

21 Josafat dog och blev begravd på kungarnas begravningsplats i Jerusalem, och Joram blev kung efter honom.

² Hans bröder, Josafats andra söner, hette Asarja, Jehiel, Sakarja, Asarjahu, Mikael och Sefatja.

^3-4 Josafat hade gett var och en av dem stora penningsummor och dyrbara ädelstenar som gåvor och även överlämnat en del av de befästa städerna i Juda till dem. Men själva kungadömet gav han till Joram, eftersom denne var äldst.När Joram satt säkert på tronen, dödade han alla sina bröder och andra tänkbara rivaler till makten.

⁵ Han var trettiotvå år gammal när han började regera, och han regerade i åtta år i Jerusalem.

⁶ Men han var ogudaktig, precis som kungarna i Israel. Han var lika ogudaktig som Ahab, och han hade gift sig med en av Ahabs döttrar.

⁷ Men Herren ville ogärna göra slut på Davids ätt, för han hade ingått ett förbund med David, som innebar att dennes ättlingar för alltid skulle sitta på tronen.

⁸ Under Jorams regering gjorde kungen i Edom uppror och förklarade sig oberoende av Juda.

⁹ Joram anföll honom med hela sin armé och alla sina vagnar. Edomiterna omringade honom, men han lyckades bryta sig igenom deras linjer under natten.

¹⁰ Sedan den dagen har Edom fortsatt sitt uppror mot Juda. Libna gjorde också uppror, eftersom Joram hade vänt sig bort från Herren, sina förfäders Gud.

¹¹ Joram lät nämligen också bygga offertempel på höjderna i Juda och förledde folket i Jerusalem att tillbe avgudar. Det var han som förförde folket till denna avgudadyrkan.

¹² Då skrev profeten Elia ett brev till Joram: Herren, din förfader Davids Gud, säger att du inte har följt de goda vägar din far Josafat vandrade på och inte heller följt kung Asas vägar,

¹³ utan varit lika ogudaktig som kungarna i Israel och fått folket i Jerusalem och Juda att tillbe avgudar, alldeles som på kung Ahabs tid. Du har också dödat dina bröder, som var bättre än vad du är.

¹⁴ Därför kommer Herren att förgöra detta folk genom en svår katastrof. Dina barn, dina hustrur och allt vad du äger och har ska drabbas.

¹⁵ Själv kommer du att råka ut för en invärtes sjukdom, och dina tarmar ska ruttna bort.

¹⁶ Sedan fick Herren filisteerna och araberna, som bodde intill etiopierna, att anfalla Joram.

¹⁷ De marscherade mot Juda, gick över gränsen och tog med sig allt av värde från kungens palats, till och med hans söner och hustrur. Det var bara hans yngste son Ahasja som lyckades komma undan.

¹⁸ Det var efter detta som Herren lät en obotlig tarmsjukdom drabba honom.

¹⁹ Efter två års sjukdom föll hans inälvor ut, och han dog under fruktansvärda plågor. Man tände ingen eld för att hedra honom som man brukade vid kungliga begravningar.

²⁰ Han var trettiotvå år gammal när han började regera, och han regerade i åtta år i Jerusalem och dog utan att någon sörjde honom. Han begravdes i Jerusalem, men inte på den kungliga begravningsplatsen.

Ahasja regerar i Juda

22 Folket i Jerusalem valde Ahasja, Jorams yngste son, till kung. De arabiska rövarbanden hade ju dödat hans äldre söner.

² Ahasja var tjugotvå år gammal när han besteg tronen, och han regerade i ett år i Jerusalem. Hans mor hette Atalja och var ättling till Omri.

³ Ahasja vandrade på samma ogudaktiga vägar som Ahab, och hans mor uppmuntrade honom till att göra allt möjligt ont.

⁴ Ja, han var lika ogudaktig som Ahab, för Ahabs familj blev hans rådgivare efter hans fars död, och detta ledde honom i fördärvet.

⁵ Det var också deras råd Ahasja följde när han ingick en allians med kung Joram i Israel, Ahabs son, som låg i krig med den arameiske kungen Hasael vid Ramot i Gilead. Ahasja tågade dit med sin armé för att gå med i striden. Kung Joram i Israel blev sårad

⁶ och vände tillbaka till Jisreel för att få vård. Ahasja besökte honom,

⁷ men detta visade sig vara ett ödesdigert misstag, för Gud hade bestämt sig för att straffa Ahasja för hans allians med Joram. Det var under detta besök som Ahasja gick ut tillsammans med Joram för att möta Jehu, Nimsis son, som Herren hade utsett till att göra slut på Ahabs ätt.

⁸ Medan Jehu for fram och dödade Ahabs familj och vänner, mötte han kung Ahasjas brorsöner, som hade varit hos Ahasja, och han dödade dem.

⁹ Sedan sökte Jehu efter Ahasja, och hans män fann honom till sist i Samaria, där han hade gömt sig. De tog honom med sig till Jehu, som dödade honom. Men de gav honom en anständig begravning, därför att han var sonson till kung Josafat, en man som med hänförelse hade tjänat Herren. Ingen av Ahasjas ättlingar kunde upprätthålla makten och efterträda honom som kung.

Drottning Atalja regerar i Juda

¹⁰ När Atalja, Ahasjas mor, fick höra att hennes son var död, bestämde hon sig för att ta livet av hela kungafamiljen och själv överta tronen.

¹¹ Men Joas, som var yngst, blev räddad av Josabeat, som var kung Ahasjas syster, och hon gömde honom och hans sköterska i ett sovrum. Josabeat var dotter till kung Joram och gift med prästen Jojada.

¹² Joas hölls gömd av dem i templet i sex år medan Atalja regerade som drottning.

Joas blir kung

23 I drottning Ataljas sjunde regeringsår fattade prästen Jojada mod och sammankallade vissa arméofficerare till en hemlig överläggning. Det var Asarja, Jerohams son, Ismael, Johanans son, Asarja, Obeds son, Maaseja, Adajas son och Elisafat, Sikris son.

^2-3 Dessa män reste i hemlighet ut över hela landet för att berätta om Jojadas planer för leviterna och familjernas huvudmän och uppmanade dem att komma till Jerusalem. Där svor de trohet mot den unge kungen, som fortfarande fanns gömd i templet.Nu är tiden inne för kungens son att inta tronen! sa Jojada. Herrens löfte att en ättling till kung David ska vara kung kommer att bli verklighet igen!

⁴ Så här ska ni göra: En tredjedel av er, präster och leviter, som tjänstgör på sabbaten, ska bevaka alla dörrar,

^5-6 en tredjedel ska gå över till palatset, och en tredjedel ska finnas vid Nedre porten. Alla andra måste stanna på templets yttre förgård. Bara präster och leviter i tjänst får gå in i själva templet, eftersom bara de är invigda för detta.

⁷ Ni leviter ska utgöra kungens livvakt. Håll era vapen i beredskap och döda alla obehöriga som går in i templet. Och håll er nära kungen vad som än händer!

⁸ Alla gjorde som de blivit beordrade av Jojada. Var och en av de tre ledarna anförde sin del av de präster som infunnit sig till tjänst på sabbaten och av dem som avslutade sitt arbetspass, för översteprästen Jojada lät dem inte gå hem.

⁹ Sedan såg Jojada till att arméofficerarna fick spjut och sköldar i händerna, vapen som hade tillhört kung David och funnits förvarade i templet.

¹⁰ De beväpnade officerarna bildade kedja runt kungen, från ena sidan till den andra framför templet och runt altaret på den yttre förgården.

¹¹ Sedan förde de ut den lille prinsen, satte en krona på hans huvud, gav honom Guds lag och utropade honom till kung.Länge leve kungen! ljöd ropet, när Jojada och hans söner smorde honom.

¹² När drottning Atalja hörde all uppståndelse och de höga leveropen för kungen, rusade hon iväg till templet för att se vad som stod på. Där fick hon se kungen stå vid den pelare som brukade vara kungens plats i templet. Officerarna och trumpetarna och folk från hela landet fanns runt honom. Folket jublade och prästerna lät trumpeterna ljuda. Sångarna och musikanterna ledde folket i lovsång.Då rev Atalja sönder sina kläder och ropade: Förräderi! Förräderi!

^13-14 För ut henne och döda henne, ropade prästen Jojada till officerarna. Men gör det inte här i templet! Och döda alla som försöker rädda henne!

^15-17 Folkmassan öppnade väg för dem, så att de kunde föra ut Atalja, och de dödade henne vid palatsets stallar.Sedan upprättade Jojada ett förbund mellan sig, kungen och folket att de skulle tillhöra Herren. Folkmassan rusade därefter över till Baals tempel, rev ner det och bröt sönder alla altaren och avgudabilder. Mattan, Baals präst, dödades framför altaret.

¹⁸ Jojada utsåg sedan levitiska präster som vakter och till att bära fram brännoffer åt Herren, som det var föreskrivet i Moses lag, och han gjorde samma indelning av den levitiska släkten som kung David hade gjort. Alla sjöng av glädje medan de arbetade,

¹⁹ och vakterna vid tempelporten såg till att allt som inte var helgat och alla obehöriga personer hölls utanför templet.

²⁰ Sedan ledde officerarna, furstarna, styresmännen och allt folket ut kungen från templet till palatset via Övre porten och satte honom på tronen.

²¹ Alla i hela landet var glada och tacksamma, och staden fick lugn och ro nu när drottning Atalja var död.

Joas reparerar templet

24 Joas var bara sju år gammal när han blev kung, och han regerade i fyrtio år i Jerusalem. Hans mor hette Sibja och var från Beer-Seba.

² Joas gjorde allt för att behaga Herren så länge prästen Jojada levde.

³ Denne valde två hustrur åt honom, och med dem fick han söner och döttrar.

⁴ En tid senare beslutade Joas att reparera templet

⁵ och sammankallade präster och leviter för att ge dem order:Gå runt till alla städer i Juda och samla in de pengar som årligen ska tas upp för templets underhåll. Vänta inte, utan börja omedelbart!Men leviterna gjorde sig ingen brådska.

⁶ Då kallade kungen till sig översteprästen Jojada och frågade honom: Varför har du inte bett leviterna gå ut och samla in tempelskatten från Juda städer och från Jerusalem? Dessa skatter som är föreskrivna av Guds tjänare Mose måste drivas in, så att templet kan repareras.

^7-8 De som hade stått på den ogudaktiga Ataljas sida hade låtit templet förfalla, och allt som var helgat åt Gud hade flyttats över till Baals tempel. Kungen befallde att man skulle tillverka en kista och sätta den utanför tempelporten.

⁹ Sedan gick en befallning ut till alla städer i Juda och över hela Jerusalem, i vilken folket uppmanades att ge Herren den skatt som Guds tjänare Mose hade pålagt Israel.

¹⁰ Alla, både ledare och allmänhet, bidrog med glädje till detta ändamål, och kistan fylldes gång på gång.

¹¹ Leviterna bar då kistan till de särskilda granskningsmän som skulle räkna pengarna.

¹² Kungen och Jojada gav pengarna till de män som var ansvariga för reparationerna, så att de kunde anställa stenhuggare, timmermän, smeder och gjutare för arbeten i järn och koppar.

¹³ På så sätt fortsatte arbetet, och templet sattes i stånd efter hand. Man återställde det till dess tidigare utseende och förstärkte det.

¹⁴ När allt var avslutat bar man fram pengarna som var över till kungen och Jojada, och det blev bestämt att man för dem skulle göra guld- och silverföremål, rökelsekärl och olika tillbehör till att användas vid offren.Så länge prästen Jojada levde bar man regelbundet fram brännoffer.

¹⁵ Jojada blev mycket gammal och dog vid 130 års ålder.

¹⁶ Han begravdes bland kungarna i Davids stad, eftersom han hade gjort så mycket gott för Israel, för Gud och för templet.

Guds dom drabbar Joas

^17-18 Men efter Jojadas död kom ledarna i Juda till kung Joas och förmådde honom att överge sina förfäders Gud och hans tempel för att i stället börja tillbe avgudar. Då kom Guds vrede över Juda och Jerusalem än en gång.

¹⁹ Men trots att Gud sände profeter för att föra dem tillbaka till Herren, så ville folket inte lyssna.

²⁰ Då kom Guds Ande över Sakarja, prästen Jojadas son. Han kallade samman folket, och inför dem alla sa han: Gud vill veta varför ni är olydiga mot honom och hans befallningar. Eftersom ni handlar som ni gör kommer ni att misslyckas med allt. Ni har övergett Herren, och nu har han övergett er.

²¹ Ledarna försökte då döda Sakarja, och till slut gav kung Joas själv order om det. Man stenade honom till döds på templets förgård.

²² Kung Joas tänkte inte på hur lojal och trogen Sakarjas far Jojada hade varit mot honom, utan lät döda hans son. Sakarjas sista ord innan han dog var: Herre, se vad de gör, och gör dem ansvariga!

²³ Några månader senare kom den arameiska hären mot Juda och Jerusalem. Folkets ledare dödades, och krigsbytet skickades till kungen i Damaskus.

²⁴ Det var bara en mindre styrka som hade anfallit, men Herren lät den besegra Judas mäktiga armé därför att folket hade övergett Herren, sina förfäders Gud. På det sättet verkställde Gud domen över Joas.

²⁵ När arameerna drog sig tillbaka låg Joas svårt sårad. Då beslutade sig hans närmaste män för att döda honom, därför att han hade gett ordern om att stena Sakarja, prästen Jojadas son. De dödade honom där han låg försvarslös i sin säng. Joas begravdes i Davids stad, men inte på kungarnas begravningsplats.

²⁶ De som sammansvurit sig mot kungen var Sabad, son till ammonitiskan Simeat, och Josabad, son till moabitiskan Simrit.

²⁷ Om Joas söner och profetiorna över honom och om templets renovering finns att läsa i Kungarnas krönika.När Joas dog blev hans son Amasja kung efter honom.