Add parallel Print Page Options

Arbetet med boningen påbörjas

36 Besalel och Oholiav och alla andra som Herren har gett en begåvning som konsthantverkare ska bygga och inreda boningen såsom Herren har befallt.”

Mose sammankallade sedan Besalel och Oholiav och alla skickliga män som Herren utrustat och som kände sig kallade till arbetet, för att sätta igång. Mose gav dem alla gåvor som israeliterna hade skänkt till arbetet med helgedomen. Varje morgon kom det nya frivilliga gåvor. Då kom konsthantverkarna som utförde olika arbeten för helgedomen till Mose och sa: ”Folket kommer med mer än det behövs för arbetet som Herren har befallt att göra.”

Då skickade Mose runt ett meddelande i lägret att ingen vare sig man eller kvinna behövde komma med fler gåvor. Så slutade de att komma med mer. De hade redan mer än nog av vad som behövdes för arbetet.

Boningen

(2 Mos 26:1-37)

De skickliga hantverkarna gjorde boningen av tio våder av tvinnat fint lingarn och av blått, purpurrött och karmosinrött garn med keruber på i konstvävnad. Varje våd var 14 meter lång och 2 meter bred. Våderna var lika stora. 10 Dessa våder fästes vid varandra fem och fem. 11 Utmed kanten på dessa två stycken fästes öglor gjorda av blått garn, varje ögla mitt emot en annan ögla på det andra stycket. 12 På ena våden gjordes 50 öglor och på andra stycket 50, så att de motsvarade varandra. 13 Sedan gjorde man 50 hakar av guld för att förena öglorna. På så sätt fästes dessa stycken ihop till en sammanhängande boning.

14 Man gjorde elva gethårsvåder till ett tält över boningen. 15 Varje våd var 15 meter lång och 2 meter bred. De var lika stora. 16 Man förenade fem av dessa våder till ett stycke och de sex andra till ett annat stycke. 17 Sedan gjorde man 50 öglor utmed kanten av det ena hopsatta stycket 18 och 50 öglor utmed kanten av det andra hopsatta stycket.

19 Så gjorde man ett överdrag av rödfärgade baggskinn på tältet och över detta i sin tur ett överdrag av getskinn.

20 Till boningens sidor användes brädor av akacieträ som man ställde upprätt. 21 Varje brädas höjd var 5 meter och bredden 75 centimeter. 22 Varje bräda hade två tappar som hörde ihop. Alla boningens brädor gjordes likadana. 23 Man gjorde 20 brädor för boningens södra sida. 24 Man gjorde 40 socklar av silver, två under var och en av de 20 brädorna med dess två tappar. 25 På norra sidan av boningen gjordes också 20 brädor 26 med 40 socklar av silver, två för varje bräda. 27 Den västra sidan, baksidan, gjordes av sex brädor 28 och två hörnbrädor på baksidan. 29 Dessa hörnbrädor var dubbla upptill och nertill till den första ringen. Så gjordes de båda hörnbrädorna. 30 Det var alltså sammanlagt åtta brädor med 16 socklar av silver, två under varje bräda.

31 Därefter tillverkades tvärstänger av akacieträ, fem till brädorna på boningens ena sida, 32 fem till brädorna på andra sidan och fem till brädorna på baksidan, västerut. 33 Den mellersta av dessa tvärstänger placerade man så att den gick tvärs över, mitt på brädorna, från den ena ändan till den andra. 34 Brädorna och tvärstängerna drogs över med guld, och ringarna för tvärstängerna gjorde man av rent guld.

35 Ett förhänge gjordes av blått, purpurrött, karmosinrött och tvinnat fint lingarn i konstvävnad med keruber på. 36 Till det gjordes fyra stolpar av akacieträ överdragna med guld och med fyra hakar av guld och man göt fyra socklar av silver för dem.

37 Sedan gjorde man ett förhänge till tältets ingång, en konstvävnad av blått, purpurrött, karmosinrött och tvinnat fint lingarn. 38 Till det gjordes fem stolpar med fem hakar. Stolparna med sina huvuden och band var överdragna med guld, och de fem socklarna var gjutna i koppar.

Arken tillverkas

(2 Mos 25:10-22)

37 Därefter tillverkade Besalel arken av akacieträ, 125 centimeter lång och 75 centimeter bred och 75 centimeter hög. Den var klädd med rent guld både invändigt och utvändigt och hade en rand av guld runt omkring. Fyra ringar av guld sattes fast ovanför arkens fyra fötter, två på var sida. Sedan gjorde han stänger av akacieträ och drog över dem med guld och sköt in dem genom ringarna på arkens sidor, så att man kunde bära den.

Sedan gjorde han ett lock av rent guld. Det var 125 centimeter långt och 75 centimeter brett. Han gjorde två keruber av hamrat guld vid de båda ändarna av försoningsstället, en kerub vid den ena och en vid den andra ändan av locket. De var gjorda i ett stycke med locket. Keruberna hade sina vingar utbredda över locket så att de täckte den och de hade ansiktena vända mot varandra nedåt mot försoningsstället.

Bordet

(2 Mos 25:23-30)

10 Han gjorde också ett bord av akacieträ, en meter långt, en halv meter brett och 75 centimeter högt. 11 Det var överdraget och kantat med guld. 12 Runt omkring det gjorde han en list lika bred som en hand och runt den en rand av guld. 13 Och han göt fyra ringar av rent guld och satte dem i hörnen vid de fyra bordsbenen 14 tätt intill listen, så att man skulle kunna bära bordet med stängerna som sköts in i ringarna. 15 Stängerna gjordes av akacieträ överdraget med guld till att bära bordet med. 16 Av rent guld gjorde han sedan kärlen till bordet, faten, skålarna, bägarna och kannorna för dryckesoffren.

Lampstället tillverkas

(2 Mos 25:31-40)

17 Lampstället gjorde han också av rent, hamrat guld. Det var gjort i ett enda stycke: fot, stam, grenar och utsmyckningar med blad, knoppar och blommor. 18 Det hade sex armar, tre på var sida av stammen. 19 Till varje arm gjordes tre utskurna skålar, formade som mandelträdsblommor. Så gjorde man med alla sex armarna som gick ut från stammen. 20 På mittstammen fanns fyra skålar, formade som mandelblommor och knoppar, 21 en blomma under varje armpar som gick ut från stammen, gjorda i ett stycke, sammanlagt sex armar. 22 Dekorationerna och armarna var alla gjorda i ett stycke av rent hamrat guld. 23 Sedan gjorde han sju oljelampor till den och tänger och brickor till dessa, allt av rent guld. 24 Hela lampstället var gjort av 34 kilo renaste guld.

Rökelsealtaret tillverkas

(2 Mos 30:1-5; 30:22-38)

25 Rökelsealtaret gjordes av akacieträ. Det var en halv meter i fyrkant och en meter högt och dess horn var gjorda i ett stycke med själva altaret. 26 Han drog rent guld över dess överdel, sidor och horn och gjorde en guldkant runt det. 27 Sedan gjorde han två guldringar som sattes fast nedanför kanten på två motsatta sidor för att hålla stängerna som man kunde bära altaret med. 28 De var av akacieträ, överdragna med guld.

29 Han gjorde den heliga smörjelseoljan och den rena, välluktande rökelsen, konstfärdigt tillredda.

Brännofferaltaret tillverkas

(2 Mos 27:1-8)

38 Brännofferaltaret tillverkade han också av akacieträ, 2,5 meter i kvadrat och 1,5 meter högt. I vart och ett av de fyra hörnen gjorde han ett horn gjort i ett stycke med altaret. Altaret drog han över med koppar. Alla tillbehör till altaret gjorde han i koppar, askkärl, skovlar, skålar, gafflar och fyrfat. Han gjorde också ett galler, ett kopparnät, som sattes nertill under altarlisten och räckte upp till halva höjden av altaret. Han göt fyra ringar som hållare för bärstänger i de fyra hörnen på kopparnätet. Han gjorde bärstängerna av akacieträ och drog över dem med koppar. Dem sköt han in i ringarna på altarets sidor så att altaret kunde bäras. Altaret gjorde han av plankor och lämnade det öppet inuti.

Tvättfatet

(2 Mos 30:18)

Till tvättfatet och ställningen som båda var av koppar använde han speglar[a], gåvor från de kvinnor som tjänstgjorde vid ingången till uppenbarelsetältet.

Förgården byggs

(2 Mos 27:9-19)

Sedan gjorde han förgården. På den södra sidan gjordes 50 meter långa förhängen av tvinnat fint lingarn 10 med 20 stolpar och 20 socklar av koppar. Stolparnas krokar och band gjordes av silver. 11 På den norra sidan gjordes också 50 meter långa förhängen, med 20 stolpar och 20 socklar av koppar och med krokar och band av silver. 12 På den västra sidan gjordes 25 meter långa förhängen med tio stolpar och tio socklar med hakar och band av silver. 13 Den östra sidan var också 25 meter lång.

14 Förhängena där var sju och en halv meter åt ena hållet, med tre stolpar och tre socklar. 15 Likaså var de sju och en halv meter åt andra hållet, med tre stolpar och tre socklar. 16 Alla förhängen runt förgården var gjorda av tvinnat fint lingarn. 17 Stolparnas socklar var av koppar, och alla hakar och band var av silver, och stolphuvudena överdrogs också med silver. Alla förgårdens stolpar hade band av silver.

18 Förhänget för ingången till förgården var gjort i brokig vävnad av blått, purpurrött, karmosinrött och tvinnat fint lingarn. Det var 10 meter långt och 2,5 meter högt, efter tygets bredd, i likhet med förhänget runt förgården. 19 Till det gjordes fyra stolpar med fyra socklar av koppar och med hakar och band av silver och stolphuvudena var också överdragna med silver.

20 Alla pluggar som användes till boningen och förgården var av koppar.

Materialåtgång till boningen

21 Följande är en sammanfattning av hur mycket som användes till boningen, förbundstecknets boning, sammanställd på Moses befallning genom leviternas försorg och under ledning av Itamar, prästen Arons son. 22 Besalel, Uris son och sonson till Hur av Judas stam, hade gjort allting såsom Herren hade befallt Mose. 23 Som medhjälpare hade han Oholiav, Achisamaks son, av Dans stam. Denne var också en kunnig yrkesman och skicklig i snideri och design och i att väva konstvävnad med blått, purpurrött, karmosinrött och fint lingarn.

24 Folket gav offergåvor av guld till en vikt av drygt ett ton, och allt detta användes till boningen med dess tillbehör.[b]

25 Silvret som menigheten gav vid folkräkningen vägde tre och ett halvt ton, 26 sex gram per man för var och en som fyllt tjugo år, sammanlagt 603 550 män. 27 Till socklarna för helgedomens väggar och socklarna för förhänget gick det åt närmare tre och ett halvt ton silver, 34 kilo till varje sockel. 28 De 20 kilo som var kvar användes att överdra stolphuvudena med och till hakarna och banden.

29 Som offergåva hade också getts närmare två och ett halvt ton koppar 30 vilket användes till socklarna vid uppenbarelsetältets ingång och till kopparaltaret med kopparnätet och altarets övriga tillbehör, 31 samt till socklarna runt förgården och socklarna till förgårdens port samt till alla pluggar till boningen och förgården.

Footnotes

  1. 38:8 Polerade metallskivor.
  2. 38:24 Här har ett försök gjorts att översätta vikterna från grundtexten till våra motsvarigheter. De är dock högst ungefärliga p.g.a. variationer i systemet genom tiderna (t.ex. ”talent”, mängden av guld till varje sockel i v. 27, som här beräknats till 34 kilo, kan också ha varit lägre; talenten tros ha varierat mellan 20 och 40 kilo genom tiderna).

Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral

(Mark 12:38-39; Luk 11:43-46; 20:45-46)

23 Sedan talade Jesus till folket och till sina lärjungar och sa: ”Dessa skriftlärda och fariseer sitter på Moses stol. Därför ska ni lyda och följa vad de säger, men följ inte deras exempel, för de talar gärna, men handlar inte efter sina egna ord. De binder ihop tunga bördor som de lägger på människornas axlar, men själva vill de inte röra ett finger för att flytta dem.

Allt de gör, gör de för att synas. De går omkring med breda böneremmar[a] på armarna och sätter långa tofsar[b] på sina mantlar. De älskar att sitta vid honnörsborden under festerna, och i synagogorna tar de plats på främsta raden. De vill gärna bli hälsade med respekt på torgen och kallas ’rabbi[c]’ av alla människor.

Men låt aldrig någon kalla er ’rabbi’, för bara en är er läromästare, och ni är alla syskon. Kalla inte heller någon här på jorden ’fader’, för bara en är er Fader, han som är i himlen. 10 Och låt ingen kalla er ’lärare’, för bara en är er lärare, Kristus. 11 Den som vill bli stor bland er måste bli de andras tjänare. 12 Den som upphöjer sig själv ska förödmjukas, men den som ödmjukar sig själv ska upphöjas.

Jesus anklagar de religiösa ledarna

(Luk 11:39-42; 11:44; 11:47-52)

13 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som stänger himmelriket för människorna. Ni går inte själva in, och dem som vill komma in hindrar ni.[d]

15 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare, som kan resa över både hav och land för att vinna en enda proselyt, men sedan gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.

16 Ve er, ni blinda ledare! Ni påstår att om man svär vid templet betyder det ingenting, men om man svär vid guldet i templet är det bindande. 17 Blinda dårar! Vilket är viktigast, guldet, eller templet som gör guldet heligt? 18 Ni säger också att om man svär vid altaret betyder det ingenting, men om man svär vid gåvan på altaret är det bindande. 19 Blinda dårar! Vilket är störst, gåvan på altaret, eller altaret som gör gåvan helig? 20 När någon svär vid altaret svär han både vid altaret och vid allt som är på det, 21 och när någon svär vid templet svär han både vid templet och vid honom som bor i det. 22 När någon svär vid himlen, så svär han vid Guds tron och vid honom som sitter där.

Read full chapter

Footnotes

  1. 23:5 Böneremmarna innehöll små kapslar med citat från 2 Mos 13:9,16 och 5 Mos 6:8; 11:18, där det står att Israels folk bildligt talat skulle fästa Guds budskap runt sina armar.
  2. 23:5 Enligt 4 Mos 15:38-39 skulle tofsarna påminna Israels folk om att lyda Gud.
  3. 23:7 rabbi är hebreiska. Grundbetydelsen är mästare, lärare, liknande läromästare.
  4. 23:13 En del handskrifter har en extra vers: 14 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare, som äter ut änkor från deras hem och för syns skull ber långa böner. Ni ska därför få en strängare dom.