1 Samuelsboken 9-12

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Saul söker efter sin fars åsnor

9 Kis var en inflytelserik man från Benjamins stam. Han var son till Abiel, sonson till Seror, sonsons son till Bekorat och sonsons sonson till Afia.

² Hans egen son Saul var den ståtligaste mannen i Israel och huvudet högre än någon annan i landet.

³ En dag saknade Kis sina åsnor, så han sände ut Saul och en tjänare för att söka efter dem.

⁴ De gick igenom Efraims bergsland, Salisalandet, Saalimsområdet och hela Benjamins land, men kunde inte hitta dem någonstans.

⁵ Efter att slutligen ha letat efter dem i Sufs land, sa Saul till tjänaren: Nu går vi hem, för nu är nog min far mer orolig för oss än för åsnorna.

⁶ Men tjänaren sa: Jag har just fått en idé! Det finns en profet i den här staden. Hela folket ser upp till honom, för allt han säger slår in. Vi försöker hitta honom. Han kanske kan tala om för oss var åsnorna finns.

⁷ Men vi har inget att betala honom med, svarade Saul. Till och med vår mat är slut, och vi har ingenting att ge honom.

⁸ Men jag har några silvermynt! sa tjänaren. Vi kan väl åtminstone ge honom dem och se vad som händer!

^9-11 Ja, då gör vi väl det, samtyckte Saul. Vi kan ju alltid försöka.De gick mot staden där profeten bodde. När de var på väg uppför sluttningen mot staden fick de syn på några unga flickor som var på väg att hämta vatten, och de frågade dem om de visste om siaren i staden var hemma. (På den tiden kallades profeterna för siare. Ska vi gå och fråga siaren? brukade man säga.)

^12-13 Ja, svarade de. Följ den här vägen rakt fram. Han bor precis innanför stadsportarna. Han har just kommit tillbaka hem från en resa för att delta i en offerfest uppe på kullen. Därför ska ni skynda er, för han kanske redan är på väg. Gästerna får nämligen inte börja äta förrän han har välsignat maten.

¹⁴ De fortsatte upp mot staden, och när de kom in genom portarna såg de Samuel komma mot dem. Han var redan på väg till offerplatsen.

¹⁵ Dagen innan hade Herren sagt till Samuel:

¹⁶ I morgon vid den här tiden ska jag sända en man från Benjamins land till dig. Du ska smörja honom till ledare för mitt folk, för jag har sett ner till dem i barmhärtighet och har hört deras rop, och han ska rädda dem från filisteerna.

¹⁷ När Samuel såg Saul, sa Herren: Det här är mannen som jag berättade för dig om! Han ska härska över mitt folk.

¹⁸ Saul gick fram till Samuel när de möttes i stadsporten och frågade: Skulle du kunna tala om för mig var siaren bor?

¹⁹ Jag är siaren! svarade Samuel. Gå upp mot kullen före mig, så ska vi äta tillsammans. I morgon ska jag tala om för dig vad du vill veta, och sedan kan du gå.

²⁰ Och oroa dig inte för åsnorna som sprang bort för tre dagar sedan, för de har kommit tillrätta. För övrigt sätter hela Israel sitt hopp till dig och de dina.

²¹ Men jag är från Benjamins stam, den minsta i Israel, och min familj är den oansenligaste av alla familjer i stammen! Du måste ta fel på person, sa Saul.

²² Samuel förde sedan Saul och tjänaren in i den stora salen och gav dem hedersplatserna framför trettio andra särskilt inbjudna gäster.

²³ Samuel bad sedan kocken att ta fram den bit av köttet som han hade bett honom lägga undan.

²⁴ Kocken bar då in ett lårstycke som han placerade framför Saul.Ät det! sa Samuel. Det har varit bestämt åt dig ända sedan jag inbjöd till denna fest.

²⁵ Saul åt alltså tillsammans med Samuel. När de hade återvänt till staden efter festen, gick de upp på taket tillsammans för att samtala.

^26-27 I gryningen nästa morgon väckte Samuel Saul och sa: Stig upp! Det är dags att du skyndar dig hem!Saul gjorde sig i ordning, och Samuel följde honom till stadens utkant. Samuel bad Saul att skicka sin tjänare i förväg. Sedan sa han till Saul: Stanna här för jag har fått ett speciellt budskap från Herren till dig.

Samuel smörjer Saul till kung

10 Samuel tog fram en flaska med olivolja. Han hällde ut oljan över Sauls huvud, kysste honom och sa:Jag gör detta därför att Herren har utvalt dig till att leda hans folk.

² När du lämnar mig, kommer du att träffa två män bredvid Rakels grav i Selsa, i Benjamins land. De kommer att tala om för dig att åsnorna har återfunnits, men att din far i stället är orolig för dig och frågar: 'Hur ska jag hitta min son?'

³ När du kommer till eken vid Tabor, kommer du att möta tre män som är på väg för att tillbe Gud vid altaret i Betel. En av dem bär på tre unga getter, en annan har tre brödkakor och den tredje en flaska vin.

⁴ De kommer att hälsa dig och erbjuda dig två av kakorna, som du ska ta emot.

⁵ Efter det kommer du till Gibea, där filisteernas trupper är förlagda. När du kommer dit, möter du en grupp profeter på väg ner från offerplatsen. De spelar på psaltare, tamburin, flöjt och harpa och profeterar medan de går vägen fram.

⁶ Då ska Herrens Ande komma över dig på ett mäktigt sätt, och du ska profetera tillsammans med dem. Du ska bli förvandlad och handla på ett nytt sätt.

⁷ Från och med den stunden ska du fatta beslut efter din övertygelse, för Herren ska leda dig.

⁸ Gå nu före mig till Gilgal och vänta där på mig i sju dagar. Jag ska komma dit och offra brännoffer och tackoffer, och då ska jag tala om för dig vad du ska göra.

⁹ När Saul vände sig om och började gå därifrån, förvandlade Gud hans sinne och gav honom en ny inställning till saker och ting, och den dagen slog alla Samuels profetior in.

¹⁰ När Saul och hans tjänare kom till Gibea såg de profeterna komma emot dem, och Guds Ande kom över Saul så att han också profeterade.

¹¹ När de som tidigare känt Saul såg detta utropade de: Vad nu då? Är Saul en profet?

¹² Och en av hans grannar tillade: Med en sådan far som hans? På så sätt tillkom ordspråket: Är också Saul en profet?

¹³ När Saul hade slutat att profetera gick han upp till altaret.

¹⁴ Men var har du egentligen hållit hus? frågade Sauls farbror. Vi gick för att leta reda på åsnorna, men vi kunde inte hitta dem, svarade Saul. Därför gick vi till profeten Samuel, för att få reda på var de fanns.

¹⁵ Jaså? Och vad sa han då? undrade farbrodern.

¹⁶ Han sa att man hade hittat åsnorna! svarade Saul, men han lät medvetet bli att berätta att han hade blivit smord till kung.

Israel accepterar Saul som kung

¹⁷ Samuel sammankallade nu hela Israels folk till Mispa

^18-19 och gav dem detta budskap från Herren Gud: Jag förde er ut ur Egypten och räddade er inte bara från egyptierna utan också från de andra folken som plågade er. Men fastän jag har gjort detta, så har ni förkastat mig och dessutom sagt: 'Vi vill ha en kung i stället!' Gå nu därför fram inför Herren med era stammar och familjer.

²⁰ Sedan sammankallade Samuel ledarna för stammarna inför Herren, och Benjamins stam valdes genom helig lottdragning.

²¹ Därefter förde han fram varje familj i Benjamins stam inför Herren, och lotten föll denna gång på Matris familj.Slutligen utvaldes Saul, Kis son, men när de försökte få tag i honom var han försvunnen!

²² Därför frågade de Herren: Var är han? Finns han här ibland oss? Och Herren svarade: Han gömmer sig bland ert bagage.

²³ Där hittade de honom mycket riktigt och förde fram honom inför allt folket, och han var huvudet högre än alla andra.

²⁴ Då sa Samuel: Detta är den man som Herren har utvalt till er kung. Hans like finns inte i hela Israel!Och alla ropade: Leve kungen!

²⁵ Samuel förklarade än en gång för folket vad en kung hade för rättigheter och skyldigheter. Han skrev ner detta i en bok och lade den på en särskild plats inför Herren. Sedan sände han hem folket.

²⁶ När Saul återvände till sitt hem i Gibea, blev alla de män vars hjärtan Herren hade rört hans ständiga följeslagare.

²⁷ Men det fanns några som var upproriska och sa: Hur ska han kunna hjälpa oss? De föraktade Saul och vägrade att ge honom gåvor, men han låtsades som om han ingenting märkte.

Saul besegrar ammoniterna

11 Vid den här tiden ledde Nahas ammoniternas armé mot Israel och belägrade staden Jabes-Gilead. Invånarna i Jabes bad om fred: Slut fred med oss, så ska vi bli era tjänare, bad de.

² Det ska ni få bli, sa Nahas. Men bara på det villkoret att jag får sticka ut höger öga på varenda en av er, så att hela Israel blir förolämpat.

³ Låt oss få sju dagar på oss så att vi kan ta reda på om vi får någon hjälp! svarade Jabes äldste. Om inte våra bröder kommer och räddar oss, ska vi gå med på dina villkor.

⁴ När budbärarna kom till Sauls hemstad Gibea och berättade hur läget var började alla att gråta.

⁵ Saul hade varit ute och plöjt på åkern, och när han återvände till staden frågade han: Vad är det som har hänt? Varför gråter alla? När de berättade för honom vad budbärarna från Jabes hade sagt,

⁶ kom Guds Ande med stor kraft över Saul och han brann av vrede.

⁷ Han tog två oxar, styckade dem och sände ut styckena med budbärare över hela Israel.Så här ska det gå med oxarna som tillhör den som vägrar att följa Saul och Samuel i strid, sa han. Fruktan föll över folket, och de ställde upp till sista man.

⁸ Han räknade dem i Besek och fann att de var 300.000, förutom 30.000 män från Juda.

⁹ Då skickade han budbärare tillbaka till Jabes-Gilead med beskedet: Vi kommer att rädda er när det är som hetast i morgon!Givetvis blev det en oerhörd glädje i staden när budskapet nådde fram.

¹⁰ Männen i Jabes meddelade sedan sina fiender: Vi ger oss! I morgon kan ni komma och göra med oss som ni vill.

¹¹ Men under natten kom Saul. Han hade delat upp sin armé i tre grupper. Före gryningen överrumplade de ammoniterna och dödade dem nästan allesammans under förmiddagens lopp. Resten av deras armé blev så grundligt skingrad, att inte ens två personer kom undan tillsammans.

¹² Senare sa folket till Samuel: Var finns de män som sa att Saul inte skulle bli vår kung? För hit dem, så ska vi döda dem!

¹³ Men Saul svarade: Ingen ska avrättas i dag när Herren har räddat Israel!

¹⁴ Då sa Samuel till folket: Kom, låt oss alla gå till Gilgal och än en gång bekräfta att Saul är vår kung.

¹⁵ De gick därför till Gilgal, och vid en högtidlig ceremoni inför Herren krönte de Saul till kung. Sedan offrade de tackoffer till Herren, och Saul och hela Israel firade den lyckliga utgången.

Samuel påminner folket om Herrens omsorg

12 Sedan talade Samuel till folket på nytt:Lyssna nu!, sa han. Jag har gjort det ni bett mig om. Jag har gett er en kung.

² Här står jag nu med mina söner, en gammal, gråhårig man, som har varit i Herrens tjänst sedan jag var liten.

³ Här inför Herren och hans smorde kung frågar jag om jag har stulit någons oxe eller åsna, eller om jag någon gång har lurat er eller förtryckt er? Har jag någonsin tagit emot mutor? Tala om det för mig, så ska jag ersätta dem som jag har skadat.

⁴ Nej, svarade de. Du har aldrig bedragit eller förtryckt oss på något sätt, och du har aldrig tagit mutor.

⁵ Herren och hans smorde kung är mina vittnen på att ni inte har något att anklaga mig för, sa Samuel.Ja, det är sant, svarade de.

⁶ Det var Herren som gav er Mose och Aron, fortsatte Samuel. Han förde era förfäder ut ur Egyptens land.

⁷ Bli nu stilla inför Herren medan jag påminner er om allt det goda han har gjort för er och för era förfäder.

⁸ När israeliterna var i Egypten och ropade till Herren, sände han dem Mose och Aron, som ledde dem ut ur Egypten och lät dem bosätta sig här i landet.

⁹ Men folket glömde snart Herren, sin Gud, så han lät dem bli besegrade av Sisera, som var general i Hasors armé, och av filisteerna och av Moabs kung.

¹⁰ Då ropade de till Herren igen och bekände att de hade syndat genom att vända honom ryggen och i stället tillbe Baal och Astarterna: 'Vi vill tillbe dig och enbart dig, om du bara vill befria oss från våra fiender

¹¹ Då sände Herren Gideon, Barak, Jefta och Samuel för att rädda er, och så fick ni leva i trygghet.

¹² När ni blev rädda för Nahas, Ammons kung, kom ni till mig och sa att ni behövde en kung som kunde regera över er. Men ni hade redan en kung i Herren. Han är och har alltid varit er kung.

¹³ Och här är nu den kung ni själva har valt. Titta noga på honom! Ni har bett att få honom, och Herren har svarat på er bön.

¹⁴ Om ni vill visa vördnad och tillbe Herren och lyssna till hans befallningar och inte göra uppror mot honom, ja, om både ni och er kung följer Herren, er Gud, så kommer allt att gå väl.

¹⁵ Men om ni gör uppror mot Herrens bud och vägrar att lyssna till honom, så kommer Herren att behandla er på samma sätt som han behandlade era förfäder.

¹⁶ Var uppmärksamma på när Herren gör stora under.

¹⁷ Ni vet att det inte regnar under denna tid på året, under veteskörden. Jag ska be till Herren att han sänder åska och regn i dag. Då kommer ni att inse hur ont och orätt ni har handlat genom att be om en kung.

¹⁸ Samuel ropade sedan till Herren, som sände åska och regn, och hela folket darrade inför Herren och Samuel.

¹⁹ Be för oss, så vi inte dör, ropade de till Samuel. Nu har vi lagt ännu en synd till alla andra genom att be om en kung.

²⁰ Var inte rädda, tröstade Samuel dem. Ni har visserligen handlat fel, men se nu till att ni tillber Herren helhjärtat och inte vänder honom ryggen på något sätt.

²¹ Andra gudar kan inte hjälpa er.

²² Och Herren ska inte överge sitt eget folk, för det skulle vanhedra hans mäktiga namn. Han gjorde er till sitt utvalda folk just därför att han ville ha det så!

²³ Och när det gäller mig, så kan jag inte ens tänka mig att jag skulle synda mot Herren genom att sluta att be för er. Jag ska fortsätta att undervisa er om det goda och rätta.

²⁴ Lita på Herren och var uppriktiga när ni tillber honom! Tänk på allt det underbara han har gjort för er!

²⁵ Men om ni fortsätter att synda, så ska både ni och er kung förgås.