Add parallel Print Page Options

Nåd och rätt

23 Sprid inte osanna rykten. Försvara inte en gudlös man genom att vittna falskt.

Följ inte med strömmen när det gäller sådant som är ont. När du ska vittna i någon sak, böj dig då inte för majoriteten. Du ska inte vara partisk till någons fördel bara för att han råkar vara fattig.

Om du ser en oväns oxe eller åsna som har sprungit bort, ska du leda den tillbaka till dess ägare. Om du ser din oväns åsna digna under sin börda, ska du inte lämna honom utan hjälp, utan stanna och hjälp honom.

Vägra inte den fattige rättvisa.

Akta dig för att anklaga någon falskt. Låt inte en oskyldig som har rätt dömas till döden. Jag frikänner inte den skyldige.

Du ska inte ta mutor, för mutor förblindar den klarsynte och vränger den rättfärdiges sak.

Förtryck inte en utlänning. Ni vet ju själva hur det var att vara utlänningar i Egypten.

Sabbatsregler

10 Beså din jord och bärga dess skörd under sex år, 11 men låt jorden vila och ligga i träda under det sjunde året. Då kan de fattiga bland ditt folk få sin föda därifrån, och resten får de vilda djuren äta. Samma sak gäller för dina vingårdar och olivplanteringar.

12 Arbeta i sex dagar och vila den sjunde, för att ge din oxe och din åsna vila, och för att din slavinnas son och utlänningen ska kunna återhämta sig.

13 Var noga med att följa allt detta som jag har sagt och åkalla aldrig eller ens nämn avgudars namn.

Årliga högtider

14 Varje år ska du fira tre högtider till min ära.

15 Du ska fira det osyrade brödets högtid, då du inte ska äta jäst bröd under sju dagar, precis som jag befallt dig. Denna högtid ska firas vid den bestämda tiden i månaden aviv[a] varje år, för det var då du lämnade Egypten. Ingen får komma inför mig tomhänt.

16 Du ska också fira skördehögtid genom att ge mig det första av din skörd. Skördehögtiden ska du hålla i slutet av året när du bärgar skörden från åkern. 17 Vid dessa tre tillfällen ska alla män i Israel gå fram inför Herren, Herren.

18 Du får inte offra blod av mitt offer tillsammans med något syrat. Det feta av påskens offer får inte lämnas kvar till följande morgon.

19 Det bästa av den första skörden på din mark ska du ta med dig till Herrens, din Guds, hus.

Koka inte en killing i dess moders mjölk.[b]

Löfte om Guds närvaro

20 Se, jag ska sända en ängel framför dig, som ska skydda dig och leda dig till den plats som jag har ställt i ordning åt dig. 21 Var noga med att lyssna till honom och följa vad han säger, och sätt dig inte upp emot honom, för han kommer inte att förlåta ditt trots, för mitt namn är i honom. 22 Men om du lyder honom och gör allt vad jag säger, så ska jag vara en fiende för dina fiender och en motståndare för dina motståndare. 23 Min ängel ska nämligen gå framför dig och föra dig till amoréerna, hettiterna, perisséerna, kanaanéerna, hivéerna och jevuséerna, och jag ska utplåna dem.

24 Du ska inte tillbe deras gudar eller tjäna dem, och du får inte följa deras seder. Du ska tillintetgöra dem och bryta ner alla deras stenstoder.

25 Det är Herren, er Gud, ni ska tjäna. Då kommer jag att välsigna dig med mat och med vatten och hålla all sjukdom borta från dig. 26 Det ska inte förekomma missfall i ditt land eller kvinnor som inte kan få barn, och jag ska låta dig leva ett långt liv.

27 Jag ska injaga skräck framför dig och sprida förvirring bland folken som du kommer till, och jag ska få dina fiender att fly för dig. 28 Jag ska sända missmod[c] framför dig, som ska jaga bort hivéerna, kanaanéerna och hettiterna. 29 Men jag ska inte göra allt detta på ett och samma år, för då skulle landet bli en öken och de vilda djuren bli alltför många. 30 Sakta men säkert ska jag driva bort dem, tills du förökat dig så att du kan ta hela landet i besittning.

31 Jag ska utöka din gräns från Sävhavet till filistéernas kust, och från öknen i söder till floden[d]. Jag ska överlämna landets invånare åt dig och driva bort dem från dig. 32 Du får inte ingå förbund med dem och deras gudar. 33 Låt dem inte ens få bo kvar i ditt land, för att de inte ska få dig att synda mot mig. Om du dras med i dyrkan av deras gudar fångas du i en fälla.”

Förbundet förnyas

24 Sedan sa han till Mose: ”Kom hit upp till Herren, du, Aron, Nadav, Avihu och sjuttio av de äldste i Israel, och tillbe på avstånd. Mose ensam ska komma nära Herren och ingen av det övriga folket får komma upp med honom.”

Mose kom och förkunnade för folket vad Herren hade talat och gav dem hans stadgar och hela folket svarade med en mun: ”Vi ska göra allt vad Herren har sagt.”

Mose skrev ner alla Herrens ord och tidigt följande morgon byggde han ett altare vid bergets fot. Han reste tolv stenstoder för de tolv stammarna i Israel. Därefter skickade han några unga israeliter att frambära brännoffer och tjurar som gemenskapsoffer till Herren. Mose tog hälften av blodet från offerdjuren och hällde det i skålar. Den andra hälften stänkte han på altaret.

Sedan tog Mose förbundsboken och läste den för folket. De sa: ”Vi vill lyda och följa allt vad Herren har sagt.”

Då tog Mose blodet och stänkte på folket och sa: ”Detta blod bekräftar det förbund Herren har ingått med er i enlighet med alla dessa ord.”

Mose, Aron, Nadav, Avihu och sjuttio av de äldste gick upp på berget. 10 De såg Israels Gud och under hans fötter var det som ett golv av safirer, så klart som själva himlen. 11 Men han lyfte inte sin hand mot dessa Israels ledare. De fick se Gud och de åt och drack.

12 Herren sa till Mose: ”Kom upp till mig på berget och stanna här, så ska jag ge dig stentavlorna med lagen och budorden, som jag har skrivit ner för att undervisa folket.”

13 Då gick Mose iväg tillsammans med sin medhjälpare Josua och han gick upp på Guds berg. 14 Mose sa till de äldste: ”Stanna kvar här och vänta på oss tills vi kommer tillbaka. Aron och Hur är kvar hos er. Den som behöver få en fråga avgjord får vända sig till dem.”

15 När Mose gick upp på berget höljdes det i ett moln. 16 Herrens härlighet vilade över berget Sinai, och molnet täckte det i sex dagar. Den sjunde dagen kallade han på Mose från molnet. 17 Israeliterna såg Herrens härlighet som en förtärande eld på toppen av berget. 18 Mose gick upp på berget och in i molnet, och han stannade där uppe i fyrtio dagar och fyrtio nätter.

Footnotes

  1. 23:15 Se not till 13:4,5.
  2. 23:19 En kanaaneisk fruktbarhetsrit som israeliterna inte skulle ta över.
  3. 23:28 Ett ord i grundtexten vars betydelse är osäker. Getingar är en annan vanlig översättning. Ordet betecknar något som skrämmer och oskadliggör fienden.
  4. 23:31 Syftar troligen på Eufrat.

Liknelsen om vingårdsarbetarna

20 Himmelriket är som när en jordägare gick ut tidigt en morgon för att anställa arbetare till sin vingård. Han kom överens med dem om en dagslön på en denar, och arbetarna gick iväg till vingården.

Klockan nio gick jordägaren ut igen och fick se några andra män stå på torget utan att ha något att göra. Även dem skickade han iväg till vingården och lovade att han skulle betala vad som var rätt. Mitt på dagen och vid tretiden på eftermiddagen gjorde han likadant.

Klockan fem, en timma innan arbetsdagens slut, var han tillbaka i staden igen och såg då några andra män stå där. Han frågade dem: ’Varför har ni inte arbetat på hela dagen?’

’Därför att ingen har anställt oss’, svarade de. ’Gå då iväg och arbeta tillsammans med de andra i min vingård’, sa han till dem.

När kvällen sedan kom, bad jordägaren sin förman att kalla på arbetarna och ge dem deras lön och börja med dem som kommit sist. De män som börjat arbeta klockan fem kom då fram, och var och en fick en denar. 10 När de män som anställts först kom för att få sin lön, trodde de därför att de skulle få mycket mer. Men också de fick en denar.

11 Då började de protestera mot jordägaren: 12 ’De här karlarna har bara hållit på en timma och ändå betalar du lika mycket till dem som till oss, trots att vi har arbetat hela dagen i den brännande hettan.’

13 ’Min vän’, svarade han en av dem, ’jag har inte handlat fel mot dig. Kom vi inte överens om en denar? 14 Ta den och gå. Jag tänker ge alla samma lön. 15 Har jag inte rätt att göra vad jag vill med mina egna pengar? Eller ser du med onda ögon på att jag är generös?’ 16 Så ska de sista bli först och de första sist.”

Read full chapter