Nahum 1-3
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Herren ska döma Nineve
1 Profetia om Nineve. Boken med en syn av Nahum från Elkosh.
2 Herren är en svartsjuk, hämnande Gud,
Herren hämnas och är full av vrede.
Herren tar hämnd på sina motståndare
och behåller sin vrede mot sina fiender.
3 Herren är sen till vrede
men stor i kraft,
han låter ingen gå ostraffad.
Herrens väg går fram i storm och oväder,
och molnen är dammet efter hans fötter.
4 Han tillrättavisar havet,
han låter det torka ut
och floderna sina.
Bashan och Karmel vissnar,
och Libanons blomning tynar bort.
5 Bergen skakar inför honom,
och höjderna smälter ner.
Jorden bävar inför honom,
världen och alla som bor där.
6 Vem kan bestå inför hans förbittring?
Vem uthärdar hans brinnande vrede?
Hans vrede brinner som en eld,
och klipporna rämnar inför honom.
7 Herren är god,
en fästning på nödens dag.
Han tar sig an dem
som tar sin tillflykt till honom.
8 Men med en väldig flod
utplånar han Nineves plats.
Han förföljer sina fiender
ända in i mörkret.
9 Vad ni än har för tankar mot Herren,
så ska han göra slut på dem.
Nöden ska inte komma två gånger.
10 Som hopslingrade törnen
och druckna av vin
ska de brinna upp
som torr halm.[a]
11 Från dig har det gått ut en man
med onda tankar mot Herren,
en ondskans rådgivare.
12 Så säger Herren:
”Hur starka och många de än är
så ska de slås ner och förgås.
Jag har plågat dig, Juda,
men ska inte plåga dig mer.
13 Nu ska jag bryta sönder det ok han lagt på dig
och slita av dina bojor.”
14 Herren har gett en befallning om dig[b]:
”Det ska inte finnas någon efterkommande
som för ditt namn vidare.
Ur ditt gudatempel ska jag förstöra
alla gudabilder, såväl skurna som gjutna,
och jag ska göra i ordning en grav åt dig,
för du är värdelös.”
15 Se, över bergen stiger budbäraren fram
med goda nyheter
och förkunnar fred.
Fira dina högtider, Juda,
infria dina löften,
för den onde ska inte mer invadera dig;
han är fullständigt utplånad.
Nineves fall
2 Den som ska anfalla tågar mot dig.
Bemanna dina fästningar,
bevaka vägen,
rusta dig,
samla all din kraft!
2 Herren ska återställa
Jakobs storhet
liksom Israels storhet.
Våldsmän har härjat bland dem
och ödelagt deras vingårdar.
3 Hans soldaters sköldar lyser röda,
krigarna har klätt sig i purpur.
Vagnarnas stål glänser som eld,
man svingar sina spjut av cypress.[c]
4 Vagnarna stormar fram utmed gatorna,
i vild jakt över torgen,
de ser ut som lysande facklor
och far iväg som blixtar.
5 Han befaller sina hjältar.
De stapplar fram på sin väg,
störtar mot muren,
och skyddstaket sätts upp.[d]
6 Portarna mot floden öppnas,
och palatset rasar samman.
7 Det är bestämt
att hon ska kläs av och föras bort.
Hennes slavinnor klagar som duvor
och slår sig för bröstet.[e]
8 Nineve är som en damm
vars vatten strömmar ut.
”Stanna, stanna!”
Men ingen vänder tillbaka.
9 Plundra silver, plundra guld!
Det finns ändlöst
med skatter,
ett överflöd av dyrbarheter!
10 Tömd, plundrad, förödd!
Hjärtat orkar inte med, knäna darrar,
kroppen skälver, och alla ansikten vitnar.
11 Var finns nu lejonkulan,
där de unga lejonen matades,
där både lejonet, lejoninnan och ungarna gick
utan att behöva frukta för någonting?
12 Lejonet rev tills hans ungar var mättade,
ströp byte åt sina honor,
fyllde sina hålor med rov
och sina kulor med sönderrivet byte.
13 ”Nu vänder jag mig mot dig,
säger härskarornas Herre.
Jag ska låta dina vagnar[f] gå upp i rök
och dina unga lejon förtäras av svärd.
Jag ska utplåna ditt byte från jorden,
och dina sändebuds röster ska aldrig mer höras.”
Nineves befolkning skingras
3 Ve dig, du blodiga stad,
så full av lögn
och byten
från otaliga plundringar!
2 Piskorna viner,
vagnshjulen dånar,
hästarna galopperar,
och vagnarna rullar!
3 Kavalleriet drar fram
med blixtrande svärd
och glittrande spjut.
Mängder av slagna,
högar av döda,
otaliga lik,
man snavar över liken!
4 Orsaken till allt detta är
skökans måttlösa otukt,
den vackra skökan,
trolldomskonsternas mästarinna,
som tjusade[g] folken med sin prostitution
och folkslagen med sin häxkonst.
5 ”Nu vänder jag mig mot dig,
säger härskarornas Herre.
Jag ska lyfta din kjol över ditt ansikte,
visa folken din nakenhet
och kungarikena din skam.
6 Jag ska släpa dig i smutsen,
utsätta dig för förakt
och göra dig till ett spektakel.
7 Alla som ser dig ryggar tillbaka
och säger:
’Nineve ligger i ruiner,
men vem sörjer över det?’
Finns det någon
som skulle kunna trösta henne?”
8 Skulle du vara bättre än No Amon,
som låg vid Nilen,
omgivet av vatten?
Floden var dess skydd,
vatten dess mur.
9 Kush och Egypten var dess gränslösa styrka,
Put och Libyen dess stöd.
10 Men även folket i No Amon togs till fånga
och fördes bort i landsflykt.
Deras späda barn krossades
vid varje gathörn.
Man drog lott om deras förnämsta män,
och stormännen blev bundna i kedjor.
11 Också du ska bli drucken,
få gömma dig
och söka skydd mot fienden.
12 Alla dina fästen är som fikonträd
med deras första mogna frukter.
Skakar man träden
faller fikonen i munnen på den som vill äta.
13 Dina soldater är som kvinnor hos dig.
Portarna till ditt land står vidöppna
för dina fiender,
och elden har förtärt dina bommar.
14 Ös upp vatten för belägring!
Förstärk dina fästen!
Stig ner i leran,
trampa i murbruket,
förstärk tegelformen!
15 Men elden ska ändå förtära dig
och svärdet hugga ner dig.
Du ska förtäras som gräshoppor,
ja som gräshoppsyngel,
som väldiga svärmar av gräsbitare och gräshoppor.[h]
16 Dina köpmän har blivit fler
än himlens stjärnor,
likt gräsbitare skövlar[i] de
och flyger bort.
17 Dina förnämsta är som svärmar av gräshoppor,
dina skrivare som en hord av gräsbitare.
De slår sig ner på muren när dagen är sval,
men när solen kommer fram flyr de bort,
och ingen vet var de är.
18 Dina herdar sover, Assyriens kung,
dina förnämsta har lagt sig.
Ditt folk är skingrat på bergen,
och det finns ingen som samlar dem.
19 Det finns ingen läkedom för ditt sår,
din skada kan inte botas.
Alla som hör om ditt öde
klappar i händerna över dig.
För vem har inte fått lida
för din ständiga grymhet?
Footnotes
- 1:10 Grundtextens innebörd är osäker.
- 1:14 Syftar på den assyriske kungen.
- 2:3 Grundtextens innebörd är osäker. I Septuaginta står det hästar i stället för ”cypresser”, och då blir slutet av versen: …hästarna (ev. ryttarna) skälver.
- 2:5 Det hebreiska ordet som här översätts befaller är ett ord som vanligtvis betyder komma ihåg/tänka på. Grundtextens innebörd är osäker i hela versen.
- 2:7 Grundtextens innebörd är osäker.
- 2:13 Egentligen hennes vagnar, enligt bl.a. Septuaginta din rikedom.
- 3:4 Ordagrant: sålde.
- 3:15 Versens senare del är svårtolkad i grundtexten.
- 3:16 Eller ev. ömsar sitt skinn, som gräshoppsyngelns hudömsning, innan de blir fullvuxna insekter som kan flyga.
Uppenbarelseboken 14
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Lammet och de 144 000
14 Sedan såg jag Lammet stå på Sions berg[a], och tillsammans med Lammet de 144 000[b], som hade Lammets namn och hans Faders namn skrivna på sina pannor. 2 Jag fick höra en röst från himlen, som lät som dånet av stora vattenmassor och som mullret av åska, eller som en hel orkester av harpor.
3 De sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra levande varelserna och de tjugofyra himmelska ledarna. Ingen kunde lära sig den sången, utom de 144 000 som hade blivit friköpta från jorden. 4 Det är de som inte har orenat sig med kvinnor utan är rena som jungfrur.[c] De följer Lammet vart det än går, för de har blivit friköpta från jordens alla människor som en första skörd åt Gud och Lammet. 5 Man har aldrig funnit någon lögn i deras mun, de är fläckfria.
De tre änglarna
6 Efter det fick jag se en annan ängel, som flög mitt över himlen. Han hade ett evigt evangelium[d] att förkunna för dem som bor på jorden, för alla länder och stammar och språk och folk. 7 Han sa med hög röst: ”Frukta Gud och ge honom äran, för stunden har kommit då han ska döma. Tillbe honom som skapade himlen och jorden och havet och vattenkällorna.”
8 En andra ängel följde efter honom och sa: ”Det stora Babylon har fallit, det har fallit, det som drog med sig alla folk i drickandet av sin otukts vredesvin.”[e]
9 Sedan följde en tredje ängel som sa med hög röst: ”Den som tillber odjuret[f] och dess bild och tar dess märke på pannan eller på handen 10 måste också dricka av Guds vredes vin, som outspätt har hällts upp i Guds vredes bägare. Och han ska plågas med eld och svavel inför de heliga änglarna och Lammet.[g] 11 Röken från deras plågor ska stiga upp i all evighet, och de ska inte få någon lindring vare sig dag eller natt, alla dessa som tillber odjuret och dess bild och tar emot märket med dess namn[h]. 12 Här behövs uthållighet hos de heliga, hos dem som håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.”
13 Jag hörde en röst från himlen som sa: ”Skriv: lyckliga är de döda som från och med nu dör i Herren.” ”Ja”, säger Anden, ”de ska få vila från sitt arbete, för deras gärningar följer dem.”
Skördetid på jorden
14 Sedan fick jag se ett vitt moln, och på det satt någon som liknade en Människoson[i]. Han hade en krans av guld på sitt huvud och en vass lie i sin hand.
15 En ängel kom nu ut från templet och ropade med hög röst till honom som satt på molnet: ”Det är dags att skörda! Låt din lie svepa över jorden, för skörden är mogen.” 16 Han som satt på molnet svepte då med sin lie över jorden, och skörden på jorden samlades in. 17 Ännu en ängel kom ut från templet i himlen, och han hade också en vass lie.
18 Sedan kom en ängel ut från altaret, och han hade makt över elden. Han ropade med hög röst till ängeln som hade den vassa lien: ”Ta din lie och skär av druvklasarna från jordens vinstock, för vindruvorna är mogna.” 19 Då svepte ängeln med sin lie över jorden och skar av druvklasarna och kastade druvorna i Guds vredes stora vinpress. 20 Druvorna trampades sedan i vinpressen utanför staden.[j] Blod flöt därifrån så att den skulle nå upp till betslet på en häst, bort mot en 1 600 stadier[k] lång sträcka.
Footnotes
- 14:1 Sions berg är den plats där Jerusalem ligger. Här handlar det om det himmelska Jerusalem som beskrivs i kap. 21.
- 14:1 Se noter till 7:4-8 och 21:16.
- 14:4 Denna bild på sexuell renhet syftar antagligen på att de har hållit sig borta från den prostituerade kvinnan, dvs. det avfall som beskrivs i v. 8 och i kap.17.
- 14:6 Eller: hade det evigt gällande evangelium.
- 14:8 Jfr Jer 25:12-15.
- 14:9 Jfr 13:1-10.
- 14:10 Eld och svavel, jfr Ps 11:6.
- 14:11 Märket med odjurets namn finns beskrivet i 13:16-18.
- 14:14 Människoson är en titel på Kristus, hämtad från Dan 7:13-14.
- 14:20 En bild på Guds dom hämtad från Jes 63:1-6.
- 14:20 1 600 stadier är 30 mil. Men talet kan vara symboliskt, 4×4×100, där 4 står för de fyra väderstrecken. Talet 1 600 skulle då representera hela världen.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.