Frikänd!

8 Det blir alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus.

² Andens livgivande kraft, som är min genom Jesus Kristus, har nämligen fört mig ut ur syndens och dödens onda cirkel.

³ Vi blir inte frälsta från syndens grepp genom att lära oss Guds bud, för vi klarar inte av att hålla dem. Men Gud satte en ny och annorlunda plan i verket för att rädda oss. Han sände sin egen son i en mänsklig kropp som vår - med den skillnaden att vår är syndig - och han krossade syndens makt över oss, genom att ge sig själv som ett offer för våra synder.

⁴ Därför kan vi nu lyda Guds lagar, om vi är ledda av den helige Ande och inte längre lyder den gamla naturen som finns i oss.

⁵ De som låter sig behärskas av den lägre naturen lever bara för sin egen skull, men de som följer den helige Ande finner att de gör det som Gud vill.

⁶ Om man följer den helige Ande leder det till liv och frid, men om man följer den gamla naturen leder det till döden,

⁷ eftersom den gamla syndiga naturen inom oss är i strid med Gud. Den har aldrig lytt Guds lagar och kommer aldrig att göra det.

⁸ Därför kan de som fortfarande behärskas av sitt gamla, syndiga jag och följer sina gamla, onda begär aldrig göra Guds vilja.

⁹ Men ni är inte sådana. Ni behärskas av er nya natur, om Guds Ande bor i er, och kom ihåg att om någon inte har Kristi Ande, så är han inte en kristen.

¹⁰ Även om Kristus bor i er måste kroppen dö på grund av synd, men er ande kommer att leva, därför att Kristus har förlåtit er.

¹¹ Och om Guds Ande, som uppväckte Jesus från de döda, bor i er, kommer han att göra era dödliga kroppar levande igen sedan ni dött, genom samme helige Ande som bor i er.

¹² Kära bröder, ni har alltså inga som helst skyldigheter att göra vad er gamla syndiga natur ber er om.

¹³ Om ni fortsätter att följa den är ni förlorade och kommer att dö, men om ni genom den helige Andes kraft krossar den och dess onda handlingar får ni leva,

¹⁴ för alla som leds av Guds Ande är Guds barn.

¹⁵ Och därför ska vi inte uppträda som skrämda slavar, utan vi får vara Guds egna barn, adopterade in i hans familj, och ropa: Far, far till honom.

¹⁶ För hans helige Ande talar till oss i djupet av vårt inre och säger oss att vi verkligen är Guds barn.

¹⁷ Och eftersom vi är hans barn, kommer vi också att dela hans rikedomar, för allt det som Gud ger sin son, Jesus, är nu också vårt. Men om vi ska dela hans härlighet, måste vi också dela hans lidanden.

Hopp för framtiden

¹⁸ Våra nuvarande lidanden är ändå ingenting, jämfört med den härlighet som han kommer att ge oss längre fram.

¹⁹ För hela skapelsen är i spänd förväntan inför den dag när Gud ska låta sina barn få uppstå.

^20-21 Allt på denna jorden har kommit vid sidan av sitt syfte. Gud tillät att det blev så, men han gjorde det i hopp om att det en gång ska befrias. För den dagen kommer, när synd, död och förruttnelse ska försvinna, och allt skapat ska få dela den härliga frihet som Guds barn njuter av.

²² För vi vet att hela naturen med både djur och växter, ja allt skapat, väntar på denna stora händelse.

²³ Även vi kristna ber om att bli befriade från vår nuvarande kropp, trots att vi har den helige Ande inom oss som en försmak av den kommande härligheten. Vi väntar ivrigt på den dag när Gud ska ge oss våra fulla rättigheter som hans barn, och dit hör de nya kroppar som han har lovat oss - kroppar som aldrig ska bli sjuka igen och aldrig ska dö.

²⁴ Vi är redan nu frälsta genom vårt hopp. Och hoppet betyder att vi ser fram emot något som vi ännu inte har, för vi behöver ju inte hoppas och tro att vi ska få något som vi redan har.

²⁵ Om vi nu måste fortsätta att tro Gud om något som ännu inte har hänt, så lär det oss att vänta med tålamod.

²⁶ I vår begränsning hjälper oss den helige Ande med våra dagliga problem och med vår bön. För vi vet inte ens vad vi ska be om, eller hur vi ska be, men den helige Ande ber för oss med sådan känsla att det inte kan uttryckas med ord.

²⁷ Och Fadern, som känner allas hjärtan, vet naturligtvis vad Anden menar, för hans bön står i samklang med Guds egen vilja.

²⁸ Vi vet att Gud på alla sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda. Det är hans syfte med våra liv.

²⁹ Redan från början bestämde nämligen Gud att de som kommer till honom skulle bli lika hans son, och hela tiden visste han vilka det skulle bli. Så skulle hans son vara den förstfödde bland många bröder.

³⁰ Och när han hade utvalt oss kallade han oss att komma till honom, och när vi kom, förklarade han oss icke skyldiga, fyllde oss med Kristi godhet, satte oss i ett rätt förhållande till sig själv och lovade oss sin härlighet.

Gud står på vår sida

³¹ Vad ska vi säga om något så underbart som detta? Om Gud är med oss, finns det då någon som kan vara emot oss?

³² Eftersom han inte ens skonade sin egen son, utan offrade honom för vår skull, ska han då inte ge oss allt med honom?

³³ Vem törs anklaga oss som Gud har utvalt till sina egna? Kommer Gud att göra det? Nej! Han är den som har frikänt oss och fört oss in i ett rätt förhållande till honom.

³⁴ Vem kommer då att döma oss? Kommer Kristus att göra det? Nej! Han är den som dog för oss och som uppstod från de döda för oss. Han sitter nu på hedersplatsen bredvid Gud, och han ber för oss där i himlen.

³⁵ Vem kan då någonsin stänga oss ute från Kristi kärlek? När vi upplever svårigheter och olyckor, när vi förföljs eller blir slagna till marken, beror det på att han inte älskar oss längre? Och om vi är hungriga eller utfattiga, eller i fara eller hotas med döden, har då Gud övergett oss?

³⁶ Nej! Skrifterna säger oss att för hans skull måste vi vara beredda att möta döden när som helst - vi är som får som väntar på att bli slaktade.

³⁷ Men trots allt detta vinner vi en härlig seger genom Kristus, som älskar oss så mycket att han har dött för oss.

^38-39 Och jag är övertygad om att ingenting kan skilja oss från hans kärlek. Döden kan det inte, och livet kan det inte. Änglarna kan det inte, inte ens själva helvetets makter kan hindra Guds kärlek. Ingenting kan skilja oss från Guds kärlek, som blev synlig för oss genom Jesu Kristi död på korset. Varken död eller liv, varken bekymmer för denna dagen eller för morgondagen, varken krafter ovan molnen eller nere i djupet, inget kan skilja oss från denna kärlek.

Israel är Guds utvalda folk

^1-3 Mitt kära Israel, mitt folk! Mina judiska bröder! Vad jag längtar efter att ni ska komma till Kristus. Mitt hjärta känns tungt, och jag sörjer bittert dag och natt för er skull. Kristus vet, och den helige Ande vet, att jag inte överdriver när jag säger att jag skulle vara villig att bli förlorad för evigt om detta kunde rädda er.

⁴ Gud har gett er så mycket, men ändå vill ni inte lyssna till honom. Han tog er som sitt speciellt utvalda folk och ledde er med sin egen härlighet i form av ett lysande moln och talade om för er hur mycket han ville välsigna er. Han gav er sina regler för det dagliga livet, så att ni kunde veta vad han ville att ni skulle göra. Han lät er tillbe honom, och gav er stora löften.

⁵ Ni hade stora gudsmän som förfäder, och Kristus själv var en av er, en jude i fråga om sin mänskliga härkomst, och som nu regerar över allting. Pris ske Gud i evighet!

⁶ Har då Gud misslyckats med att uppfylla sina löften till judarna? Hans löften gäller bara dem som är sanna judar, och alltså inte alla som är födda i judiska familjer.

⁷ Enbart det faktum att de härstammar från Abraham gör dem inte till Abrahams verkliga barn. För Skrifterna säger att löftet gäller bara för Abrahams son Isak och Isaks barn, även om Abraham också hade andra barn.

⁸ Detta betyder att inte alla Abrahams barn är Guds barn, utan bara de som tror på det löfte om frälsning som Gud gav till Abraham.

⁹ För Gud hade lovat: Nästa år ska jag ge dig och Sara en son.

^10-11 ,

^12-13 Och många år senare, när Isak hade växt upp och gift sig och hans hustru Rebecka skulle föda sina tvillingbarn, sa Gud åt henne att Esau, barnet som föddes först, skulle bli tjänare åt tvillingbrodern Jakob. Precis som Skrifterna säger: Jag valde att välsigna Jakob, men inte Esau. Och Gud sa detta redan innan barnen var födda, innan de hade gjort något, vare sig gott eller ont. Detta bevisar att Gud gjorde vad han hade bestämt sig för att göra från början. Det skedde inte på grund av vad barnen gjorde, utan på grund av vad Gud ville.

¹⁴ Var Gud orättvis? Naturligtvis inte!

¹⁵ För Gud hade sagt till Mose: Om jag vill vara god mot någon, så är jag det. Och jag ska förbarma mig över vem jag vill.

¹⁶ Därför ges Guds välsignelser inte bara för att någon bestämmer sig för att få del av dem, eller arbetar intensivt för att få dem. De ges därför att Gud visar sin kärlek mot vem han vill.

¹⁷ Egyptens kung Farao är ett exempel på detta. Gud sa till honom att han hade gett honom makt för att visa sin väldiga kraft genom honom, så att hela världen skulle höra om Guds härliga namn.

¹⁸ Gud är alltså god mot somliga, bara därför att han vill vara det, och han gör så att somliga vägrar att lyssna till honom.

¹⁹ Varför anklagar då Gud dem för att de inte lyssnar? Har de inte gjort just vad han lett dem till att göra?

²⁰ Nej, säg inte det! Vem är du som kritiserar Gud? Ska föremålet säga till den som har tillverkat det: Varför har du gjort mig så här?

²¹ När en människa tillverkar en kruka av lera, har hon då inte rätt att av samma lera göra en vacker kruka att ställa blommor i och en annan att slänga skräp i?

²² Har inte Gud all rätt att visa sin vrede och makt mot dessa som bara duger till att kastas bort och som han har haft tålamod med så länge?

^23-24 Och har han inte rätt att välja andra, sådana som oss, som är gjorda för att fyllas av hans härlighets rikedomar - vare sig vi är judar eller inte. Har han inte rätt att vara kärleksfull mot oss, så att alla kan se hur stor hans härlighet är?

²⁵ Gud säger ju genom profeten Hosea att han ska söka sig andra barn som inte kommer från den judiska familjen, och han ska älska dem, även om ingen har älskat dem förut.

²⁶ Om alla som inte är judar har han förut sagt: Ni är inte mitt folk. De ska nu kallas den levande Gudens söner.

²⁷ Profeten Jesaja utropade om judarna att även om de kunde räknas i miljoner, så skulle bara ett litet antal bli räddade.

²⁸ För Herren kommer att verkställa sin dom över jorden, snabbt och en gång för alla.

²⁹ Och Jesaja säger på ett annat ställe, att om det inte var för Guds barmhärtighets skull, så skulle alla judar förintas, varenda en, precis som alla förintades i städerna Sodom och Gomorra.

Israels folks otro

³⁰ Vad ska vi då säga om allt detta? Jo, att Gud har gett alla en möjlighet att bli frigivna genom att tro, även om de egentligen inte sökt Gud.

³¹ Men judarna, som har ansträngt sig så mycket för att komma i ett rätt förhållande till Gud genom att lyda hans lagar, har aldrig lyckats.

³² Varför inte? Därför att de har försökt bli frälsta genom att följa lagen och utföra egna goda gärningar i stället för att hålla sig till tron på Kristus. De har snavat över den sten,

³³ som Gud varnade dem för i Skrifterna när han sa: Jag har lagt en sten i vägen för judarna, som många kommer att snava över. Men de som tror kommer aldrig att bli besvikna.

10 Kära bröder, det är min innerliga längtan och bön att det judiska folket ska bli frälst.

² Jag vet med vilken glöd de ärar Gud, men det är ett missriktat nit.

³ De förstår inte att Kristus har dött för att de ska stå frikända inför Gud. I stället försöker de att göra sig själva tillräckligt goda för att förtjäna Guds erkännande genom att följa judiska lagar och seder. Men det är inte Guds väg till frälsning.

⁴ De förstår inte att de genom att tro på Kristus redan har allt det som de nu försöker att få genom att lyda lagen. Han gör slut på slaveriet under lagen.

⁵ För Mose sa att bara om en människa kan vara fullkomligt god och hålla ut mot frestelsen hela sitt liv och aldrig synda en enda gång, endast då kan hon bli frälst.

⁶ Men frälsningen av tro innebär att du inte behöver söka i himlen för att finna Kristus och ta honom hit ner för att hjälpa dig.

⁷ Du behöver inte heller leta bland de döda för att föra Kristus tillbaka till livet.

⁸ Nej, den frälsning genom tron på Kristus som vi predikar är redan inom räckhåll för var och en av oss. Du behöver bara säga ett ord eller tänka en tanke.

⁹ För om du öppnar munnen och bekänner att Jesus är Herre, och litar på att Gud har uppväckt honom från de döda, så blir du frälst.

¹⁰ Det är genom denna tro som en människa blir frikänd inför Gud, och genom att bekänna sin tro i ord, blir hon frälst.

¹¹ För Skrifterna säger oss att ingen som tror på Kristus kommer någonsin att bli besviken.

¹² Judar och andra är lika i detta avseende, de har alla samme Herre, som generöst ger sina rikedomar till alla som ber honom om det.

¹³ Ja, var och en som vänder sig till Herren och ber honom om det ska bli frälst.

¹⁴ Men hur ska de kunna be honom om hjälp, om de inte tror på honom? Och hur kan de tro på honom, om de aldrig har hört om honom? Och hur kan de höra om honom, om ingen berättar något för dem?

¹⁵ Och hur kan någon gå och berätta det för dem, om ingen sänder honom? Det är det som Skrifterna menar när de säger: Hur underbara är inte deras fotsteg som predikar evangeliet om frid med Gud, och som för med sig hälsningar om goda ting. Med andra ord: Hur välkomna är inte de som predikar Guds goda nyheter!

¹⁶ Men inte alla som hör de goda nyheterna välkomnar dem, för profeten Jesaja sa: Herre, vem trodde mig när jag talade om det för dem?

¹⁷ Ändå kommer tron av att lyssna till dessa goda nyheter - de goda nyheterna om Kristus.

¹⁸ Men hur är det med judarna? Har de hört Guds ord? Ja, det har följt dem vart de än har gått. De goda nyheterna har predikats över hela jorden.

¹⁹ Men förstod de verkligen detta, att Gud skulle ge sin frälsning till andra om de nekade att ta emot den? Ja, för redan på Moses tid hade Gud sagt att han skulle göra sitt folk avundsjukt och försöka väcka dem genom att ge frälsningen till främmande folk som ännu inte kände honom.

²⁰ Och senare sa Jesaja rättframt att Gud ska upptäckas av människor som inte ens söker efter honom.

²¹ Och under hela denna tid har Gud haft famnen öppen för sitt eget folk, men de har trotsat honom och vägrat att komma.