Regler vid misstänkt spetälska

13 Herren talade till Mose och Aron: ² ”Om någon lägger märke till en svullnad, ett utslag, en böld eller en ljus fläck på sin hud kan man misstänka spetälska.^[a] Han måste då föras till prästen Aron eller till någon av dennes söner som är präst ³ för att undersökas av prästen. Om håret på det sjuka stället har vitnat, och om det ser ut som om fläcken trängt djupare än huden, är det spetälska och prästen måste när han konstaterar detta förklara honom oren.

⁴ Men om den vita fläcken inte tycks ha trängt djupare ner än till huden och håret på det angripna stället inte har vitnat, ska prästen hålla honom isolerad i sju dagar. ⁵ Sedan ska prästen undersöka honom igen på den sjunde dagen och om fläcken inte har förändrats och inte spritt sig, måste prästen hålla honom isolerad i ytterligare sju dagar. ⁶ Därefter ska han undersöka honom än en gång på den sjunde dagen och om märkena av sjukdomen har bleknat och inte spritt sig, ska prästen meddela att han är ren. Det var då bara utslag och mannen behöver bara tvätta sina kläder för att bli ren.

⁷ Men om fläcken sprider sig på huden sedan han en gång varit hos prästen för att bli förklarad ren, måste han visa upp sig för prästen igen ⁸ och om denne då konstaterar att fläcken har spritt sig, måste han förklaras som oren. Då är det spetälska.

⁹ När någon har spetälska ska han föras till prästen ¹⁰ och prästen ska se efter om det finns en vit svullnad med vitnat hår på det angripna stället eller om det bildats nytt svullet kött där. ¹¹ Då är det spetälska och prästen ska förklara honom för oren. Mannen behöver inte isoleras för han är oren.

¹² Men om prästen ser att spetälskan har brutit ut och spritt sig över hela kroppen, från huvudet till fötterna, ¹³ då ska prästen förklara honom ren när han har blivit alldeles vit^[b]. Han är ren. ¹⁴ Men om det bildas nytt svallkött är han oren igen. ¹⁵ När prästen ser svallköttet ska han förklara honom oren. För svallköttets skull är han nu oren. Det är spetälska. ¹⁶ Men om svallköttet förändras och blir vitt, ska den spetälske gå tillbaka till prästen ¹⁷ för att bli undersökt på nytt. Om fläckarna verkligen har blivit vita, ska prästen förklara honom ren. Då är han ren.

¹⁸ Om någon har en böld på sin kropp och denna läks ¹⁹ men det sedan på samma ställe uppstår en vit upphöjning eller en rödvit fläck, måste mannen visa sig för prästen. ²⁰ Prästen ska undersöka honom. Om det har trängt ner under huden och om håret på det angripna stället har blivit vitt, ska prästen förklara honom oren för spetälska har uppstått genom bölden. ²¹ Men om prästen ser att det inte finns några vita hår på stället, om fläcken tycks vara helt ytlig och har mist sin färg, ska prästen hålla honom isolerad i sju dagar. ²² Om det onda sprider sig under den tiden, måste prästen förklara honom oren; det är spetälska. ²³ Men om fläcken inte förändras och inte blir större är den bara ett ärr efter bölden och prästen ska förklara honom ren.

²⁴ Om någon bränner sig och det i brännsåret blir en rödvit eller vit fläck ²⁵ måste prästen undersöka den. Om håret vid brännsåret har blivit vitt och det ser ut att ha trängt djupare än huden är det spetälska som har utvecklats och prästen måste förklara honom oren; det är spetälska. ²⁶ Men om prästen inte upptäcker några vita hår på den ljusa fläcken och inte anser att den har trängt djupare ner än till huden och att den bleknar, ska prästen hålla honom isolerad i sju dagar ²⁷ och undersöka honom igen på den sjunde dagen. Om fläcken sprider sig på huden, måste prästen förklara honom oren; det är spetälska. ²⁸ Men om den ljusa fläcken inte ändrat sig eller spritt sig över huden eller om den bleknat, är den bara ett ärr efter brännskadan och prästen ska förklara mannen ren. Det är inget annat än ett ärr efter brännskadan.

²⁹ Om en man eller en kvinna har ett sår på huvudet eller hakan ³⁰ ska prästen undersöka det. Om det ser ut att vara en infektion under huden och man upptäcker gula hår i såret, måste prästen förklara den personen för oren. Det är skorv, spetälska på huvudet eller hakan. ³¹ Men om prästens undersökning visar att såret inte trängt djupare än huden och att det är svarta hår i det, då ska den som undersökts hållas isolerad i sju dagar ³² och sedan undersökas igen på den sjunde dagen. Om såret inte har spritt sig och inga gula hår visar sig och om infektionen inte tycks ha gått djupare än huden, ³³ ska man raka av håret runt det angripna stället – men inte i själva såret – och prästen ska hålla den som undersökts isolerad i ytterligare sju dagar. ³⁴ Prästen ska undersöka skorven igen på den sjunde dagen och om fläcken då inte har spritt sig och inte tycks ha trängt djupare än huden, ska prästen förklara honom ren och sedan han tvättat sina kläder är han ren. ³⁵ Men om fläcken senare, efter att han förklarats för ren, börjar sprida sig, ³⁶ ska prästen efter en ny undersökning kunna förklara honom oren utan att behöva bekräfta att det finns gula hår. ³⁷ Fast om det visar sig att såret inte sprider sig och svart hår växer upp på det angripna stället, då är han ren och prästen ska förklara honom ren.

³⁸ Om en man eller kvinna har vita fläckar på huden, ³⁹ ska prästen undersöka honom. Och om dessa fläckar sedan blir svagare är det inte spetälska utan en ofarlig hudinfektion. Han är ren.

⁴⁰ Om en man tappar håret på hjässan är han skallig men ren. ⁴¹ Om håret faller av från främre delen av huvudet är det bara vanlig skallighet; han är ren. ⁴² Men om det på det skalliga stället upptill eller framtill visar sig en rödvit fläck, kan det vara spetälska som brutit ut. ⁴³ I så fall ska prästen undersöka honom och om han finner en rödvit upphöjning upptill eller framtill som ser ut som spetälska, ⁴⁴ är han spetälsk och prästen ska förklara honom oren. Hans huvud är angripet.

⁴⁵ Den som konstateras ha spetälska måste riva sönder sina kläder, låta håret vara oordnat, täcka nedre delen av ansiktet och ropa ut där han går fram: ’Oren, oren!’ ⁴⁶ Så länge sjukdomen varar är han oren och måste bo avskilt utanför lägret.

⁴⁷ Om spetälskemögel angriper kläder av ylle eller lin ⁴⁸ eller något som är vävt eller virkat av lin, ylle eller något som är gjort av läder ⁴⁹ och det finns grön- eller rödaktiga fläckar på plagget, lädret, det som vävts eller virkats eller tillverkats av läder, är det spetälskemögel och i så fall måste det visas upp för prästen. ⁵⁰ Prästen ska undersöka plagget och hålla det isolerat i sju dagar. ⁵¹ Den sjunde dagen ska han undersöka det igen. Om fläcken har spritt sig på något av de plagg han lämnade till prästen är det skadligt mögel. Det angripna är då orent. ⁵² Han ska bränna upp det – vad det än må vara för plagg, vävt eller virkat av ull eller lin eller gjort av läder som har blivit angripet av spetälskemögel. Det måste brännas upp.

⁵³ Men om prästen finner att möglet inte har spritt sig på klädesplagget eller på det vävda eller virkade eller det som tillverkats av läder när han undersöker det igen, ⁵⁴ ska han låta tvätta det angripna och sedan isolera det i ytterligare sju dagar. ⁵⁵ Om det inte ändrat sig efter tvätten och möglet inte spridit sig när prästen undersöker det, är det orent. Det ska brännas. Det är spetälskemögel, på vilken sida det än förekommer. ⁵⁶ Men om prästen ser att fläcken har bleknat sedan den tvättats, ska han skära bort den från kläderna eller lädern eller det vävda eller det virkade. ⁵⁷ Om den sedan kommer tillbaka på klädesplagget eller det vävda eller virkade eller av läder tillverkade föremålet är det mögel och han måste då bränna det angripna föremålet. ⁵⁸ Om det inte efter tvättningen syns något på klädesplagget eller det vävda eller virkade eller det som gjorts är av läder, är föremålet rent efter ännu en tvättning.”

⁵⁹ Detta är lagen beträffande mögel på kläder av ylle eller lin eller saker som är vävda eller virkade liksom föremål av läder för att det ska kunna fastställas om föremålen ska förklaras som rena eller orena.

²⁶ Medan de åt tog Jesus ett bröd, och när han hade tackat Gud för det, bröt han det och gav det till sina lärjungar och sa: ”Ta detta och ät, för det är min kropp.” ²⁷ Sedan tog han en bägare och tackade Gud och gav den till dem och sa: ”Drick av det allihop, ²⁸ för detta är mitt blod, förbundsblodet, som ska utgjutas för många till syndernas förlåtelse. ²⁹ Jag säger er, att från och med nu ska jag inte dricka av det som vinstocken ger, förrän jag dricker det nya vinet med er i min Faders rike.”

Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom

(Mark 14:26-31; Luk 22:33-34; Joh 13:37-38)

³⁰ När de till sist hade sjungit lovsången^[a] tillsammans, gick de ut till Olivberget.

³¹ Där sa Jesus till dem: ”I natt kommer ni alla på fall för min skull, för det står skrivet:

³² Men när jag har uppstått från de döda, ska jag gå före er till Galileen.”

³³ Petrus svarade: ”Även om alla andra kommer på fall, så ska jag aldrig göra det!” ³⁴ Men Jesus sa till honom: ”Sannerligen säger jag dig: redan i natt, innan tuppen hinner gala, ska du tre gånger ha förnekat mig.”

³⁵ Då sa Petrus: ”Om jag så måste dö med dig, ska jag aldrig förneka dig!” Och alla de andra lärjungarna sa samma sak.

Jesus ber i Getsemane

(Mark 14:32-42; Luk 22:39-46)

³⁶ Sedan gick Jesus med sina lärjungar till ett ställe som kallas Getsemane, och där sa han till dem: ”Sätt er här medan jag går bort en bit och ber.” ³⁷ Han tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner.

Jesus greps nu av sorg och ångest, ³⁸ och han sa till dem: ”Jag är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna kvar här och vaka tillsammans med mig.” ³⁹ Sedan gick han lite längre bort och föll ner på sitt ansikte och bad: ”Min Fader, om det är möjligt, så låt mig slippa denna bägare^[c]. Men låt det bli som du vill, inte som jag vill.”

⁴⁰ Sedan kom han tillbaka till sina lärjungar och hittade dem sovande. Han sa till Petrus: ”Klarade ni inte att hålla er vakna med mig en enda timma? ⁴¹ Vaka och be, så att ni inte faller för frestelsen. Anden är villig, men kroppen är svag.”

⁴² Så lämnade han dem och bad samma bön för andra gången: ”Fader i himlen, om det inte är möjligt att slippa denna bägare, utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske.” ⁴³ Men när han kom tillbaka, fann han dem åter sovande. De kunde inte hålla ögonen öppna. ⁴⁴ Han lämnade dem därför och bad för tredje gången med samma ord.

⁴⁵ Sedan gick han tillbaka till sina lärjungar och sa: ”Ja, ni sover och vilar er fortfarande. Men nu är stunden inne då Människosonen ska överlämnas i syndarnas händer. ⁴⁶ Res er upp, så går vi härifrån! Här kommer han som ska förråda mig.”

Jesus blir förrådd och arresterad

(Mark 14:43-50; Luk 22:47-53; Joh 18:3-11)

⁴⁷ Medan Jesus fortfarande talade kom Judas, en av de tolv, tillsammans med en stor folkhop beväpnad med svärd och klubbor. De var utsända av översteprästerna och folkets ledare. ⁴⁸ Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: ”Den man som jag hälsar med en kyss är det, honom ska ni gripa.” ⁴⁹ Judas gick direkt till Jesus och sa: ”Var hälsad, Rabbi!” och kysste honom.

⁵⁰ Jesus svarade: ”Min vän, gör det du har kommit hit för att göra.” Och genast gick de andra fram och grep Jesus och höll fast honom.