⁷ Skynda dig, Herre, och svara mig,
    för jag blir alltmer deprimerad.
Vänd dig inte bort från mig,
    för då blir jag som de som ligger i sina gravar.
⁸ Låt mig varje morgon erfara din nåd,
    för jag förtröstar på dig.
Visa mig den väg jag ska gå,
    för jag sätter mitt hopp till dig.
⁹ Rädda mig från mina fiender!
    Herre, jag flyr till dig.
¹⁰ Lär mig att göra din vilja,
    för du är min Gud.
Låt din goda Ande leda mig på jämn mark.

¹¹ Herre, bevara mitt liv för ditt namns skull.
    Led mig ut ur nöden för din rättfärdighets skull.
¹² Utplåna mina fiender i din nåd,
    förgör dem som är ute efter mitt liv,
    för jag är din tjänare.

³ Herre, vad är en människa, att du bryr dig om henne,
    ett människobarn för din omtanke?
⁴ Människan är som en vindfläkt,
    hennes liv som en flyende skugga.

⁵ Herre, dra undan himlen och stig ner!
    Rör vid bergen, så att de ryker.
⁶ Släpp loss blixtarna och skingra dem,
    skjut iväg pilarna och driv bort dem.
⁷ Sträck ner dina händer från höjden,
    rädda mig, befria mig ur de djupa vattnen,
    ur främlingarnas våld.
⁸ Deras mun är full av lögn
    och deras högra hand av bedrägeri.

⁹ För dig, Gud, vill jag sjunga en ny sång
    och spela på en tiosträngad harpa,
¹⁰ för du räddar kungarna från nederlaget
    och befriar din tjänare David från det onda svärdet.

¹¹ Rädda mig! Befria mig från främlingarnas våld!
    De, vars munnar är fulla av lögner
och vilkas högra hand är redo till bedrägeri.

¹² Våra unga söner blir som välväxta plantor,
    våra döttrar som pelare, uthuggna för palats.
¹³ Våra lador blir fyllda till brädden
    av livets förnödenheter av alla slag.
Ute på våra marker får fåren tusentals,
    ja, tiotusentals med lamm,
¹⁴ och oxarna är tungt lastade med spannmål.
    I muren finns inte längre någon rämna,
ingen fördrivs,
    på våra gator finns inte längre någon som klagar.

¹⁵ Lyckligt är det folk som har det så.
    Ja, lyckligt är det folk vars Gud är Herren!

³ Stor är Herren och högt prisad!
    Hans storhet är outgrundlig.
⁴ I alla tider ska människor hylla dina verk
    och berätta om dina mäktiga gärningar.
⁵ Din härliga prakt, dina underbara verk och ditt majestät
    vill jag begrunda.
⁶ De talar om dina fruktansvärda gärningars makt,
    och jag vill förkunna din storhet.
⁷ De ska hylla minnet av din stora godhet
    och jubla över din rättfärdighet.
⁸ Herren är nådig och barmhärtig,
    sen till vrede, rik på nåd.

⁹ Herren är god mot alla,
    han är barmhärtig mot alla som han har skapat.
¹⁰ Alla dina verk prisar dig, Herre,
    och dina fromma lovprisar dig.
¹¹ De talar om ditt rikes härlighet
    och förkunnar din makt,
¹² för att alla människor ska lära känna din makt,
    ditt rikes ära och härlighet.
¹³ Ditt rike består för evigt
    och ditt välde från generation till generation.

Herren är trofast i allt han säger,
    nådig i allt han gör.^[a]
14 Herren uppehåller alla som håller på att falla
    och reser upp dem som är nertyngda.
¹⁵ Allas ögon är riktade mot dig,
    och du ger dem mat i rätt tid.
¹⁶ Du öppnar din hand
    och mättar allt levande som hungrar.

¹⁷ Herren är rättfärdig i allt han gör,
    nådig mot allt han skapat.
¹⁸ Herren är nära alla som ropar,
    som ärligt ropar till honom.
¹⁹ Han gör vad de som fruktar honom begär.
    Han hör deras rop och räddar dem.
²⁰ Herren skyddar alla dem som älskar honom,
    men alla onda förgör han.

²¹ Jag vill lova Herren,
    och allt som lever ska prisa hans heliga namn,
        nu och för evigt.

” ’Jag ska tala till detta folk på ett okänt språk
    och med främlingars mun.
Men ändå ska de inte lyssna på mig’, säger Herren.”^[a]