Guds underbara tron

4 När jag sedan tittade upp, såg jag en dörr som var öppen i himlen. Och samma röst som jag hade hört förut, som lät som en kraftig trumpetstöt, talade till mig och sa: Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som ska hända i framtiden!

² Guds Ande grep mig och i samma ögonblick befann jag mig i himlen och såg en tron och någon som satt på den.

³ Väldiga ljusknippen sköt ut från honom, som från en blixtrande diamant eller en gnistrande rubin. Och omkring tronen glimmade en regnbåge, som var som smaragd.

⁴ Runt tronen stod tjugofyra mindre troner, och på dem satt tjugofyra äldste. Alla var klädda i vita kläder, och hade segerkransar på sina huvuden.

⁵ Från tronen kom blixtar och dunder, och inne i åskmullret hördes röster. Alldeles framför tronen brann sju facklor, som representerade Guds sju andar.

⁶ Framför tronen låg ett glittrande kristallhav. Fyra levande väsen, översållade av ögon både framtill och baktill, stod runt tronens fyra sidor.

⁷ Den första av dessa varelser såg ut som ett lejon, den andra liknade en tjur, den tredje hade en människas ansikte, och den fjärde var som en örn, med vingarna utsträckta som i flykt.

⁸ Varje varelse hade sex vingar, och mittpartierna av deras vingar var övertäckta av ögon. Dag och natt sa de utan uppehåll: Helig, helig, helig är Herren Gud allsmäktig - han som var och som är och som ska komma.

⁹ Och när varelserna ger ära och pris och tack till honom som sitter på tronen, han som lever i evighet,

¹⁰ faller de tjugofyra äldste ner framför honom och tillber honom, och kastar sina segerkransar framför honom och sjunger:

¹¹ Herre, du är värdig att ta emot äran och lovet och makten, för du har skapat allting. Eftersom du ville det, blev det skapat och kom till.

Lammet och bokrullen med sju sigill

5 Och jag såg att han som satt på tronen hade en bokrulle i högra handen. Den hade text på båda sidor och var förseglad med sju sigill.

² En väldig ängel ropade med hög röst ut denna fråga: Vem är värdig att bryta sigillen på denna bok och öppna den?

³ Men ingen i hela himlen eller på jorden eller bland de döda fick tillåtelse att öppna och läsa den.

⁴ Då grät jag av besvikelse, eftersom ingen var värdig. Ingen kunde berätta för oss vad som stod i den.

⁵ Då sa en av de tjugofyra äldste till mig: Gråt inte längre, för Jesus, lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat och visat sig värdig att öppna boken och bryta dess sju sigill.

⁶ Jag tittade upp och fick se ett lamm, som stod framför de tjugofyra äldste vid tronen och de fyra väsendena, och lammet var märkt av sår som en gång hade vållat dess död. Det hade sju horn och sju ögon, som representerar Guds sju andar, som är utsända till varje del av världen.

⁷ Det steg fram och tog boken ur högra handen på honom som satt på tronen.

⁸ Och när det tog boken, föll de tjugofyra äldste ner framför Lammet. Var och en hade en harpa och en guldskål fylld med rökelse. Det är Guds folks böner.

⁹ De sjöng en ny sång med denna text: Du är värdig att ta boken och bryta dess sigill och öppna den, för du har blivit slaktad, och ditt blod har friköpt människor från alla folk.

¹⁰ Och du har samlat dem till ett rike och gjort dem till präster åt vår Gud, och de ska regera på jorden.

¹¹ Sedan såg jag tusentals änglar och jag hörde dem sjunga. De stod runt tronen och de fyra levande väsendena och de äldste.

¹² Och de sjöng med väldig kraft: Lammet som blev slaktat. Det är värdigt att ta emot makten och rikedomen och visheten och styrkan och äran och härligheten och välsignelsen.

¹³ Sedan hörde jag alla i himlen och på jorden och de döda under jorden och i havet ropa: Välsignelsen och äran och härligheten och kraften tillhör honom, som sitter på tronen, och Lammet i evigheternas evigheter.

¹⁴ Och de fyra levande väsendena fortsatte att säga: Amen! Och de tjugofyra äldste föll ner och tillbad honom.

Sex av sigillen bryts

6 Medan jag såg på bröt Lammet det första sigillet, och började öppna boken. Med en röst som liknade åskan sa då en av de fyra levande väsendena: Kom!

² Då fick jag se att det stod en vit häst framför mig. Och ryttaren som satt på den bar en båge, och man satte en segerkrans på hans huvud. Han kom som segrare för att segra på nytt!

³ När han bröt sigillet till den andra boken, hörde jag det andra av de fyra väsendena ropa: Kom!

⁴ Nu fick jag se en röd häst. Dess ryttare fick makt att ta bort freden från jorden och få människorna att slakta varandra. Och han fick ett långt svärd.

⁵ När han hade brutit det tredje sigillet, hörde jag det tredje av de fyra väsendena säga: Kom! Då såg jag en svart häst, och dess ryttare höll en vågskål i sin hand.

⁶ Och en röst bland de fyra väsendena sa: Ett kilo vete för en hel dagslön, eller tre kilo korn, men skada inte olivoljan och vinet.

⁷ Och när det fjärde sigillet bröts, hörde jag det fjärde väsendet säga: Kom!

⁸ Och nu såg jag en likblek häst, vars ryttare hette Döden och han följdes av en här av döda från avgrunden. De fick kontroll över en fjärdedel av jorden, för att döda människorna genom krig och svält och sjukdom och vilda djur.

⁹ Och när Lammet bröt det femte sigillet, såg jag ett altare. Under det fanns alla de människors själar, som hade lidit martyrdöden för att de hade förkunnat Guds ord och trofast vittnat om Jesus.

¹⁰ De ropade högt till Herren: Allsmäktige Herre, du som är helig och sann, hur länge ska det dröja innan du dömer människorna på jorden och straffar dem för vad de gjort mot oss?

¹¹ Var och en av dem fick då vita kläder, och blev tillsagda att vara stilla ännu en kort tid, tills dess att deras medtjänare och bröder - som skulle bli dödade liksom de själva - hade blivit fulltaliga.

¹² Sedan såg jag honom bryta det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt och månen blev blodröd.

¹³ Sedan såg det ut som om himlens stjärnor föll till jorden som gröna frukter från ett fikonträd som skakas av kraftiga vindar.

¹⁴ Himlen försvann framför mina ögon, som om den rullats ihop som en bokrulle, och togs bort. Och alla berg och öar skakade och flyttades från sina platser.

¹⁵ Jordens kungar och världens ledare och de rika männen och de höga militärerna och alla människor, stora och små, slavar och fria greps av ångest och skräck och gömde sig i grottor och bland bergsklippor,

¹⁶ och de ropade till bergen: Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen, och för Lammets vrede,

¹⁷ för deras stora vredes dag har nu kommit och vem kan överleva den?

144.000 märks med Guds sigill

7 Sedan såg jag fyra änglar, som stod vid jordens fyra hörn och hindrade de fyra vindarna att blåsa. Inte ett enda löv rörde sig längre bland träden, och havet blev blankt som en spegel.

² Och jag såg en annan ängel komma från öster, och han hade med sig den levande Gudens sigill. Och han ropade till dessa fyra änglar, som hade fått makt att skada jorden och havet:

³ Vänta! Gör ingenting än, skada varken jorden, havet eller träden, förrän vi har satt Guds sigill på hans tjänares pannor.

^4-8 Hur många blev märkta med detta sigill? Jag fick höra antalet, det var 144.000 och de kom från alla Israels tolv stammar: tolv tusen från Juda stam, tolv tusen från Ruben, tolv tusen från Gad, tolv tusen från Aser, tolv tusen från Naftali, tolv tusen från Manasse, tolv tusen från Simeon, tolv tusen från Levi, tolv tusen från Isaskar, tolv tusen från Sebulon, tolv tusen från Josef, och tolv tusen från Benjamin.

En oräknelig skara

⁹ Sedan såg jag en stor skara människor - alltför stor för att kunna räknas - från alla länder, folk och stammar stå inför tronen och Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer.

¹⁰ Och de ropade med hög röst: Frälsningen kommer från vår Gud som sitter på tronen, och från Lammet.

¹¹ Och nu samlade sig alla änglarna runt tronen och runt de äldste och de fyra väsendena, och de föll ner på sina ansikten vid tronen i tillbedjan för Gud.

¹² Amen! sa de. Välsignelse och härlighet och visdom och tacksägelse och ära och kraft och makt tillhör vår Gud i evigheternas evigheter. Amen!

¹³ Sedan frågade en av de tjugofyra äldste mig: Vet du vilka dessa är som är klädda i vita kläder, och varifrån de kommer?

¹⁴ Nej, Herre, svarade jag, vill du tala om det för mig? Det är de som kommer ur det stora lidandet, sa han. De har tvättat sina kläder rena i Lammets blod.

¹⁵ Det är därför som de står här vid Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel. Han som sitter på tronen ska beskydda dem.

¹⁶ De kommer aldrig att bli hungriga eller törstiga igen, och de ska aldrig brännas av middagssolens hetta.

¹⁷ För Lammet, som står framför tronen, ska ge dem mat och vara deras herde och leda dem till källorna med livets vatten. Och Gud ska torka bort tårarna från deras ögon.

Det sjunde sigillet bryts

8 När Lammet hade brutit det sjunde sigillet, blev det alldeles tyst i hela himlen, och tystnaden varade, tyckte jag, ungefär en halvtimme.

² Och jag såg de sju änglar som står inför Gud, och de fick var sin trumpet.

³ Sedan kom en annan ängel med ett rökelsekar av guld och ställde sig vid altaret, och man gav honom mycket rökelse, till att blanda med bönerna från Guds folk för att offra dem på guldaltaret framför tronen.

⁴ Och lukten av rökelsen, blandad med bönerna, steg upp till Gud från altaret.

⁵ Och ängeln fyllde rökelsekaret med eld från altaret, och kastade sedan ner elden på jorden. Och åskan dundrade och mullrade, och blixtarna flammade och det blev en fruktansvärd jordbävning.

Trumpeterna

⁶ Sedan gjorde de sju änglarna sig redo att blåsa i sina sju trumpeter.

⁷ Den första ängeln blåste i sin trumpet, och då kom hagel och eld blandat med blod och föll ner över jorden. En tredjedel av jorden tog eld, så att en tredjedel av träden och allt grönt gräs brann upp.

^8-9 Sedan blåste den andra ängeln i sin trumpet, och något som såg ut som ett stort brinnande berg kastades i havet och förstörde en tredjedel av alla fartyg. Och en tredjedel av havet blev rött som blod, och en tredjedel av fiskarna dog.

¹⁰ Den tredje ängeln blåste därefter i sin trumpet, och en stor flammande stjärna kom från himlen och föll ner på en tredjedel av floderna och vattenkällorna.

¹¹ Stjärnan kallades Bitterhet, för den förgiftade en tredjedel av allt vattnet på jorden och många människor dog sedan de druckit av det.

¹² Därefter blåste den fjärde ängeln i sin trumpet, och genast förstördes och förmörkades en tredjedel av solen, och en tredjedel av månen. Och stjärnorna förstördes, så att dagsljuset minskade med en tredjedel och nattens mörker blev djupare.

¹³ Sedan såg jag en ensam örn, som flög över himlen och ropade med hög röst: Klaga, klaga ni människor på jorden! För snart - när de tre sista änglarna blåser i sina trumpeter - ska det hända fruktansvärda saker på jorden.