1 Kungaboken 21-22

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Ahab tar Nabots vingård

21 Nabot, en man från Jisreel, hade en vingård i utkanten av staden, inte långt från kung Ahabs palats.

² En dag talade kungen med honom om att köpa vingården.Jag vill ha den till trädgård, eftersom den ligger så nära palatset, förklarade kungen. Han erbjöd Nabot en bättre vingård eller bra betalt, vilket han önskade.

³ Men Nabot var inte intresserad. Den här jorden har tillhört min familj i generationer, sa han.

⁴ Ahab gick tillbaka hem till palatset ganska missmodig. Han vägrade att äta och gick och lade sig med ansiktet mot väggen.

⁵ Vad i allsin dar är det med dig? frågade hans hustru Isebel. Varför äter du inte? Vad är det som har fått dig på så dåligt humör?

⁶ Jag bad Nabot sälja sin vingård till mig, eller byta den mot annan mark, men han vägrade.

⁷ Är du kung i Israel, eller är du det inte? frågade Isebel. Ät nu, och bekymra dig inte för den här saken! Jag ska ordna så att du får Nabots vingård!

⁸ Hon skrev brev i Ahabs namn, satte hans sigill på dem och adresserade dem till de styrande i Jisreel, där Nabot bodde.

⁹ I breven stod det: Kalla samman alla medborgarna till fasta och bön. Se till att Nabot är med, och ge honom en hedersam plats.

¹⁰ Skaffa fram två mindre nogräknade män, placera dem mittemot Nabot och låt dem anklaga honom för att ha förbannat Gud och kungen. För sedan bort Nabot och stena honom.

¹¹ Ledarna i staden följde drottningens instruktioner.

¹² De utlyste en fasta och placerade Nabot på en framskjuten plats.

¹³ Två män, som var helt samvetslösa, anklagade honom för att ha förbannat Gud och kungen, och man förde Nabot ut ur staden och stenade honom.

¹⁴ Sedan sände stadens ämbetsmän ett meddelande till Isebel om att Nabot var död.

¹⁵ När Isebel fick höra nyheten, sa hon till Ahab: Du minns den där vingården, som Nabot inte ville sälja till dig? Du kan få den nu. Han är död!

¹⁶ Då gick Ahab ner till vingården för att ta den i besittning.

¹⁷ Men då befallde Herren Elia

¹⁸ att gå till Samaria och söka upp kung Ahab. Han är vid Nabots vingård och håller på att lägga beslag på den.

¹⁹ Ge honom den här hälsningen från mig: 'Är det inte illa nog att Nabot har blivit dödad? Ska du nu plundra honom också? Hundarna ska slicka i sig ditt blod, på samma plats där de alldeles nyss slickade i sig Nabots blod!'

²⁰ Jaså, min fiende har hittat mig! utbrast kungen, när han fick se Elia.Ja, svarade Elia. Jag har kommit för att uttala Guds förbannelse över dig, för att du har sålt dig till djävulen.

²¹ Herren kommer att låta olycka drabba dig, han kommer att utplåna dig, och han ska inte låta någon manlig ättling till dig få överleva.

²² Han tänker utrota din familj, som han gjorde med kung Jerobeams och kung Baesas familjer, för du har verkligen gjort honom vred genom att locka hela Israel till synd.

²³ Herren har också talat om för mig att hundarna i Jisreel ska slita sönder din hustru Isebels kropp.

²⁴ De medlemmar av din familj som dör inne i staden ska bli uppätna av hundar, och de som dör ute på landsbygden ska bli uppätna av fåglar.

²⁵ Det var ingen som så hade sålt sig till ondskan som Ahab och som dessutom ständigt uppmuntrades av sin hustru till att göra det som var ont.

²⁶ Hans synd var särskilt stor därför att han tillbad avgudar, precis som amoreerna, det folk som Herren hade fördrivit ut ur landet för Israels folks skull.

²⁷ När Ahab hörde dessa profetior rev han sönder sina kläder och klädde sig i trasor, fastade och sov i säcktyg och gick omkring utan att säga ett ord.

²⁸ Då kom ett nytt budskap till Elia från Herren:

²⁹ Ser du hur Ahab har ödmjukat sig inför mig? Därför ska jag inte göra vad jag har lovat medan han lever, utan det kommer i stället att drabba hans söner.

Josafat lierar sig med Ahab

22 Under tre år var det inte några krig mellan Aram och Israel.

² Men under det tredje året, när kung Josafat av Juda besökte kung Ahab av Israel,

³ sa Ahab till sina ämbetsmän: Har ni tänkt på att Aram fortfarande har kontroll över Ramot i Gilead? Och här sitter vi utan att göra någonting åt det!

⁴ Sedan vände han sig till Josafat och frågade om han ville ställa upp med sin armé för att hjälpa till med att återta Ramot.Naturligtvis vill jag det, svarade Josafat. Du och jag är bröder. Mitt folk ska följa dina befallningar, och mina hästar står till ditt förfogande.

⁵ Men, tillade han, kanske vi först skulle fråga Herren för att vara säkra på vad han vill att vi ska göra.

⁶ Ahab sammankallade då sina 400 egna profeter och frågade dem om han skulle anfalla Ramot eller inte. Du ska gå till anfall, för Gud ska hjälpa dig att segra, svarade de alla.

⁷ Finns det inte någon Herrens profet här som vi också kan fråga? undrade Josafat.

⁸ Jo, det finns en, men jag tycker inte om honom, för han profeterar bara olycka, svarade Ahab. Han har alltid bara dåliga nyheter att komma med. Han heter Mika och är son till Jimla.Tala inte på det sättet, svarade Josafat.

⁹ Då gav Ahab order till en av sina medhjälpare att hämta Mika.Skynda dig, för det är bråttom! ropade han efter honom.

¹⁰ Under tiden fortsatte alla profeterna att profetera inför de båda kungarna, som satt iklädda sina kungliga mantlar på troner som placerats på logen nära stadsporten.

¹¹ En av profeterna, Sidkia, som var son till Kenaana, gjorde horn av järn och förklarade: Herren säger att du ska stånga syrierna med de här hornen tills de är besegrade.

¹² Och alla de andra stämde in i vad han sa. Gå och anfall Ramot i Gilead, sa de. Herren ska låta dig segra!

¹³ Mannen, som gått för att hämta Mika, talade om för denne vad de andra profeterna hade sagt och uppmanade honom att profetera likadant.

¹⁴ Jag lovar att jag bara ska säga vad Herren säger till mig, svarade Mika.

¹⁵ När han kom fram frågade kungen honom om de skulle gå till anfall mot Ramot eller inte.Naturligtvis ska du göra det! svarade Mika. Du kommer att segra, för Herren ska vara med dig och hjälpa dig!

¹⁶ Hur många gånger ska jag behöva säga till dig att bara tala sådant som Herren säger? frågade kungen.

¹⁷ Då berättade Mika: Jag såg Israels barn utspridda på höjderna som får utan herde. Och Herren sa: 'Deras kung är död. Se till att de går hem.'

¹⁸ Var det inte det jag sa, att det här skulle hända? sa Ahab och vände sig till Josafat. Aldrig säger han något som är fördelaktigt. Alltid rör det sig om olyckor.

¹⁹ Hör här, vad Herren säger mer, fortsatte Mika. Jag såg Herren sitta på sin tron, och himlens alla änglar stod runt omkring honom.

²⁰ Då sa Herren: 'Vem vill åta sig att förleda Ahab, så att han anfaller Ramot och blir dödad där?'Man kom med en mängd olika förslag,

²¹ men slutligen kom en ängel fram till Herren och förklarade sig villig att göra det.

²² 'Vad tänker du göra?' frågade Herren.'Jag ska komma som en lögnens ande till alla hans profeter

²³ Inser du inte att Herren har lagt en lögnens ande i dessa profeters mun? Faktum är att Herren har bestämt att olycka ska komma över dig.

²⁴ Då gick Sidkia fram och slog Mika i ansiktet.När lämnade Herrens Ande mig för att tala till dig? frågade han.

²⁵ Svaret på den frågan ska du få när du tvingas gömma dig i det innersta rummet, svarade Mika.

²⁶ Då gav Ahab order om att Mika skulle arresteras.För honom till Amon, stadens borgmästare, och till min son Joas.

²⁷ Säg till dem att jag vill att den här mannen ska sitta i fängelse på vatten och bröd tills jag kommer välbehållen tillbaka.

²⁸ Om du kommer välbehållen tillbaka, så visar det att Herren inte har talat genom mig, svarade Mika. Sedan vände han sig till folket som stod runt omkring och sa: Kom ihåg vad jag nu har sagt!

Ahab dör på slagfältet

²⁹ Kung Ahab i Israel och kung Josafat i Juda ledde alltså sina härar mot Ramot i Gilead.

³⁰ Du kan ha på dig din kungliga mantel, men jag avstår, sa Ahab till Josafat. Ahab drog alltså ut i striden klädd i en vanlig soldats rustning.

³¹ Nu hade kungen i Aram gett sina trettiotvå vagnsofficerare order att inte strida mot någon annan än kung Ahab personligen.

^32-33 När de såg Josafat i hans kungliga mantel, trodde de att han var den man de sökte. De stormade alltså fram för att anfalla honom, men när Josafat ropade märkte de att det inte var Israels kung och slutade att förfölja honom.

³⁴ Men någon som på måfå sköt en pil träffade kung Ahab i en fog i hans rustning.Vänd om och se till att jag kommer bort från striden, för jag är svårt sårad, stönade han till sin kusk.

³⁵ Striden blev allt intensivare ju längre dagen led. Kung Ahab satt hjälplös i sin vagn vänd mot slagfältet. Blodet från hans sår rann ner på vagnsgolvet, och när kvällen kom dog han.

^36-37 Just som solen höll på att gå ner, ljöd ett rop bland Ahabs trupper: Det är över nu! Vänd om hem! Kungen är död!Man förde Ahabs kropp till Samaria, där han begravdes.

³⁸ När hans vagn och vapen skulle sköljas vid dammen i Samaria, där de prostituerade brukade bada, kom hundar och slickade i sig kungens blod, precis som Herren hade förutsagt.

³⁹ Allt övrigt som hände under Ahabs regeringstid, om elfenbenspalatset och städerna som han byggde, finns beskrivet i Israels kungars krönika.

⁴⁰ Ahab begravdes hos sina förfäder, och hans son Ahasja efterträdde honom som Israels kung.

Josafat regerar i Juda

⁴¹ Under tiden hade Josafat, son till Asa, blivit kung i Juda. Det hände under Ahabs fjärde regeringsår.

⁴² Josafat var trettiofem år gammal när han besteg tronen, och han regerade i tjugofem år i Jerusalem. Hans mor hette Asuba, dotter till Silhi.

^43-44 Han var lydig mot Herren, precis som sin far, förutom att även han försummade att riva ner offerhusen på höjderna. Folket kunde alltså fortsätta att offra och bränna rökelse där.

⁴⁵ Han slöt också fred med Ahab, kungen i Israel.

⁴⁶ Allt övrigt som Josafat utförde, alla hans hjältemodiga krig och bedrifter, finns omtalat i Juda kungars krönika.

⁴⁷ Han avskaffade också det som fanns kvar av manlig prostitution sedan hans far Asas tid.

⁴⁸ Det fanns inte någon kung i Edom vid den här tiden, bara en ställföreträdande regent.

⁴⁹ Kung Josafat byggde stora fraktfartyg som skulle segla till Ofir för att hämta guld, men de kom aldrig dit, eftersom de led skeppsbrott vid Esjon-Geber.

⁵⁰ Ahasja, Ahabs son och tronföljare, hade föreslagit Josafat att hans män skulle följa med, men Josafat hade inte accepterat erbjudandet.

⁵¹ När kung Josafat hade dött blev han begravd bland sina förfäder i Jerusalem, hans förfader Davids stad, och hans son Joram blev kung efter honom.

Ahasja regerar i Israel

⁵² Det var under kung Josafats sjuttonde regeringsår i Juda som Ahasja, Ahabs son, blev kung över Israel i Samaria, och han regerade i två år.

^53-54 Men han var inte någon god kung, för han följde i sina föräldrars och i Jerobeams fotspår och förledde Israel att tillbe Baal, och Herren, Israels Gud, blev därför vred på Ahasja.