1 Krönikeboken 4-6
Svenska 1917
4 Judas söner voro Peres, Hesron, Karmi, Hur och Sobal.
2 Och Reaja, Sobals son, födde Jahat, och Jahat födde Ahumai och Lahad. Dessa voro sorgatiternas släkter.
3 Och dessa voro Abi-Etams söner: Jisreel, Jisma och Jidbas, och deras syster hette Hasselelponi,
4 vidare Penuel, Gedors fader, och Eser, Husas fader. Dessa voro söner till Hur, Efratas förstfödde, Bet-Lehems fader.
5 Och Ashur, Tekoas fader, hade två hustrur, Helea och Naara.
6 Naara födde åt honom Ahussam, Hefer, Timeni och ahastariterna. Dessa voro Naaras söner.
7 Och Heleas söner voro Seret, Jishar och Etnan.
8 Och Kos födde Anub och Hassobeba, så ock Aharhels, Harums sons, släkter.
9 Men Jaebes var mer ansedd än sina bröder; hans moder hade givit honom namnet Jaebes, i det hon sade: »Jag har fött honom med smärta.»
10 Och Jaebes åkallade Israels Gud och sade: »O att du ville välsigna mig och utvidga mitt område och låta din hand vara med mig! O att du ville avvända vad ont är, så att jag sluppe att känna någon smärta!» Och Gud lät det ske, som han begärde.
11 Och Kelub, Suhas broder, födde Mehir; han var Estons fader.
12 Och Eston födde Bet-Rafa, Pasea och Tehinna, Ir-Nahas' fader. Dessa voro männen från Reka.
13 Och Kenas söner voro Otniel och Seraja. Otniels söner voro Hatat.
14 Och Meonotai födde Ofra. Och Seraja födde Joab, fader till Timmermansdalens släkt, ty dessa voro timmermän.
15 Och Kalebs, Jefunnes sons, söner voro Iru, Ela och Naam, så ock Elas söner och Kenas.
16 Och Jehallelels söner voro Sif och Sifa, Tirja och Asarel.
17 Och Esras son var Jeter, vidare Mered, Efer och Jalon. Och kvinnan blev havande och födde Mirjam, Sammai och Jisba, Estemoas fader.
18 Och hans judiska hustru födde Jered, Gedors fader, och Heber, Sokos fader, och Jekutiel, Sanoas fader. Men de andra voro söner till Bitja, Faraos dotter, som Mered hade tagit till hustru.
19 Och söner till Hodias hustru, Nahams syster, voro Kegilas fader, garmiten, och maakatiten Estemoa.
20 Och Simons söner voro Amnon och Rinna, Ben-Hanan och Tilon. Och Jiseis söner voro Sohet och Sohets son.
21 Söner till Sela, Judas son, voro Er, Lekas fader, och Laeda, Maresas fader, och de släkter som tillhörde linnearbetarnas hus, av Asbeas hus,
22 vidare Jokim och männen i Koseba samt Joas och Saraf, som blevo herrar över Moab, så ock Jasubi-Lehem. Men detta tillhör en avlägsen tid.
23 Dessa voro krukmakarna och invånarna i Netaim och Gedera; de bodde där hos konungen och voro i hans arbete.
24 Simeons söner voro Nemuel och Jamin, Jarib, Sera och Saul.
25 Hans son var Sallum; hans son var Mibsam; hans son var Misma.
26 Mismas söner voro hans son Hammuel, dennes son Sackur och dennes son Simei.
27 Och Simei hade sexton söner och sex döttrar; men hans bröder hade icke många barn. Och deras släkt i sin helhet förökade sig icke så mycket som Juda barn.
28 Och de bodde i Beer-Seba, Molada och Hasar-Sual,
29 i Bilha, i Esem och i Tolad,
30 i Betuel, i Horma och i Siklag,
31 i Bet-Markabot, i Hasar-Susim, i Bet-Birei och i Saaraim. Dessa voro deras städer, till dess att David blev konung.
32 Och deras byar voro Etam och Ain, Rimmon, Token och Asan -- fem städer;
33 därtill alla deras byar, som lågo runt omkring dessa städer, ända till Baal. Dessa voro deras boningsorter; och de hade sitt särskilda släktregister.
34 Vidare: Mesobab, Jamlek och Josa, Amasjas son,
35 och Joel och Jehu, son till Josibja, son till Seraja, son till Asiel,
36 och Eljoenai, Jaakoba, Jesohaja, Asaja, Adiel, Jesimiel och Benaja,
37 så ock Sisa, son till Sifei, son till Allon, son till Jedaja, son till Simri son till Semaja.
38 Dessa nu nämnda voro hövdingar i sina släkter, och deras familjer utbredde sig och blevo talrika.
39 Och de drogo fram mot Gedor, ända till östra sidan av dalen, för att söka bete för sin boskap.
40 Och de funno fett och gott bete, och landet hade utrymme nog, och där var stilla och lugnt, ty de som förut bodde där voro hamiter.
41 Men dessa som här hava blivit upptecknade vid namn kommo i Hiskias, Juda konungs, tid och förstörde deras tält och slogo de meiniter som funnos där och gåvo dem till spillo, så att de nu icke mer äro till, och bosatte sig i deras land; ty där fanns bete för deras boskap.
42 Och av dem, av Simeons barn, drogo fem hundra man till Seirs bergsbygd; och Pelatja, Nearja, Refaja och Ussiel, Jiseis söner, stodo i spetsen för dem.
43 Och de slogo den sista kvarlevan av amalekiterna; sedan bosatte de sig där och bo där ännu i dag.
5 Och Rubens söner, Israels förstföddes -- han var nämligen den förstfödde, men därför att han oskärade sin faders bädd, blev hans förstfödslorätt given åt Josefs, Israels sons, söner, dock icke så, att denne skulle upptagas i släktregistret såsom den förstfödde;
2 ty väl var Juda den mäktigaste bland sina bröder, och furste blev en av hans avkomlingar, men förstfödslorätten blev dock Josefs --
3 Rubens, Israels förstföddes, söner voro Hanok och Pallu, Hesron och Karmi.
4 Joels söner voro hans son Semaja, dennes son Gog, dennes son Simei,
5 dennes son Mika, dennes son Reaja, dennes son Baal,
6 så ock dennes son Beera, som Tillegat-Pilneeser, konungen i Assyrien, förde bort i fångenskap; han var hövding för rubeniterna.
7 Och hans bröder voro, efter sina släkter, när de upptecknades i släktregistret efter sin ättföljd: Jegiel, huvudmannen, Sakarja
8 och Bela, son till Asas, son till Sema, son till Joel; han bodde i Aroer, och hans boningsplatser nådde ända till Nebo och Baal-Meon.
9 Och österut nådde hans boningsplatser ända fram till öknen som sträcker sig ifrån floden Frat; ty de hade stora boskapshjordar i Gileads land.
10 Men i Sauls tid förde de krig mot hagariterna, och dessa föllo för deras hand; då bosatte de sig i deras hyddor utefter hela östra sidan av Gilead.
11 Och Gads barn hade sina boningsplatser gent emot dem i landet Basan ända till Salka:
12 Joel, huvudmannen, och Safam därnäst, och vidare Jaanai och Safat i Basan.
13 Och deras bröder voro, efter sina familjer, Mikael, Mesullam, Seba, Jorai, Jaekan, Sia och Eber, tillsammans sju.
14 Dessa voro söner till Abihail, son till Huri, son till Jaroa, son till Gilead, son till Mikael, son till Jesisai, son till Jado, son till Bus.
15 Men Ahi, son till Abdiel, son till Guni, var huvudman för deras familjer.
16 Och de bodde i Gilead i Basan och underlydande orter, så ock på alla Sarons utmarker, så långt de sträckte sig.
17 Alla dessa blevo upptecknade i släktregistret i Jotams, Juda konungs, och i Jerobeams, Israels konungs, tid.
18 Rubens barn och gaditerna och ena hälften av Manasse stam, de av dem, som voro krigsdugliga och buro sköld och svärd och spände båge och voro stridskunniga, utgjorde fyrtiofyra tusen sju hundra sextio stridbara män.
19 Och de förde krig mot hagariterna och mot Jetur, Nafis och Nodab.
20 Och seger beskärdes dem i striden mot dessa, så att hagariterna och alla som voro med dem blevo givna i deras hand; ty de ropade till Gud under striden, och han bönhörde dem, därför att de förtröstade på honom.
21 Och såsom byte förde de bort deras boskapshjordar, femtio tusen kameler, två hundra femtio tusen får och två tusen åsnor, så ock ett hundra tusen människor.
22 Ty många hade fallit slagna, eftersom striden var av Gud. Sedan bosatte de sig i deras land och bodde där ända till fångenskapen.
23 Halva Manasse stams barn bodde ock där i landet, från Basan ända till Baal-Hermon och Senir och Hermons berg, och de voro talrika.
24 Och dessa voro huvudmän för sina familjer: Efer, Jisei, Eliel, Asriel, Jeremia, Hodauja och Jadiel, tappra stridsmän, namnkunniga män, huvudmän för sina familjer.
25 Men de blevo otrogna mot sina fäders Gud, i det att de i trolös avfällighet lupo efter de gudar som dyrkades av de folk där i landet, som Gud hade förgjort för dem.
26 Då uppväckte Israels Gud den assyriske konungen Puls ande och den assyriske konungen Tillegat-Pilnesers ande och lät folket föras bort i fångenskap, såväl rubeniterna och gaditerna som ena hälften av Manasse stam, och lät dem komma till Hala, Habor, Hara och Gosans ström, där de äro ännu i dag.
6 Levis söner voro Gerson, Kehat och Merari.
2 Kehats söner voro Amram, Jishar, Hebron och Ussiel.
3 Amrams barn voro Aron, Mose och Mirjam. Arons söner voro Nadab och Abihu, Eleasar och Itamar.
4 Eleasar födde Pinehas, Pinehas födde Abisua.
5 Abisua födde Bucki, och Bucki födde Ussi.
6 Ussi födde Seraja, och Seraja födde Merajot.
7 Merajot födde Amarja, och Amarja födde Ahitub.
8 Ahitub födde Sadok, och Sadok födde Ahimaas.
9 Ahimaas födde Asarja, och Asarja födde Johanan.
10 Johanan födde Asarja; det var han som var präst i det tempel som Salomo byggde i Jerusalem.
11 Asarja födde Amarja, och Amarja födde Ahitub.
12 Ahitub födde Sadok, och Sadok födde Sallum.
13 Sallum födde Hilkia, och Hilkia födde Asarja.
14 Asarja födde Seraja, och Seraja födde Josadak.
15 Men Josadak måste gå med i fångenskap, när HERREN lät Juda och Jerusalem föras bort genom Nebukadnessar.
16 Levis söner voro Gersom, Kehat och Merari.
17 Och dessa voro namnen på Gersoms söner: Libni och Simei.
18 Och Kehats söner voro Amram, Jishar, Hebron och Ussiel.
19 Meraris söner voro Maheli och Musi. Dessa voro leviternas släkter, efter deras fäder.
20 Från Gersom härstammade hans son Libni, dennes son Jahat, dennes son Simma,
21 dennes son Joa, dennes son Iddo, dennes son Sera, dennes son Jeaterai.
22 Kehats söner voro hans son Amminadab, dennes son Kora, dennes son Assir,
23 dennes son Elkana, dennes son Ebjasaf, dennes son Assir,
24 dennes son Tahat, dennes son Uriel, dennes son Ussia och dennes son Saul.
25 Elkanas söner voro Amasai och Ahimot.
26 Hans son var Elkana; hans son var Elkana-Sofai; hans son var Nahat.
27 Hans son var Eliab; hans son var Jeroham; hans son var Elkana.
28 Och Samuels söner voro Vasni, den förstfödde, och Abia.
29 Meraris söner voro Maheli, dennes son Libni, dennes son Simei, dennes son Ussa,
30 dennes son Simea, dennes son Haggia, dennes son Asaja.
31 Och dessa voro de som David anställde för att ombesörja sången i HERRENS hus, sedan arken hade fått en vilostad.
32 De gjorde tjänst inför uppenbarelsetältets tabernakel såsom sångare, till dess att Salomo byggde HERRENS hus i Jerusalem; de stodo där och förrättade sin tjänst, såsom det var föreskrivet för dem.
33 Dessa voro de som så tjänstgjorde, och dessa voro deras söner: Av kehatiternas barn: Heman, sångaren, son till Joel, son till Samuel,
34 son till Elkana, son till Jeroham, son till Eliel, son till Toa,
35 son till Sif, son till Elkana, son till Mahat, son till Amasai,
36 son till Elkana, son till Joel, son till Asarja, son till Sefanja,
37 son till Tahat, son till Assir, son till Ebjasaf, son till Kora,
38 son till Jishar, son till Kehat, son till Levi, son till Israel;
39 vidare hans broder Asaf, som hade sin plats på hans högra sida, Asaf, son till Berekja, son till Simea,
40 son till Mikael, son till Baaseja, son till Malkia,
41 son till Etni, son till Sera, son till Adaja,
42 son till Etan, son till Simma, son till Simei,
43 son till Jahat, son till Gersom, son till Levi.
44 Och deras bröder, Meraris barn stodo på den vänstra sidan: Etan son till Kisi, son till Abdi, son till Malluk,
45 son till Hasabja, son till Amasja, son till Hilkia,
46 son till Amsi, son till Bani, son till Semer,
47 son till Maheli, son till Musi, son till Merari, son till Levi.
48 Och deras bröder, de övriga leviterna, hade blivit givna till allt slags tjänstgöring vid tabernaklet, Guds hus.
49 Men Aron och hans söner ombesörjde offren på brännoffersaltaret och på rökelsealtaret, och skulle utföra all förrättning i det allraheligaste och bringa försoning för Israel, alldeles såsom Mose, Guds tjänare, hade bjudit.
50 Och dessa voro Arons söner: hans son Eleasar, dennes son Pinehas, dennes son Abisua,
51 dennes son Bucki, dennes son Ussi, dennes son Seraja,
52 dennes son Merajot, dennes son Amarja, dennes son Ahitub,
53 dennes son Sadok, dennes son Ahimaas.
54 Och dessa voro deras boningsorter, efter deras tältläger inom deras område: Åt Arons söner av kehatiternas släkt -- ty dem träffade nu lotten --
55 åt dem gav man Hebron i Juda land med dess utmarker runt omkring.
56 Men åkerjorden och byarna som hörde till staden gav man åt Kaleb, Jefunnes son.
57 Åt Arons söner gav man alltså fristäderna Hebron och Libna med dess utmarker, vidare Jattir och Estemoa med dess utmarker.
58 Hilen med dess utmarker, Debir med dess utmarker,
59 Asan med dess utmarker och Bet-Semes med dess utmarker;
60 och ur Benjamins stam Geba med dess utmarker, Alemet med dess utmarker och Anatot med dess utmarker, så att deras städer tillsammans utgjorde tretton städer, efter deras släkter.
61 Och Kehats övriga barn fingo ur en stamsläkt, nämligen den stamhalva som utgjorde ena hälften av Manasse stam, genom lottkastning tio städer.
62 Gersoms barn åter fingo, efter sina släkter, ur Isaskars stam, ur Asers stam, ur Naftali stam och ur Manasse stam i Basan tretton städer.
63 Meraris barn fingo, efter sina släkter, ur Rubens stam, ur Gads stam och ur Sebulons stam genom lottkastning tolv städer.
64 Så gåvo Israels barn åt leviterna dessa städer med deras utmarker.
65 Genom lottkastning gåvo de åt dem ur Juda barns stam, ur Simeons barns stam och ur Benjamins barns stam dessa städer, som de namngåvo.
66 Och bland Kehats barns släkter fingo några följande städer ur Efraims stam såsom sitt område:
67 Man gav dem fristäderna Sikem med dess utmarker i Efraims bergsbygd, Geser med dess utmarker,
68 Jokmeam med dess utmarker, Bet-Horon med dess utmarker;
69 vidare Ajalon med dess utmarker och Gat-Rimmon med dess utmarker;
70 och ur ena hälften av Manasse stam Aner med dess utmarker och Bileam med dess utmarker. Detta tillföll Kehats övriga barns släkt.
71 Gersoms barn fingo ur den släkt som utgjorde ena hälften av Manasse stam Golan i Basan med dess utmarker och Astarot med dess utmarker;
72 och ur Isaskars stam Kedes med dess utmarker, Dobrat med dess utmarker,
73 Ramot med dess utmarker och Anem med dess utmarker;
74 och ur Asers stam Masal med dess utmarker, Abdon med dess utmarker,
75 Hukok med dess utmarker och Rehob med dess utmarker;
76 och ur Naftali stam Kedes i Galileen med dess utmarker, Hammon med dess utmarker och Kirjataim med dess utmarker.
77 Meraris övriga barn fingo ur Sebulons stam Rimmono med dess utmarker och Tabor med dess utmarker,
78 och på andra sidan Jordan mitt emot Jeriko, öster om Jordan, ur Rubens stam Beser i öknen med dess utmarker, Jahas med dess utmarker,
79 Kedemot med dess utmarker och Mefaat med dess utmarker;
80 och ur Gads stam Ramot i Gilead med dess utmarker, Mahanaim med dess utmarker,
81 Hesbon med dess utmarker och Jaeser med dess utmarker.
Johannes 6:1-21
Svenska 1917
6 Därefter for Jesus över Galileiska sjön, »Tiberias' sjö».
2 Och mycket folk följde efter honom, därför att de sågo de tecken som han gjorde med de sjuka.
3 Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.
4 Och påsken, judarnas högtid, var nära.
5 Då nu Jesus lyfte upp sina ögon och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: »Varifrån skola vi köpa bröd, så att dessa få äta?»
6 Men detta sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra.
7 Filippus svarade honom: »Bröd för två hundra silverpenningar vore icke nog för att var och en skulle få ett litet stycke.»
8 Då sade till honom en annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus' broder:
9 »Här är en gosse som har fem kornbröd och två fiskar; men vad förslår det för så många?»
10 Jesus sade: »Låten folket lägga sig här.» Och på det stället var mycket gräs. Då lägrade sig männen där, och deras antal var vid pass fem tusen.
11 Därefter tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut åt dem som hade lagt sig ned där, likaledes ock av fiskarna, så mycket de ville hava.
12 Och när de voro mätta, sade han till sina lärjungar: »Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares.»
13 Då samlade de dem tillhopa och fyllde tolv korgar med stycken, som av de fem kornbröden hade blivit över efter dem som hade ätit.
14 Då nu människorna hade det tecken som han hade gjort, sade de: »Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen.»
15 När då Jesus märkte att de tänkte komma och med våld föra honom med sig och göra honom till konung, drog han sig åter undan till berget, helt allena.
16 Men när det blev afton, gingo hans lärjungar ned till sjön
17 och stego i en båt för att fara över sjön till Kapernaum. Det hade då redan blivit mörkt, och Jesus hade ännu icke kommit till dem;
18 och sjön gick hög, ty det blåste hårt.
19 När de så hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, fingo de se Jesus komma gående på sjön och nalkas båten. Då blevo de förskräckta.
20 Men han sade till dem: »Det är jag; varen icke förskräckta.»
21 De ville då taga honom upp i båten; och strax var båten framme vid landet dit de foro.
Read full chapter