A A A A A
Bible Book List

Psaltaren 107-109 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Femte boken

(107—150)

Tacksamhet och lovprisning till Herren

107 Prisa Herren, för han är god,
    hans nåd består för evigt.

Så ska de säga som Herren har friköpt,
    de som han har befriat ur fiendens våld,
samlat från länderna,
    från öster och väster, från norr och söder.

De irrade omkring i öknen, i ödemarken,
    utan att finna någon boplats.
De var hungriga, törstiga,
    och deras liv tynade bort.
De ropade till Herren i sin nöd,
    och han befriade dem ur deras trångmål.
Han förde dem till den rätta vägen,
    till en plats där de kunde bo.
De ska prisa Herren för hans nåd
    och för allt underbart han gjort för människobarnen.
Han gav vatten till den törstige
    och den hungriges själ mättade han med sitt goda.

10 Där fanns de som satt i djupaste mörker,
    fångna i lidandets järnbojor,
11 för de hade gjort uppror mot Guds ord
    och föraktat den Högstes råd.
12 Därför lät han dem slita ont.
    De föll, och ingen kunde hjälpa dem.
13 De ropade till Herren i sin nöd,
    och han räddade dem ur deras trångmål.
14 Han ledde dem ut ur det djupaste mörkret
    och bröt sönder deras bojor.
15 De ska prisa Herren för hans nåd
    och för allt underbart han gjort för människobarnen.
16 Han krossar portarna av koppar
    och bryter sönder järnbommarna.

17 Andra var dåraktiga
    och fick lida för sin upproriskhet och sina synder.
18 De avskydde all mat
    och närmade sig dödens portar.
19 De ropade till Herren i sin nöd,
    och han räddade dem ur deras trångmål.
20 Han sa bara ett ord och de blev botade,
    han räddade dem från graven.
21 De ska prisa Herren för hans nåd
    och för allt underbart han gjort för människobarnen.
22 De ska frambära tack som offer,
    sjunga om allt han gjort.

23 Andra seglade på haven med skepp
    och drev handel på de stora vattnen.
24 De såg Herrens gärningar
    och hans under i djupen.
25 Han talade, och en stormvind blåste upp,
    så att vågorna gick höga.
26 De reste sig mot himlen
    och störtade sedan mot djupen.
    Modet svek dem i olyckan,
27 och de raglade och stapplade som berusade,
    och all deras vishet var borta.
28 De ropade till Herren i sin nöd,
    och han befriade dem ur deras trångmål.
29 Han lugnade stormen
    och vågorna tystnade.
30 De gladde sig över att det hade blivit lugnt,
    och han förde dem till den hamn dit de ville.
31 De ska prisa Herren för hans nåd
    och för allt underbart han gjort för människobarnen.
32 De ska prisa honom när folket samlas
    och lova honom i de äldstes krets.

33 Han förvandlar floder till öken,
    vattenkällor till torr mark
34 och det bördiga landet till saltöken,
    för dess invånares ondska.
35 Han gör ökenlandet till sjöar
    och det uttorkade landet till vattenkällor.
36 Han låter de hungriga bosätta sig där
    och bygga en stad att bo i.
37 De sår sina åkrar,
    planterar sina vingårdar
        och får sedan rika skördar.
38 Han välsignar dem, och de får många barn.
    Han låter inte heller deras boskapshjordar minska.

39 Om de blir färre, blir förödmjukade[a]
    och nedtryckta av bekymmer och sorg,
40 öser han olycka över härskarna
    och låter dem irra omkring i en väglös öken.
41 Men han lyfter de fattiga ur deras förtryck
    och låter deras familjer föröka sig som hjordar.
42 De rättsinniga ser det och gläder sig,
    medan all ondska måste tiga.

43 Den som är vis bör lägga detta på minnet
    och tänka på Herrens nådegärningar.

Lovprisning, bön om seger med Guds kraft

(Ps 57:8-12; 60:7-14)

108 En sång, en psalm av David.

Gud, mitt hjärta är orubbligt.
    Jag vill sjunga och spela
    av hela min själ till din ära[b].
Vakna upp, harpa och lyra!
    Jag vill väcka morgonrodnaden.
Herre, jag vill prisa dig bland folken,
    inför alla människor vill jag sjunga lovsång till dig.
Din nåd är stor, högre än himlen når den,
    din trofasthet upp till skyarna.
Gud, du är upphöjd över himlen!
    Visa din höghet över hela jorden!

Befria dina älskade,
    rädda oss med din starka hand, hjälp oss.
Gud har talat i sin helgedom:
    ”Jag ska triumfera,
    dela ut Shekem och mäta upp Suckotdalen.
Gilead är mitt och Manasse är mitt,
    Efraim är min hjälm och Juda min spira.
10 Moab är mitt tvättfat,
    mot Edom ska jag kasta min sko,
    och över filistéerna ska jag höja ett segerrop.”

11 Vem kan leda mig till den befästa staden?
    Vem kan leda mig till Edom?
12 Har inte du, Gud, förkastat oss
    och inte längre velat gå ut med våra härar?
13 Hjälp oss nu mot fienden,
    för människor kan inte rädda.
14 Med Gud på vår sida ska vi vinna,
    för han kommer att trampa ner våra fiender.

Gud, var inte tyst

109 För körledaren. En psalm av David.

Min lovsångs Gud, var inte tyst!
Gudlösa och falska människor har gått till attack mot mig.
    De ljuger och talar illa om mig.
De omger mig med hatfulla ord
    och attackerar mig utan orsak.
De bemöter min kärlek med anklagelser,
    men jag ber.
De betalar tillbaka gott med ont
    och min kärlek med hat.

Utse en gudlös anklagare[c] mot honom
    och ställ honom på hans högra sida.
Och när han ställs inför rätta, låt honom då finnas skyldig.
    Till och med hans bön ska räknas som synd.
Låt hans liv bli kort,
    och låt en annan ta hans tjänst.
Låt hans barn bli faderlösa
    och hans hustru änka.
10 Låt hans barn irra omkring som hemlösa tiggare,
    fördrivna från sina hem i ruiner.
11 Låt fordringsägarna överta all hans egendom
    och främlingarna allt han har förtjänat.
12 Ingen ska visa nåd mot honom,
    och ingen förbarma sig mot hans faderlösa barn.
13 Låt hans efterkommande utrotas
    och deras namn utplånas av nästa generation.
14 Herren ska komma ihåg hans fäders ondska
    och inte utplåna hans mors synd.
15 Låt dem alltid vara inför Herren
    och utplåna deras minne från jorden,
16 eftersom han inte ville visa nåd
    utan förföljde de betryckta och fattiga och bedrövade
    för att döda dem.
17 Han älskade att förbanna,
    och förbannelsen träffade honom själv.
Han ville inte välsigna,
    och så förblir välsignelsen långt borta från honom.
18 Han tog på sig förbannelse som en klädedräkt,
    den gick in i hans inre som vatten
    och som olja in i hans skelett.
19 Låt den nu vara för honom som en klädnad han sveper om sig
    och som ett bälte han för alltid spänner om sig.
20 Låt detta vara mina anklagares lön från Herren,
    deras, som talar ont mot mig.

21 Men Herre, min Herre, hjälp mig för ditt namns skull,
    och befria mig i din kärlek och godhet.
22 Jag är fattig och hjälplös
    och sårad i mitt innersta.
23 Jag försvinner som en skugga om kvällen
    jag skakas av som en gräshoppa.
24 Mina knän är svaga av fasta,
    och jag är bara skinn och ben.
25 Jag har blivit till åtlöje för dem,
    och när de ser mig skakar de på huvudet.

26 Hjälp mig, Herre, min Gud!
    Rädda mig i din nåd.
27 Låt dem inse att det är du som handlar,
    att du, Herre, har gjort detta.
28 De kan förbanna, men du välsignar.
    När de anfaller ska de komma på skam,
    men din tjänare gläder sig.
29 Låt mina anklagare kläs i vanära
    och svepas i skam som i en klädnad.

30 Jag vill storligen prisa Herren,
    jag vill lovprisa honom i den stora skaran.
31 Han står på den fattiges sida
    för att rädda honom från dem som dömer honom.

Footnotes:

  1. 107:39 Hebreiskans tempusform här och t.o.m. vers 42 kan betyda både något som redan hänt eller något som pågår nu.
  2. 108:2 …av hela min själ till din ära ordagrant: ja, min ära.Det hebreiska ordet syftar på någonting tungt, högt, magnifikt, vördnadsväckande och kan här kanske också tolkas som helhjärtenhet: Jag vill sjunga och spela av hela min själ/av hela mitt hjärta.
  3. 109:6 På hebreiska satan, här använt i betydelsen anklagare. Ordet används i både Gamla och Nya testamentet (grekiskans motsvarighet diabolos) ibland som egennamn och ibland i betydelsen anklagare.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

1 Korintierbrevet 4 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Paulus och Apollos är tjänare åt Kristus

Man ska alltså se oss som tjänare åt Kristus, som förvaltare av Guds hemligheter. Och det förutsätts av en förvaltare att han är trogen. Men det har ingen betydelse för mig om ni eller någon mänsklig domstol dömer mig. Jag dömer inte mig själv heller. Mitt samvete är rent, men det innebär inte att jag är frikänd. Det är Herren som dömer mig. Döm därför ingenting förhastat, innan Herren kommer. Han ska dra fram allt i ljuset och visa varje hjärtas avsikter. Då ska var och en få sitt beröm från Gud.

Detta har jag, syskon, för er skull tillämpat på mig själv och Apollos, för att ni ska lära er av oss vad ”håll er till Skriften”[a] betyder, så att ingen skryter över en annan. Finns det något som gör dig bättre än andra? Finns det något bland det du äger som du inte har fått? Och om du har fått det, varför skryter du då, precis som om du inte hade fått det som en gåva?

Ni är redan mätta och rika och tycks ha blivit kungar utan oss. Ja, jag önskar att ni redan var kungar, så att vi fick regera tillsammans med er. Men nu verkar det istället för mig som om Gud har gett oss apostlar den lägsta statusen av alla. Vi är som dödsdömda på en arena och visas upp inför hela världen, ja, inför både änglar och människor.

10 Vi är dårar för Kristus skull, men ni är förståndiga i Kristus. Vi är svaga men ni starka. Ni är respekterade men vi föraktade. 11 Vi går fortfarande hungriga och törstiga. Vi saknar kläder, vi blir misshandlade och är hemlösa. 12 Vi arbetar hårt med våra egna händer för att försörja oss. När man hånar oss, välsignar vi. När vi blir förföljda, finner vi oss i det. 13 När man talar illa om oss, svarar vi vänligt. Vi blir ständigt behandlade som avfall på världens skräphög, som bortslängda sopor.[b]

14 Men jag skriver inte detta för att få er att skämmas utan för att varna er, som mina kära barn. 15 För även om ni hade tusentals vägledare i Kristus, har ni inte många fäder. Det var ju jag som blev er far i Kristus genom evangeliet. 16 Därför ber jag er nu att ha mig som föredöme. 17 Det är också därför jag skickar Timotheos till er, mitt älskade, trogna barn i Herren. Han ska påminna er om det levnadssätt jag har sammanställt för dem som tillhör Kristus Jesus, och som jag undervisar om överallt i alla församlingar.

18 Vissa verkar ha blivit självsäkra, som om jag aldrig mer skulle komma tillbaka till er. 19 Men jag ska komma till er – och det mycket snart – om Herren vill. Då ska jag ta reda på vad dessa självsäkra människor har för sig, inte vad de säger utan vad de har för kraft. 20 Guds rike är ju inte ord, utan kraft. 21 Vad föredrar ni själva? Ska jag komma till er med ris, eller i kärlek och i en mild anda?

Footnotes:

  1. 4:6 Håll er till Skriften var antagligen ett känt uttryck.
  2. 4:13 Jfr Klag 3:45.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes